Vägarbete är en farlig sysselsättning i dagens trafikmiljö. Vägarbetare utsätts dagligen för risker och hot i sin yrkesutövning, om det så är från fordon som kör för snabbt förbi arbetsplatsen eller medtrafikanter som verbalt uttrycker sin frustration över deras närvaro. Situationen blir än mer ohållbar. I ljuset av denna utveckling är det därför nödvändigt att skapa en större insikt i vägarbetarnas arbetssituation. Att försöka förstå vilka aspekter av deras arbete som är riskfyllda; vilka åtgärder de själva förespråkar; och vilka av dessa åtgärder som är genomförbara. Studien ämnar således studera vägarbetares syn på risker inom sitt yrkesfält och hur dessa risker påverkar deras dagliga arbete. Studien bygger på en kvalitativ teorikonsumerande studie som baseras på djupintervjuer med väg- och anläggningsarbetare verksamma inom Sverige.  Studiens resultat bekräftar bilden av en riskfylld arbetsmiljö där vägarbetarna ibland tvingas prioritera bort sin egen säkerhet för att hinna färdigställa arbetet i tid. Med hjälp av det teoretiska ramverket TCI kan studiens efterföljande analys visa att flera av respondenternas egna förbättringsförslag skulle kunna implementeras på ett effektivt sätt om rätt förutsättningar ges. Detta förutsätter bland annat att stat och kommun förbättrar sitt nuvarande samarbete med anläggningsbranschen, ökar den dagliga insynen och skärper rådande regelverk. Studien visar alltså att riskerna för vägarbetare kan minskas om åtgärderna skräddarsys och genomförs med rätt hjälpmedel. Avslutningsvis efterfrågar författaren mer forskning på området och då framförallt fler intervjustudier riktade mot vanliga medtrafikanter och yrkesförare, för att på så sätt skapa synergier inom forskningsfältet och därmed öka möjligheten att finna ytterligare riskminimerande åtgärder som skyddar våra vägarbetare. / In today’s traffic environment roadworks is a dangerous occupation. On a daily basis the workers are exposed to risks and threats, both from vehicles speeding by the worksites or from fellow drivers verbally expressing their frustration over their presence. The situation is becoming even more unsustainable. In regards to this development it is necessary to create bigger insight to the road workers work-situation. To try to understand which aspects of their work that are risk-filled; what measures the workers themselves advocate; and also which of these measures are possible. The study aims to examine the road-workers view on risk within their line of work and how these risks affect their daily work.  The result from the study confirms the view of a risk-filled work environment where the road- workers sometimes are forced to ignore their own safety to be able to finish the job on time. With the theoretical framework TCI, the analysis from the study show that several suggestions for improvement presented by the respondents could be implemented in an efficient way with the right preconditions. For example, this requires that state and municipality improve their existing cooperation with the employers and the industry at large so to increase the daily insight into each other’s operations, as well as strengthening existing regulations to further improve transparency. The study shows that the risks for road-workers can be decreased if the measures are done correctly and with the correct aid. Finally, the author asks that more research would be carried out within this field, and especially more research involving interviews aimed at every day drivers as well as professional drivers. This in order to create cooperation within the field of research and in that way increase the possibilities for finding even more risk-minimizing measures that will protect our road-workers.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

<p>Den här uppsatsen handlar om trafiksäkerhet och, mer specifikt, den mänskliga faktorns inverkan vid olyckor och incidenter. Arbetet är skrivet inom FICA- projeketet, vars målsättning är att förstå förarbeteende för att kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. I första delen (kapitel 2–6) presenteras ett teoretiskt ramverk för att förstå förarbeteende i olika kontexter. I andra delen (kapitel 7–8) redovisas en metod för att analysera olycks- och incidentförlopp, kallad DREAM – Driving Reliability and Error Analysis Method. Metoden demonstreras med en walkthrough av en exempelolycka. Uppsatsen avrundas sedan med en diskussion av hur man utifrån analyser med hjälp av DREAM kan utforma olika tekniker för aktiv säkerhet.</p> / <p>This thesis concerns traffic safety, and more specifically, the way in which the human factor influence the development of accidents and incidents. A theoretical framework for understanding the human factor in the complex traffic environment is introduced. Then a method for analysing the interaction between driver, vehicle and traffic environment in accidents/incidents is presented, called DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method). The thesis concludes with a discussion of how DREAM can influence research and development of new active traffic safety technologies.</p>

Den här uppsatsen handlar om trafiksäkerhet och, mer specifikt, den mänskliga faktorns inverkan vid olyckor och incidenter. Arbetet är skrivet inom FICA- projeketet, vars målsättning är att förstå förarbeteende för att kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. I första delen (kapitel 2–6) presenteras ett teoretiskt ramverk för att förstå förarbeteende i olika kontexter. I andra delen (kapitel 7–8) redovisas en metod för att analysera olycks- och incidentförlopp, kallad DREAM – Driving Reliability and Error Analysis Method. Metoden demonstreras med en walkthrough av en exempelolycka. Uppsatsen avrundas sedan med en diskussion av hur man utifrån analyser med hjälp av DREAM kan utforma olika tekniker för aktiv säkerhet. / This thesis concerns traffic safety, and more specifically, the way in which the human factor influence the development of accidents and incidents. A theoretical framework for understanding the human factor in the complex traffic environment is introduced. Then a method for analysing the interaction between driver, vehicle and traffic environment in accidents/incidents is presented, called DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method). The thesis concludes with a discussion of how DREAM can influence research and development of new active traffic safety technologies.

