Föräldrars inflytande i förskolanVi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna hade vi som underlag till intervjuerna som vi gjorde med de sex pedagogerna. I intervjun ville vi att personalen beskrev sina reaktioner på föräldrarnas önskemål om inflytande. Vi kan konstatera att alla föräldrarna i undersökningen känner att de vill ha inflytande och de tycker också att de har det. Inom de områdena vi tog upp i enkäten känner föräldrarna att de idag har mest inflytande över utvecklingssamtalen. Områden som föräldrarna önskar mer inflytande över är utemiljön och måltiderna.Trevlig läsningSara Bärnheim och Ingela Hansson

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem. Undersökningen har visat att ämnet föräldrasamverkan är mer komplext än lärarna tror, föräldrarna och eleverna förstår. Hinder som finns är många. Föräldrarnas intresse är litet av olika anledning och de saknar kunskap om det svenska skolsystemet och är osäkra i sin föräldraroll. Lärarnas kunskap om föräldrarnas problem, mångkulturalitet och olika skoltraditioner som eleverna och föräldrar har, är inte tillräckligt stor. Det är mycket som kan och behövs göras för att samverkan mellan skola och hem blir en viktig part av skolans allmänna utveckling.

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare: Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares kommunikativa strategier i mötet med vårdnadshavare. Studien strävade även efter att få en ökad förståelse för utmaningar som kan uppstå och hur förskollärare kan använda kommunikativa strategier för att förebygga. Studien utgår från en kommunikationsteori och två kommunikationsmodeller: filter- och brusmodellen samt sändare-mottagarmodellen. Metodval för studien är semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare har delgett sina upplevelser och erfarenheter kring mötet med vårdnadshavare. Resultatet presenteras utifrån tre teman. Ur resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att kommunikationen är en bärande grundsten i mötet med vårdnadshavare. Det beskrivs som att det är genom erfarenhet och upplevelser förskollärare kan utveckla kommunikativa strategier. Utmaningar i mötet med vårdnadshavare upplevs därmed som mindre tuffa desto mer erfarenheter med vårdnadshavare som förskolläraren har.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord:

<p>The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn.</p><p>The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school.</p><p>Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are.</p><p>An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Metoden är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av sju förskollärare, två barnskötare samt sju föräldrar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på att förskolepersonalen använde sig av liknande metoder för föräldrars delaktighet och inflytande, samt att föräldrarna upplevde att de gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet på liknande sätt som personalen beskrev, med visst undantag.  Undersökningen har visat att föräldrasamverkan upplevs som en viktig del i förskolans verksamhet av både personal och föräldrar. Metoderna för delaktighet och inflytande ser liknande ut i de berörda förskolorna. Ett problem kan dock vara att hitta metoder för att nå ut till alla föräldrar.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi. Studien behandlar även hurpedagogerna beskriver att de arbetar utifrån filosofin.Metod:Studien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskrivermänniskors uppfattningar av olika fenomen. Redskapet som användes var öppen intervju. Sexintervjuer är gjorda med pedagoger från tre olika förskolor i västra Sverige.Resultat:Resultatet visar att pedagogerna uppfattar Reggio Emilias filosofi som ett förhållningssätt därderas egen människosyn har en viktig roll. Det framgår även hur de beskriver att de arbetarutifrån filosofin. Pedagogerna utgår från barnen och ser dem som kreativa och kompetentamed en inneboende lust att lära sig saker. De tar vara på barnens intressen och byggerverksamheten utifrån det.

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vad en god samverkan kan vara och hur förskollärare kan arbeta gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Intresset till denna studie grundade sig i de erfarenheter vi samlat på oss under vår verksamhetsförlagda utbildning där vi uppmärksammat en problematik men även en stor flexibilitet i förskollärarnas arbete gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. För att nå vårt syfte användes kvalitativa intervjuer som metod. Detta gav oss en uppfattning om hur verksamma förskollärare upplevde och arbetade för att skapa en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. I analysen har vi tagit stöd i sociokulturell teori samt interkulturellt perspektiv med fokus på begreppen redskap, mediering, kommunikation, förhållningssätt samt språklig- och kulturell mångfald. Analysarbetet har lett till att vi fått större insikt och förståelse för hur förskollärare resonerar och kan arbeta för en god samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska. Resultatet i vår studie visar att samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där flera faktorer har en påverkan för hur en god samverkan kan skapas. Det handlar om faktorer som kommunikation, förskollärarens kompetens samt samhällets påverkan på både förskollärare och vårdnadshavare, men det handlar även om vilka förutsättningar som förskollärarna ges och hur de tar sig an dem. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan.

<p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98. Inställningarna som presenteras inom den tidigare forskningen är av varierande karaktär. Den empiriska undersökningen innefattar fem kvalitativa intervjuer med förskollärare om hur de uppfattar fenomenet föräldrasamverkan. I bearbetningen av intervjuerna har vi utgått ifrån den fenomenografiska ansatsen där fokus ligger på att lyfta fram variationer i uppfattningarna. I den empiriska undersökningen har vi kommit fram till att syftet, rollfördelningen och de olika formerna är komplexa aspekter av fenomenet föräldrasamverkan. Förskollärarnas uppfattningar som presenteras i den empiriska delen är mångfaldiga. Slutligen problematiseras vårt empiriska resultat kopplat till vår litteraturstudie samt våra egna reflektioner kring detta. Då variationerna i inställningarna bland förskollärare är vida kan vi se ett behov av att reflektera över fenomenet föräldrasamverkan både enskilt och i grupp speciellt med tanke på forskningens konstaterande relaterat till pedagogernas uppfattningar och den påverkan de har på föräldrasamverkan.</p>