Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt? Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3. Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.   Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.   Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet.  Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen. Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna. Pedagogernas vision om en god föräldrasamverkan med föräldrar med annan etnisk bakgrund, visar sig i bland annat förslag om ett gemensamt kulturutbyte där man kan diskutera varandras värderingar, uppfostran och traditioner.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet. En intressant ingång till ämnet har varit om pedagogernas handlingsstrategier skiljer sig beroende av konfliktens karaktär. Informanternas svar har sedan analyserats utifrån olika teoretiska begrepp och med utgångspunkt från följande frågeställningar:• Hur hanteras konflikter inom skolan?• Skiljer sig hanteringen av dessa utifrån vilken typ av konflikt det gäller, i så fall hur och varför? Går det att urskilja en strategisk medvetenhet?Resultatet visar att pedagogernas handlingsstrategier ej skiljer sig nämnvärt mellan de olika fallen. De båda skolorna följer generella riktlinjer oavsett konfliktens art, där såväl medlingssamtal och föräldrakontakt som förebyggande arbete är vanligt förekommande. Även handlingsplanernas vikt betonas vid konflikthantering, liksom ett fullgott samarbete inom det kollegiala arbetslaget.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap och insikt om hur förskollärare tänker om föräldrasamverkan. Hur värderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever och värderar förskollärare samarbetet med föräldrar på förskolan? Finns det faktorer som kan underlätta/ försvåra samarbetet med föräldrar? Vilka samarbetsformer kan föräldrasamverkan ta sig uttryck i? För att besvara mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på olika förskolor i två medelstora kommuner. Mitt resultat visar att föräldrasamverkan är viktig och värderas som något man inte kan vara utan. Det är främst barnet som vinner på ett fungerande föräldrasamarbete, då det bidrar till barnets trygghet och utveckling. Det finns åtskilliga faktorer som underlättar eller försvårar ett samarbete. Bemötande, öppen kommunikation och att det finns en vilja och ett intresse är några av de faktorer som underlättar. Faktorer som försvårar kan t.ex. vara språket, kulturen och föräldrars syn på förskolan. Det kan vara svårt att hitta generella lösningar, det viktiga är hur man som förskollärare väljer att hantera och förhålla sig till dessa faktorer. Samverkan visar sig i olika former och kan ske på flera olika sätt. Varje förskola bör pröva sig fram vad som passar just dem. / The purpose of this study is to get a deeper understanding and insight into what preschool teachers think about parental involvement. How is this collaboration valued, what significance does it have and how is it formed. The study is based on the three following questions: What do the preschool teachers think about and how do they value the involvement of the parents? Are there any factors that facilitate/complicate this involvement? What different kinds of engagement does this parental involvement include? In order to answer these questions, I have done qualitative interviews with five preschool teachers at different preschools and in two medium sized municipalities. The results show that the parental involvement is important and valued as something the teachers do not want to be without. Most of all, it is the children who benefit from a functioning parental involvement as it creates a feeling of security and helps their development. There are several factors that both facilitate and complicate this involvement. How one is treated, open communication, interest and willingness are some aspects that facilitate. A number of factors that can complicate the situation are the language, the culture and what opinion parents have of preschool. It is difficult to find any general solutions, however, it is important how the preschool teachers choose to handle and relate to these factors. Involvement can take different forms and can be done in many different ways. Each preschool should try and find what is most suitable in this matter.

The preschool should lay the foundations for lifelong learning in a good educational activity. Preschool curriculum is designed to enhance the quality of the educational activities. To translate the curriculum in business, the importance of early childhood special education knowledge. With regard to the completion of theoretical knowledge requires the ability to translate theory into real action. Professionalism is essential to anchor the curriculum in daily operations.The study's purpose was to investigate preschool teachers' perception of professionalism and how the implementation of the preschool curriculum in their daily business functions.The study was an interview with four pre-school professionals with the spread in age and experience. The questions in the interviews have been based on state regulation of preschool, preschool teacher, preschool teaching profession professionalization and teacher parent interaction.The conclusions of the study show that preschool curriculum is the basis for pre-school teacher professionalism in the business. Professionalism in the profession was depicted by an educational work, parental interaction and anchoring of curriculum. Preschool teacher was seen as a step to professionalism and as proof of training. The study revealed similarities and differences in respondents' description of the business in which experience can be perceived as a basis for a critical approach. / Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en god pedagogisk verksamhet. Förskolans läroplan har till syfte att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. För att omsätta läroplanens innehåll i verksamheten betonas vikten av speciella förskolepedagogiska kunskaper. När det gäller att förverkliga teoretisk kunskap krävs förmåga att omsätta teori i verklig handling. Professionalitet blir avgörande för att förankra läroplanen i den dagliga verksamheten. Studiens syfte var att undersöka förskollärarens uppfattning om professionalitet och hur implementering av förskolans läroplan i den dagliga verksamheten fungerar. Studien var en intervjustudie med fyra yrkesverksamma förskollärare med spridning i ålder och yrkeserfarenhet. Frågeställningarna i intervjuerna har utgått ifrån statlig reglering av förskolans verksamhet, förskollärarlegitimation, förskolläraryrkets professionalisering och pedagogens föräldrasamverkan. Slutsatsen av studien visar att förskolans läroplan ligger som grund för förskollärarens professionalitet i verksamheten. Professionalitet i yrket skildrades av ett pedagogiskt arbete, föräldrasamverkan och förankring av läroplan. Förskollärarlegitimation sågs som ett led till professionalitet och som ett bevis på utbildning. I studien framkom likheter och skillnader i respondenternas skildring av verksamheten där yrkeserfarenhet kan uppfattas ligga till grund för ett kritiskt förhållningssätt.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskolläraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts på fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förståelse för hur förskolläraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskolläraren önskar i situationer där de blir utmanade.    Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån forskning och litteratur som behandlats under studiens gång. Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktär, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig själv. Kollegial reflektion är en del i hur förskolläraren handhar detta. Det framkom under studien att förskollärarens kompetens och vilja till utveckling inom det som upplevs utmanande, är betydelsefulla delar i att bemöta dem. Samarbete med hemmet visade sig också påverka hanteringen. Stöd från kollegor anses väsentligt och behövs i den dagliga verksamheten, liksom stöttning från förskolechefen och elevhälsoteam. Mindre grupper, visade sig, var önskvärt för att kunna utöva sitt yrke och genomföra uppdraget på ett professionellt sätt, men också för att förskolläraren då minskar sin känsla av stress. Barnen, menar både forskning och respondenterna, upplever då också mindre stress. Studien visar att det är viktigt med utbildning som ligger i linje med dagens forskning och kunskap om barn. Goda kunskaper om dess utveckling och miljöns påverkan, framkom även det i studien, är förutsättningar för ett givande samspel mellan barnet och förskolläraren.