<p>Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande – att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling. Vi använder även Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Bronfenbrenner 1979, Andersson 1986), då den utgår ifrån ett interaktionistiskt synsätt. Vi genomför en empirnära undersökning genom att utföra kvalitativa intervjuer med några yrkesverksamma förskollärare, då syftet är att få kunskap om deras uppfattningar. Ur informanternas svar kan vi identifiera en rad teman, dessa är: Tid, Styrdokument, Skilda synsätt, Kommunikation, Material samt Kunskap & Erfarenhet. Dessa teman analyseras och tolkas utifrån ett interaktionistiskt grundantagande, några interaktionistiska begrepp samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Bronfenbrenner 1979, Andersson 1986). Den slutsats som vi drar är att förskollärare inte uppfattar särskilt mycket problem kring utvecklingssamtal i förskolan.</p>

<p>Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan. Detta är något som även Gars(2006) styrker då hon genom sina undersökningar kommit fram till attföräldrars förväntningar med samtalet är att få information om justbarnets trivsel och framförallt relationer till kamraterna. Gars menarockså att pedagogernas syfte är att redogöra för bland annat dessmotoriska- sociala- och kognitiva- utveckling.</p>

<p>Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.</p>

<p>Abstract</p><p>My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school</p><p>wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and</p><p>what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,</p><p>which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try</p><p>to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then</p><p>interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the</p><p>parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's</p><p>pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of</p><p>which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools</p><p>that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are</p><p>today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close</p><p>relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s</p><p>daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to</p><p>them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be</p><p>a part of their children’s well being while they are at the pre-school.</p><p>Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by</p><p>pre-school activities.</p>

Abstract My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature, which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be a part of their children’s well being while they are at the pre-school. Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by pre-school activities.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98. Inställningarna som presenteras inom den tidigare forskningen är av varierande karaktär. Den empiriska undersökningen innefattar fem kvalitativa intervjuer med förskollärare om hur de uppfattar fenomenet föräldrasamverkan. I bearbetningen av intervjuerna har vi utgått ifrån den fenomenografiska ansatsen där fokus ligger på att lyfta fram variationer i uppfattningarna. I den empiriska undersökningen har vi kommit fram till att syftet, rollfördelningen och de olika formerna är komplexa aspekter av fenomenet föräldrasamverkan. Förskollärarnas uppfattningar som presenteras i den empiriska delen är mångfaldiga. Slutligen problematiseras vårt empiriska resultat kopplat till vår litteraturstudie samt våra egna reflektioner kring detta. Då variationerna i inställningarna bland förskollärare är vida kan vi se ett behov av att reflektera över fenomenet föräldrasamverkan både enskilt och i grupp speciellt med tanke på forskningens konstaterande relaterat till pedagogernas uppfattningar och den påverkan de har på föräldrasamverkan.

Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande – att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling. Vi använder även Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Bronfenbrenner 1979, Andersson 1986), då den utgår ifrån ett interaktionistiskt synsätt. Vi genomför en empirnära undersökning genom att utföra kvalitativa intervjuer med några yrkesverksamma förskollärare, då syftet är att få kunskap om deras uppfattningar. Ur informanternas svar kan vi identifiera en rad teman, dessa är: Tid, Styrdokument, Skilda synsätt, Kommunikation, Material samt Kunskap &amp; Erfarenhet. Dessa teman analyseras och tolkas utifrån ett interaktionistiskt grundantagande, några interaktionistiska begrepp samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Bronfenbrenner 1979, Andersson 1986). Den slutsats som vi drar är att förskollärare inte uppfattar särskilt mycket problem kring utvecklingssamtal i förskolan.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan. Detta är något som även Gars(2006) styrker då hon genom sina undersökningar kommit fram till attföräldrars förväntningar med samtalet är att få information om justbarnets trivsel och framförallt relationer till kamraterna. Gars menarockså att pedagogernas syfte är att redogöra för bland annat dessmotoriska- sociala- och kognitiva- utveckling.

The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn. The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school. Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are. An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.