I dagens samhälle sker det frekvent förändringar i de flesta branscher. Organisationerna måste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förändring för att undvika behovet av större förändringar som är riskfyllda och kostsamma. I samband med förändringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter när förändringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar på övergripande beslut är det upp till cheferna på lägre position att operationalisera toppledningens beslut. Syftet med studien var att undersöka hur chefer på lägre position i en organisation agerar när mindre interna förändringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall. Detta ämnade vi uppfylla genom att intervjua chefer på lägre position angående deras agerande kombinerat med toppledningens syn på effektivt utfall. Studiens slutsatser är bland annat att det är viktigt att kritiskt granska syftet och skapa förståelse för vad förändringen innebär innan den accepteras. Chefernas egna åsikter gällande förändringen påverkar hur chefen agerar och tenderar att vara en drivkraft. Därefter ser vi även att det finns en tolkroll som baseras på chefens kritiska granskning och förståelse av förändringen. I kombination med detta är det viktigt att chefen jobbar proaktivt och framstår som förändringens ansikte och röst.

Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.

När organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse påkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras på vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bättre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ärävenlättare att hålla koll på och att mäta. Svårigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge användarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan påverka kärnprocesser, arbetsmönster och uppgifter. Det blir då viktigt att ta hänsyn till användarna för att underlätta deras övergång till det nya systemet.Genom en litteraturstudie beskrivskonsulters arbete med ERP-implementationer och den kunskapen debesittersamt vilka fördelar som ett system kan ge användarna. Med en kvalitativ undersökning samlas empiri in från konsulter för att få en förståelse kring svårigheternaatt hantera förändringar som påverkar användarna vid systembytet.Studiens resultat bidrar med tips och råd för hur konsulter kan arbeta med förändringar i organisationen som påverkar användarna vid implementeringen av nytt ERP-system.Nyckelord:ERP-system, ERP-implementering, ERP-konsulter, Organisatoriskaförändringar, Organisatoriska fördelar.

<p>Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.</p>

År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.

Bakgrund: Amputation innebär att en extremitet eller ett organ tas bort från kroppen som ett resultat av långvarig sjukdom, fysiskt trauma, tumör eller missbildning. Globalt sett orsakas amputation av ett trauma, men i väst världen är hjärt-kärlsjukdomar den största orsaken till amputation. En traumatisk amputation kan ske oväntat, detta kan leda till förtvivlan och sorg. Människor som har hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes kan ha levt med svåra smärtor i extremiteten under en längre tid, då kan amputation lindra smärtan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturstudie, vilket bygger på granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes via databaserna CHINAHL, PubMed, PsycINFO och Scopus. Åtta vetenskapliga artiklar bedömdes relevanta för studiens syfte. Analysmetoden gick ut på att läsa de valda artiklarna och sedan jämföra studiernas resultat för att identifiera likheter och olikheter. Resultat: Efter sammanställning av de åtta studierna identifierades tre övergripande rubriker: sociala förändringar, leva med smärta och hantera vardagen. Konklusion: Studiens slutsats är att livssituationen förändras på olika sätt för patienter som genomgått amputation av nedre extremitet. Strategier och stöd hjälper patienterna att rehabilitera sig och återfå känsla av självständighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.

Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt? Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB. Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar. Informanterna söktes upp via Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) och intervjuades enskilt. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide som stöd. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde skillnader i både smak och konsistens efter operationen vilka sammanfattas under begreppet ”sensoriska förändringar”.  De vanligaste förändringarna var en sänkt preferens för söta och feta livsmedel samt för alkohol och en ökad preferens för salta livsmedel. De sensoriska förändringarna inverkade positivt på matvanor och vikt och den dominerande känslan hos informanterna var tacksamhet. Andra känslor som uppstod var bland annat besvikelse, förvåning och saknad, då mat som tidigare uppskattats inte längre kunde avnjutas i samma utsträckning.  Informanterna upplevde ofta sensoriska förändringar och överkänslighet av samma livsmedel men ansåg att de var fristående fenomen. Slutsats Sensoriska förändringar efter RYGB väckte övervägande positiva känslor och underlättade övergången till hälsosammare livsmedelsval. Ökad information om sensoriska förändringar före operation skulle kunna öka förberedelsen och tryggheten för patienten. / Background Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) is a common treatment for obesity with well- documented effects on long-term weight reduction. The mechanisms by which RYGB causes weight loss are complex and not fully understood, but partly include taste changes. The importance of these changes on patients eating habits is relatively unexplored as well as their own experiences of the phenomenon. How would patients describe their taste changes and how has it affected them physically and psychologically? Objective The purpose of this study is to explore the perceptions and experiences of taste changes in patients who have undergone RYGB surgery Method Six qualitative interviews were performed with informants who underwent RYGB in Värmland, 2012, and who experienced taste changes. The informants were found from Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) and were interviewed separately. To assist the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results The informants were found to experience differences in both taste and texture after surgery and these were concentrated to the concept "sensory changes". The most common changes were a reduced preference for sweet and fatty foods as well as for alcohol, and an increased preference for salty foods. The sensory changes had a positive impact on eating habits and weight. The dominant feeling was gratitude. Other emotions that arose were disappointment, surprise and longing, when food that previously had been appreciated no longer could be enjoyed to the same degree. The informants often experienced sensory changes and hypersensitivity of the same food but felt that they were stand-alone phenomenon. Conclusion Sensory changes after RYGB mainly aroused positive feelings and facilitated the transition to healthier food choices. Increased information about sensory changes before surgery could increase the preparation and safety for patients

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar, så som hjärtinfarkt, är en vanlig orsak till inläggning på svenska sjukhus. Symtom och upplevelser efter hjärtinfarkt är en viktig faktor som varje sjuksköterska behöver ha förståelse och kunskap om för att kunna möta varje person individuellt och ge en god omvårdnad. Sjuksköterskan måste se varje individ som unik. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av hur livet förändrats efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande 11 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna Pubmed, Cinahl &amp; PsycINFO. Resultat: Människor som genomgått en hjärtinfarkt upplevde olika variationer av begränsningar i det vardagliga livet. De vanligaste begränsningarna i denna studie var trötthet och psykologiska förändringar. Några av deltagarna upplevde positiva förändringar där de blev motiverade till livsstilsförändringar och fick en andra chans i livet. Slutsats: Deltagarna upplevde förändringar som begränsade dem i deras liv. Främst negativa förändringar, dock förekom även positiva förändringar som känslan av att ha fått en andra chans i livet. Ökad förståelse hos sjuksköterskan kan underlätta arbetet med personers upplevelser samt hanteringen av dess mående efter en hjärtinfarkt.

<p>Förändringar är vanliga inom organisationer idag, vissa beror på rationalisering eller omorganisering för att uppnå mer effektivitet medan andra beror på ökad konkurrens eller ny teknik som kräver anpassning. Men vad händer i en organisation som, helt eller delvis, byter ägare genom ett företagsförvärv? Hur uppfattas detta av dem som arbetar i företaget? Uppfattas det på samma sätt av personalen och av ledningen? Detta skall vi försöka besvara med denna uppsats.</p>