Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS. Resultat. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan blivande föräldrars upplevelser av stress. Stress mätt över tid minskade bland mammor respektive bland pappor. Det fanns även skillnader i upplevelser av stress i relation till bakgrundsfaktorer. Under graviditeten var upplevelsen av stress störst bland de i åldersgruppen 25-35 år, de som väntade sitt första barn samt de med en högre utbildning. Två månader efter förlossningen uppgav nyblivna mammor, de i åldersgruppen 25-35 samt de som fått sitt första barn en högre stress. Ett år efter förlossningen förelåg endast en skillnad mellan mammor och pappor, där mammor var mer stressade. Konklusion. Det föreligger skillnader mellan mammor och pappors upplevelser av stress. För ökad förståelse och för att kunna erbjuda adekvat stöd till blivande föräldrar bör ytterligare forskning bedrivas. / The purpose of this study was to investigate the prospective mothers 'and fathers ' experiences of stress before and during parenthood and compare any differences. Method. Expectant parents in Västernorrland enrolled in the study in conjunction with routine ultrasound. Parents answered a questionnaire on three occasions, in the middle of pregnancy, two months and one year after childbirth. The responses were analyzed with SPSS. Results. The results showed that there are differences between the prospective parents' experiences of stress. Estimated stress measured over time fell among mothers and among fathers. There were also differences in the experience of stress in relation to background factors. During pregnancy, the experience of stress was greatest in those aged 25-35 years, those who were expecting their first child and those with a higher education. Two months after delivery indicated that mothers,those who were aged 25-35 years, and those who had their first child a higher level of stress. A year after giving birth was only one difference between mothers and fathers, where mothers were more stressed. Conclusion. There are differences between mothers 'and fathers ' experiences of stress. For better understanding and to provide adequate support to expectant parents, further research should be conducted.

BakgrundAtt få barn är en händelse i livet som kan medföra föräldrastress. Föräldrastress beskrivs som enpsykologisk reaktion på de krav som ställs på att vara förälder. Barnhälsovårdssköterskan(BHV-sköterskan) som möter nyblivna pappor kan med hjälp av en mellanmänsklig relationstödja pappor att anpassa sig till den nya situationen.SyfteAtt undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efterförlossningen.MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. Totalt deltog 38pappor i studien. Papporna fick besvara två enkäter om bakgrundsdata samt ett formulär omföräldrastress, Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), vilket mäter totalföräldrastress och i fem olika dimensioner. Data har analyserats med deskriptiv och jämförandestatistik.HuvudfyndSPSQ:s totalpoäng visade ett medelvärde på 2,49 (standard avvikelse, SD ± 0,55). Högst nivåav föräldrastress, medelvärde 3,20 (SD ± 0,69), fanns i dimensionen ”Rollbegränsning” ochlägst nivå av föräldrastress, medelvärde 2,05 (SD ± 0,82), fanns i dimensionen ”Problem irelationen”. Pappor med hög utbildning, barn sedan tidigare eller med barn som ammadesdelvis eller inte alls, upplevde mer föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidarepåvisade resultatet att flerbarnspappor upplevde att de hade mer hälsoproblem änförstagångspappor.SlutsatserHög utbildningsnivå, barn sedan tidigare samt om barnet ammades delvis eller inte allsinfluerande till föräldrastress hos pappor tidigt i föräldraskapet. Ökad kunskap om att dessafaktorer influerar till föräldrastress hos pappor, kan bidra till att BHV-sköterskan lättare kanidentifiera pappor med högre risk för föräldrastress. Genom att BHV-sköterskan ger dessapappor ett ökat stöd kan deras välbefinnande och hälsa stärkas. / BackgroundHaving a child is a big event in life that may lead to parental stress. Parental stress is describedas a psychological reaction to the demands placed on being a parent. The primary care nursewho works with child health care and meets newly become fathers can help them adapt to thenew situation.AimTo investigate parental stress and influencing factors in fathers two months after delivery.MethodThe study is a quantitative cross-sectional study based on a survey. In total, 38 fathersparticipated in the study. Fathers were asked to answer questionnaires on demographics and theSwedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), which measures parental stress. Data havebeen analyzed with descriptive and comparative statistics.Main findingsSPSQ´s total scores showed a mean of 2.49 (standard deviation, SD ± 0.55). The highest meanof parental stress, 3.20 (SD ± 0.69), was found in the dimension “Role limitation” and thelowest mean of parental stress, 2.05 (SD ± 0.82), was found in the dimension “Problems in therelationship”. Fathers with a higher education, child from before or with child who partiallybreastfed or not, experienced more parental stress in the dimension of "Role limitation".Furthermore, the fathers who had children from before experienced that they had more healthproblems.ConclusionsHigh level of education, children from before and whether the child was breastfed partially ornot influenced to parental stress in father´s early parenthood. Increased knowledge that thesefactors influence parental stress in fathers can contribute to the child health care nurse beingable to more easily identify fathers with a higher risk of parental stress. By giving these fathersincreased support the child health care nurse can strengthen their well-being and health.

