Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden. / Reading Recovery - How is the method used for children with literacy difficulties in some Swedish schools?

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog. Dessa är de viktigaste bitarna i familjeklassarbetet. Resultatet av min undersökning har jag analyserat med hjälp av Antonovskys teori om KASAM. Jag kom fram till att den teorin var applicerbar på familjeklassarbetet. I min undersökning kom jag fram till att familjeklassen är ett utmärkt specialpedagogiskt verktyg. Ett deltagande leder oftast till att eleven hanterar sin skolsituation på ett bättre sätt.Detta medför att han eller hon kan förbättra sina betyg, samt att pedagogerna och föräldrarnas bemötande av dem som elever blir bättre.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet. Strategier och former i form av föräldrakontakten – den dagliga kontakten. Vilken föräldrasamverkan som ger mest samt hur förskolan och hemmet fungerar tillsammans. Vår undersökningsmetod baseras på kvalitativa intervjuer med förskolepersonal. Vi har genomfört fem intervjuer med förskolepersonal på deras arbetsplats. Med förskolepersonal menar vi förskollärare och barnskötare. Resultatet av vår intervjuundersökning visar att förskolepersonalen är angelägna om att ha en bra dialog med hemmet. En bra dialog mellan förskolan och hemmet främjar barnets utveckling. Samverkan är ett ämne som har diskuteras under en lång tid, vi kan se brister i dagens förskola. Läroplanen för förskolan är under ständig förändring. Dagens förskola är inte lika uppdaterad i förändringarna inom föräldrasamverkan som den borde vara. Förskolepersonalen upplever att föräldrarna inte har tid att engagera sig i förskolans verksamhet. Det kan bero på flera aspekter som till exempel tidsbrist och krävande yrken.

Studien intresserar sig för föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet då det fanns uppfattning om att det i förskollärarutbildningen fokuseras mindre på detta. Det fanns även uppfattning om att förskollärare och föräldrar samtalar om allt annat än verksamheten i hämtningssituationer på förskolan och funderingar över hur föräldrar blir delaktiga och får inflytande i verksamheten gjordes. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar och förskollärare upplever detta. En kvalitativ ansats med intervjuer gjordes för att få svar på hur förskollärare och föräldrar upplevde arbetet med föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologi och tidigare forskning med valda begrepp analyserades det insamlade materialet. Resultatet som framkom var att föräldrar och förskollärare hade olika uppfattningar om föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande. Men även att tiden är en bidragande faktor till hur föräldrasamverkan kan se ut och att kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar skulle kunna förbättras samt att föräldrarna vill vara delaktiga men inte ha inflytande över verksamheten.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam. På högstadiet är syftet att eleverna skall befästa kunskaper. På lågstadiet är den främsta anledningen att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Läsläxa och matematikläxa förekommer varje vecka för att befästa elevernas kunskaper. På lågstadiet används läxan som en länk mellan hem och skola. Läxan blir som ett nyckelhål in i klassrummet och föräldrarna får en inblick i elevernas vardag i skolan och deras kunskapsutveckling. På högstadiet finns inte samma förväntningar på föräldrasamverkan, då eleverna förväntas ta ett eget större ansvar. Undersökning visar att skolorna behöver utforma en läxpolicy, så att alla parter lä-rare, elever och föräldrar kan förstå vilket syfte läxan har. Ett annat alternativ är att undersöka om skoldagen behöver förlängs så att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga att alla elever får tillgång till samma pedagogiska stöd i undervisningen.

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda på lärares syn på och syfte med hemläxan i matematik. Ges hemläxan, vill vi ta reda på hur hemläxan är kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med elva lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visar att nio av lärarna väljer att ge hemläxa och syftena var hemmet, där föräldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, där eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, där elevernas ansvarstagande sätts i fokus. Hemläxan avspeglar undervisningen och den bygger på moment som eleverna är bekanta med och lektionstid avsätts till uppföljning av hemläxan. Två av lärarna anser att de inte ger hemläxa. Hemläxan bidrar till oönskade konflikter i hemmet, ett minskat elevansvar samt att det finns elever som inte utför de uppgifter de fått i hemläxan.

AbstractVi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett framtidsperspektiv. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll. Behövs det ”traditionella föräldramötet” så som det är utformat idag?Syftet med denna undersökning är sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla föräldrasamverkan vidare. Detta genom kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer som sedan bearbetas genom hermeneutisk analys.Resultaten av vår undersökning visar önskan om att ha föräldramötet kvar men att komplettera detta med differentierade samverkansformer så som sociala träffar, diskussionsforum, utökad användning av media samt praktisk medverkan i verksamheten. Olika förslag på förändringar och förändringsstrategier presenteras. Utifrån det empiriska materialet och internationella erfarenheter presenteras det pedagogiska verktyget ”learning stories” som används i förskolor på Nya Zeeland.

Skoldaghem - vems beslut? En intervjustudie av övergångsprocessen mot skoldaghem ur ett föräldraperspektiv. / Special day-school - who makes the decision? An interview study based on the transitional process towwards special day-schools from a parental perspectiv.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar.Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling,lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysapedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kanfungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna somanvändes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper. Föräldrarnas syn påsamtalen var huvudsakligen positiva men kännedom om läroplanen och dess innehållsaknades. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kände en frustration dåsamtal om barns utveckling och lärande inte kunde hållas. Samtidigt prioriteradestrygghet och trivsel framför att följa läroplanen. Specialpedagogerna betonandekommunikationens värde samt markerade även att det är skillnad mellan informationoch kommunikation. Litteraturen i arbetet samt resultatet av undersökningen visar attkulturella skillnader samt språksvårigheter är faktorer som påverkar kommunikationen.Metoder för att underlätta detta kan vara fortbildning och tvåspråkig personal

Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.10) betonar hur viktigt mötet är mellan förälder och pedagog på förskolan. Samtidigt belyser Tallberg Broman hur förskollärarna anser sig ha en förhållandevis liten kompetens inom detta område jämfört med andra. Kraven på pedagogerna i förskolan har förändrats mycket under senare tid, något som lett till ett socialt utvidgat uppdrag vilket innefattar en stor komplexitet. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har kring mötet med föräldern i förskolan. Vi vill även synliggöra om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt beroende på vilket område de är verksamma i. Vi har talat med pedagogerna om deras förhållningssätt i mötet med föräldern, om de har samma bemötande mot alla föräldrar i förskolan och vilka uppfattningar de har kring utvecklingen av kompetensen som krävs i mötet med föräldern. Teorier om kommunikation, samspel och kunskap samt redskap för samverkan presenteras för att få en djupare förståelse kring det syfte och frågeställningar vi ställt upp. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där vi använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod och där det empiriska materialet varit utgångspunkten. Resultatet visar på hur en god och väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att mötet med föräldern skall fungera. Förståelse och empati är viktiga grundstenar i den relation som byggs upp mellan förälder och pedagog. Resultatet visar även på hur pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt beroende på vilket område de arbetar i och att det främst är erfarenhet och reflektion med kollegor som utvecklat deras kompetens i mötet med föräldern. Utifrån pedagogernas uppfattningar, ser vi att mer reflektion och diskussion bör äga rum på förskolan kring förhållningssätt mot föräldern, i synnerhet i resurssvaga områden. Pedagogens roll i mötet med föräldern bör uppmärksammas i större utsträckning och mer resurser bör läggas på kompetensutveckling inom detta.