Studies among parents of children with disabilities have shown that they experience a higher level of parenting stress as well as a lower degree of wellbeing, compared to parents of children without disabilities. However, there is a need to further explore parents’ experience on this matter within a Swedish context. The aim of the current study was to examine how parents of preschool children, with and without disabilities, in Västerbotten, experience the impact of their child. A sample of 67 parents of children with disabilities and 134 parents of children without disabilities took part in the questionnaire study. Data was compared between as well as within the groups on the domains: negative impact, negative feelings toward parenting, social relationships, positive feelings toward parenting, impact on siblings, and impact on marriage. With the exception of impact on marriage, the results showed a difference in experience between parents of preschool children with disabilities and parents of preschool children without disabilities on all domains, where the impact on parents of preschool children with disabilities was higher. This result confirms earlier studies, that parents of preschool children with disabilities face a higher risk of experiencing parenting stress. The results also confirmed earlier studies concerning children with a disability and their age, showing that the experience of the child’s negative impact on parents of children with a disability seem to increase during the latter period of preschool age.

No description available.

No description available.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, men få studier har undersökt detta hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar i tidig skolålder. Syftet med enkätstudie var att undersöka föräldrastress och psykiskt välmående hos föräldrar till barn, 7-12 år, med funktionsnedsättning i Västerbotten, jämfört med en kontrollgrupp föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Deltagarna bestod av 128 föräldrar till barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder och 213 föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Resultaten visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning, i synnerhet autism, skattade generellt högre stress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar. Detta tyder på att en påverkan av barnets funktionsnedsättning på bland annat sociala, ekonomiska och relationella faktorer kan leda till högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående. En ökad vaksamhet för ångest- och depressionssymtom hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet autism, i den aktuella åldersgruppen rekommenderas.

<p>Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ”För tidigt födda barn och deras föräldrar – en tvärvetenskaplig longitudinell studie” genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning. Undvikande och Ångest 22 mån förklarade 34,8 % av Föräldrastressen, med Undvikande som största unika bidrag. Samtliga grupper ökade i Undvikande från 4 mån till 22 mån, ej signifikant för fullgångna mammor. Prematurpappor ökade i Ångest. Mammor skattade högre Ångest än pappor. Resultaten diskuteras utifrån att behovet av stöd hos fullgångna föräldrar är underskattat.</p> / För tidigt födda barn och deras föräldrar. En tvärvetenskaplig longitudinell studie.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.</p><p><strong>Resultat:</strong> Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent. Resultat: Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män. Slutsats: Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.

Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ”För tidigt födda barn och deras föräldrar – en tvärvetenskaplig longitudinell studie” genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning. Undvikande och Ångest 22 mån förklarade 34,8 % av Föräldrastressen, med Undvikande som största unika bidrag. Samtliga grupper ökade i Undvikande från 4 mån till 22 mån, ej signifikant för fullgångna mammor. Prematurpappor ökade i Ångest. Mammor skattade högre Ångest än pappor. Resultaten diskuteras utifrån att behovet av stöd hos fullgångna föräldrar är underskattat. / För tidigt födda barn och deras föräldrar. En tvärvetenskaplig longitudinell studie.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna.

No description available.