Decision-making is one of the key challenges blocking full autonomy of automated vehicles. In highway scenarios, automated vehicles are expected to be aware of their surroundings and make decisions by interacting with other road participants to drive safely and efficiently. In this thesis, one and multistep lookahead rollout algorithm and its variants are applied to address this problem. The results are evaluated using metrics related to safety and efficiency and compared with the DQN baseline. To improve the collision-avoidance performance of the ego-vehicle, I combine the idea of fortified rollout and rollout with multiple heuristics and propose the safe rollout method for the decision-making problem of automated vehicles. The experimental results show that the rollout agents have decent decision-making performance and can outperform the DQN baseline by collecting higher total reward. Experiments are also conducted to investigate the agent’s ability to adapt to varying behaviour of surrounding vehicles, as well as the impact of different horizon and reward function setting. The difference between deterministic and stochastic problems and its impact on the performance of different rollout agents is discussed. Two approaches to implement data-driven simulation are presented, and the feasibility of utilizing these data-driven simulator as control and decision support is investigated. / Beslutsfattande är en av de viktigaste utmaningarna som blockerar full autonomi för automatiserade fordon. I motorvägsscenarier, förväntas automatiserade fordon att vara medvetna om sin omgivning och fatta beslut genom att samspela med andra vägdeltagare för att köra säkert och effektivt. I den här avhandlingen tillämpas en och flerstegs lookahead-utrullningsalgoritm och dess varianter för att lösa detta problem. Resultaten utvärderas med hjälp av mått relaterade till säkerhet och effektivitet och jämförs med DQN-baslinjen. För att förbättra ego-fordonets kollisionsundvikande prestanda kombinerar jag idén om förstärkt utrullning och utrullning med flera heuristiker och föreslår den säkra utrullningsmetoden för beslutsfattande problem med automatiserade fordon. De experimentella resultaten visar att utrullningsagenterna har rimligt beslutsfattande prestanda och kan prestera bättre än DQN-baslinjen med högre total belöning. Experiment genomförs också för att undersöka agentens förmåga att anpassa sig till olika beteenden hos omgivande fordon, samt påverkan av olika horisont- och belöningsfunktionsinställningar. Skillnaden mellan deterministiska och stokastiska problem och dess inverkan på prestandan hos olika utrullningsagenter diskuteras. Två tillvägagångssätt för att implementera datadriven simulering presenteras, och möjligheten att använda dessa datadrivna simulatorer som styr- och beslutsstöd undersöks.

En del förare ägnar sig åt sekundära aktiviteter som bidrar till en minskad trafiksäkerhet när de kör. User Experience kan informera och hjälpa människor till att göra säkrare och mer medvetna val i trafiken. Forskning från självrapporterad mobiltelefonanvändning visar att ett förbud mot mobilanvändning under bilkörning inte har lett till att människor helt upphört från beteendet. Arbetet undersökte om ett förarövervakningssystem bidrar till säkrare bilkörning när bilförare är distraherade av mobiltelefoner och om systemet påverkade deras känsla av säkerhet. En ytterligare frågeställning undersökte om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och mäns förarbeteende och uppfattning av förarövervakningssystem. Detta undersöktes meden experimentellt mixad metoddesign med tester i simulator, enkäter och intervjuer. Simulatorstudien hade en mellangruppsdesign där 16 deltagare delades upp i tre grupper och körde tre banor i tätort och stadstrafik: deltagarna delades in i en kontrollgrupp (grupp A) utan mobil eller förarövervakningssystem, grupp B fick distraherande SMS och grupp C fick distraherande SMS och varnades av förarövervakningssystemet AIS12. Deltagarna intervjuades och fick fylla i en utvärderande enkät efter simulatorn. En enkät skickades ut online för att ta reda på förarbeteende och åsikter om förarövervakningssystem. Trots att resultaten från simulatorn ej var signifikanta så framkom åsikter om för- och nackdelar med förarövervakningssystem från intervjudeltagarna. Simulatorexperimentet hade ett litet stickprov, vilket kan bidragit till att resultatet inte visade sig vara signifikant. / Some drivers engage in secondary activities that contribute to decreased traffic safety. User Experience can inform and help people make safer and more conscious choices in traffic. Previous research on self-reported mobile phone use shows that a ban on mobile phone use while driving has not led people to completely cease the behavior. The study investigated whether a driver monitoring system contributes to safer driving when drivers are distracted by mobile phones and whether the system affected their sense of safety. An additional question examined whether there was a difference between male and female drivers' behavior and perception of the driver monitoring system. This was investigated using an experimental mixed-method design with a simulator, surveys, and an interview. The simulator study had a between-groups design where 16 participants were divided into three groups and drove three tracks in urban and city traffic: group A was a control group without mobile or driver monitoring system, group B received distracting SMS messages, and group C received distracting SMS messages and were warned by the driver monitoring system AIS12. Participants were interviewed and filled out an evaluative survey after the simulator. Another survey was sent out online to investigate driver behavior and opinions about driver monitoring systems. Although the results from the simulator were not significant, opinions about the pros and cons of the driver monitoring system emerged from the interview participants. The simulator experiment had a small sample size, which may have contributed to the result not being significant.