Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser. Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss. Instuderingen av referenslitteraturen har pågått under hela uppsatsarbetet. Vid instuderingen av litteratur har vi sökt inom olika fakulteter såsom samhällsvetenskap, medicin och juridik. Detta har pågått under hela uppsatsarbetet. Litteratur skriven av anhöriga till barn och unga med förvärvade hjärnskador har även varit en källa för oss.     I sammanställningen av intervjuer och enkäter framkommer att samverkan genom samtal är av stor vikt. Trots detta finns stora brister i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrarnas utsagor förmedlar att stödinsatser för barn och unga med förvärvade hjärnskador är utformade på olika sätt och i varierande grad på olika skolor. Föräldrarna uppger att det är bundet till den ansvariga pedagogens förmåga och intresse om samverkan fungerar väl, och om rätt stödinsatser erbjuds till barn och unga.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents. As Sweden has a growing population of citizens with a foreign background it is vital that schools are in the forefront of the move to include these citizens in a manner which behoves a democratic equal society.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan. Engagerade pedagoger var en förutsättning för att föräldrasamverkan skulle fungera och det fanns olika sätt som föräldrarna ville påverka förskolan. Dessa kategorier utesluter inte varandra utan det är fyra sätt att se på samma begrepp. Forskning från Sverige och övriga världen belyser hur samverkan mellan förskola och föräldrar kan gå till, men också vilka olika uppfattningar som finns på föräldrasamverkan. Kopplingar mellan kategorierna och det sociokulturella perspektivet synliggjordes och var ett bra hjälpmedel för att förstå de fyra kategorierna. Genom dialog och kommunikation med föräldrar kan förskolan möta deras förväntningar och eventuellt kan nya samverkansformer skapas.

Veckobrev från grundsärskolan analyseras. Syftet är att undersöka hur grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggörs genom beskrivningar av undervisningen i veckobrev samt hur dessa kan stärka samverkan med vårdnadshavarna. Forskning om föräldrasamverkan och kommunikation med vårdnadshavare lyfter fram att veckobrev kan vara ett redskap för att stärka samarbetet med hemmet kring elevernas lärande. Veckobreven analyseras med en kvalitativ textanalys som undersöker deras innehåll, intertextualitet och relationsskapande uttryck. Dessutom används grundsärskolans kursplaner som ett verktyg i analysen av texterna. Analysen visar att veckobreven både informerar om pågående arbetsmoment och lyfter fram att man verkligen arbetar i skolan. Detta förstås som att breven också fyller en funktion för att legitimera grundsärskolan som skolform. Kommunikationen kan förstås både som uttryck för partnerskap och isärhållande i relationen mellan specialläraren och vårdnadshavarna.

Studiens syfte är att ta del av föräldrars erfarenheter av hur förskolan ger stöd till barn i behov av särskilt stöd samt hur föräldrar upplever samverkan och bemötande av förskolans personal. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats vilket här innebär att jag har tolkat och analyserat sex föräldrars berättelser. Barnen har slutat förskolan och går nu i låg-och mellanstadiet vilket innebär att föräldrarna fått göra en tillbakablick på förskoletiden. Föräldrarna har berättat hur de upplevde barnets förskoletid med fokus på vilket stöd barnet fick och vilka anpassningar som gjordes i förskolan.  Informanterna har erfarenhet ifrån olika förskolor, barnen har gått på olika förskolor och kommer ifrån olika sociala familjesituationer. Jag har tolkat resultatet utifrån Nilholms tre olika perspektiv det kategoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet, samt ur Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv.   I resultatet framkommer och visar sig två olika motpoler ur föräldraperspektiv. Den ena sidan framhåller förskolans goda förmåga att möta deras barn, det upplevs finnas en flexibelitet i arbetssättet som utgår från barnets behov. Personalen anses kunna se vad det enskilda barnet behöver för att utvecklas väl.  Den andra sidan som i studien är dominerande är att personalen anses sakna kunskap om barn i svårigheter och det upplevs vara svårt för förskolans personal att genomföra förändringar i förskolan som gynnar barnet.  Samarbetet och bemötande mellan personal och föräldrar anses generellt vara gott även om det framkommer vissa brister i dialogen och öppenheten mellan de båda parterna. Det visar sig att det kategoriska perspektivet är det mest vedertagna, men det kritiska och dilemmaperspektivet framträder också. När personalen visar förmåga att inta och arbeta utefter von Wrights relationella perspektiv det är då föräldrarna upplever störst förtroende till pedagogerna.

No description available.

Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur utvalda pedagoger vid två förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation samt vilka synpunkter de har gällande verktyget. Studien har visat att pedagoger har en relativt likvärdig uppfattning om syftet med pedagogisk dokumentation men samtidigt visar sig en variation i hur denna används i det pedagogiska arbetet. Tid för dokumentationsutövande har uppmärksammats vara pedagogers största dilemma. Pedagogerna uttrycker att tiden de inte är i barngrupp är mycket begränsad. En möjlighet som vi ser är därför att utföra dokumentationen när man arbetar tillsammans med barnen. En slutsats vi drar är att barns delaktighet är betydelsefullt, och därmed något vi bör främja, för att få till ett så bra arbete med pedagogisk dokumentation som möjligt.

I föräldrakooperativa förskolor verkar pedagoger och vårdnadshavare i nära samarbeten. Detta examensarbete syftar till att nå pedagogers perspektiv på föräldrasamverkan och professionalitet i föräldrakooperativ. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med pedagoger med erfarenhet av just denna förskoleform. Intervjuerna har analyserats med stöd i poststrukturalism och diskursanalytisk metod. I resultaten synliggörs hur föräldrakooperativens särskilda förutsättningar för föräldrasamverkan både skapar hinder och möjligheter. Pedagogerna upplever å ena sidan att deras professionalitet begränsas av familjära pedagog-föräldrarelationer samt deras roll som arbetstagare gentemot vårdnadshavare. Å andra sidan framkommer det att pedagogerna känner sig engagerade i sitt yrke och att nära, prestigelösa pedagog-föräldrarelationer stödjer deras yrkesutövning. Med grund i den föräldrakooperativa förskoleformen synliggör studien alternativa sätt att praktisera föräldrasamverkan, sätt som både kan verka underminerande och stärkande i pedagogers professionssträvanden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogers erfarenheter av och föreställningar om föräldrasamverkan i förskolan. Vår studie är en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter i kombination med öppna frågor via formulär på internet. Vi har tolkat vårt resultat utifrån ett institutionellt perspektiv. Resultatet visar att informanterna inte är eniga kring att ge föräldrar ökade möjligheter till delaktighet och inflytande samt att arbetslivserfarenhet spelar en betydande roll för hur informanterna ser på delaktighet och inflytande samt hur de upplever krav från föräldrar.

Studiens syfte är att belysa fritidslärarnas uppfattningar om fritidsverksamheten samt deras upplevelser av föräldrasamverkan på det mångkulturella fritidshemmet. Arbetet bygger på en kvalitativ ansats där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara mina frågeställningar.   Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Där intervjuerna har skett med fyra respondenter på två olika mångkulturella fritidshem. Resultatet visar att den föräldrasamverkan som förekommer är genom föräldramöten och framförallt genom dropin-fika. Men fritidslärarna vill ända att man som vårdnadshavare kan visa lite mer intresse och engagemang för sina barns tid på fritidshemmet.