I denna uppsats undersöks relationen mellan tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden över tid och huruvida föräldrars depression och föräldrastress modererar relationen. Tidigare forskning har konstaterat att tilltro till föräldraförmåga är en stark prediktor för föräldrabeteenden, och att föräldrars depression och föräldrastress minskar positiva och ökar negativa föräldrabeteenden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om föräldrars välmående är en omständighet då tilltro till föräldraförmåga inte är en lika stark prediktor för positiva föräldrabeteenden. Studiens hypotes är att högre nivåer av föräldrars depression och föräldrastress försvagar associationen mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden över tid. Urvalet i studien kommer från ett större projekt som undersökt föräldrars användning av internet och sociala medier, och hur det associerade till föräldraskap. I denna uppsats inkluderas föräldrar (N = 247) till barn i åldrarna 0-5 år och datan är insamlad vid två tillfällen via enkäter. Resultatet av moderationsanalysen går i linje med tidigare forskning och visade en predicerande effekt av tilltro till föräldraförmåga på positiva föräldrabeteenden över ett års tid. Den aktuella studien adderar kunskap om det longitudinella sambandet mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden hos föräldrar med barn under sex år. Resultatet visade inga signifikanta modererande effekter av föräldrars depression eller föräldrastress i associationen. Resultaten indikerar att föräldrars välmående inte leder till förändringar i deras föräldrabeteenden över tid, oavsett tilltro till föräldraförmåga. Framtida forskning bör fortsätta undersöka sambandet och använda ett normalfördelat urval gällande föräldrars depression, föräldrastress, tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden. / This thesis examined the relationship between parental self-efficacy (PSE) and parental behavior, and whether levels of parents' depression or parental stress can moderate the relationship over time. Previous research has inferred that PSE is a strong predictor for parental behaviors, further research suggests that depression and parental stress, decrease positive and increase negative parental behaviors. The purpose of this thesis is to investigate whether parents' well-being, such as parents' depression or parental stress, could be circumstances in which PSE decreases its predicting effect on positive parenting behaviors. The hypothesis is that higher levels of parents' depression or parental stress decreases the strength of the association between PSE and positive parental behavior over time. The sample is drawn from a larger longitudinal study in Sweden that investigated parents' use of internet and social media, and its link to parenting. This study included parents (N = 247) of children 0-5 years old and data was collected at two times via survey responses. Research questions were tested using moderation analysis. Results supported previous findings of a significant predicting effect of PSE on positive parenting behavior over time. In addition, the current study contributes with knowledge that a longitudinal association also exists for parents with children under six years of age. Furthermore, results showed no significant moderating effects of parents' depression or parental stress on the association of PSE and positive parenting behaviors. Findings indicate that levels of parents' depression and parental stress does not change positive parenting behaviors over time, regardless of PSE in this sample. Future research should further investigate parents’ well-being and the effects of PSE and parenting behavior and use a normally distributed sample regarding levels of depression, parental stress, parental self-efficacy and positive parenting behavior.

Forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever en ökad föräldrastress och ligger i riskzonen för att drabbas av utmattning och sjukskrivningar. För att minska den psykiska och fysiska belastning som föräldrar till barn med funktionsnedsättning riskerar uppleva ska kommuner aktivt erbjuda samt arbeta med informationsspridning av anhörigstöd. Syftet med anhörigstöd är att minska föräldrars psykiska och fysiska belastning. När föräldrar är i behov av anhörigstöd från samhället är det oftast anhörigkonsulenter som föräldrarna kommer i kontakt med. De är styrda av lagar och riktlinjer, men de har också ett handlingsutrymme som ger dem utrymme att ta egna beslut. Syftet med den här studien är att genom intervjuer granska detta handlingsutrymme genom att undersöka hur anhörigkonsulenter upplever möjligheterna till att ge individuellt anpassat anhörigstöd. Resultatet visar att otydliga riktlinjer gör att handlingsutrymmet blir svårt att tolka, vilket riskerar bidra till att anhörigkonsulenter utformar insatser efter eget tycke eller väljer att försumma de anhörigas behov genom att inte marknadsföra stödet. Studien visar att anhörigstödet är personberoende och beror på hur anhörigkonsulenter tolkar sitt handlingsutrymme.

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress. / Background: When an infant is born preterm (<37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress.

Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka välmående hos utrikes-och inrikesfödda mödrar och fäder i Sverige. Studien syftade också till att undersöka potentiella riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och om riskfaktorerna skiljde sig mellan utrikes och inrikesfödda föräldrar. Metod: 1847 mödrar och fäder inklusive 483 (26.2%) utrikesfödda och 1364 (73.8 %) inrikesfödda föräldrar besvarade skattningsskalorna the Swedish Parenthood Stress Questionnaire och Välmåendeskalan. Data analyserades med Student’s t-test, envägs-ANOVA, Pearson’s korrelationsanalys och Multipel regressionsanalys. Resultat: Utrikesfödda föräldrar rapporterade statistiskt signifikant lägre välmående jämfört med inrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda föräldrar var social isolering, hälsoproblem, känsla av inkompetens och låg utbildningsnivå riskfaktorer för psykisk ohälsa. Bland inrikesfödda föräldrar var känsla av inkompetens, hälsoproblem, social isolering, relationsproblem och rollrestriktion samt låg utbildningsnivå, riskfaktorer för psykisk ohälsa. Slutsats: Resultatet i denna deskriptiva och explorativa studie indikerar att utrikesfödda föräldrar upplever sämre välmående och löper större risk för utveckling av psykisk ohälsa under postpartum-perioden. Studien visar också att riskfaktorerna skiljer sig åt beroende på födelse inom eller utanför riket. / Background: The postpartum is a challenging period with an increased risk for parental mental illness. Most studies conducted have been performed on Swedish-born mothers. At present, there are no studies examining postpartum related mental illness in foreign-born parents in Sweden. The purpose of this study was therefore to examine the mental wellbeing of foreign-born mothers and fathers in Sweden and whether it differs from Swedish-born parents. The aim of the study was also to investigate potential risk factors for the development of mental illness, and whether the risk factors differ between foreign- and Swedish-born parents. Method: 1847 mothers and fathers, including 483 (26.2%) foreign-born and 1364 (73.8%) Swedish-born parents, answered the Swedish Parenthood Stress Questionnaire and the Well–being scale. Data was analyzed using the Pearson’s correlation analysis, One-way-ANOVA and Standard Multiple Regression analysis. Results: Foreign-born parents reported statistically significant lower mental well-being compared to Swedish-born parents. The study shows that among foreign-born parents, social isolation was a significant risk factor for mental illness during the postpartum period followed by health problems, feeling incompetent as a parent, and a low level of education. Among Swedish-born parents, health problems, social isolation, low levels of education, feeling incompetent as a parent, role restriction and relationship problems were risk factors for mental illness. Conclusion: The results of this descriptive and exploratory study indicates that foreign-born parents experience poorer mental well-being and are at greater risk of developing mental illness during the postpartum period. The study also shows that the risk factors differ depending on birth within or outside the country.