Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion. Målet med arbetet är att ta fram en metod för att med hjälp av den befintliga mätutrustningen beskriva ytans funktion och säkerhetställa att ytkvalitén är optimal. Arbetet har utförts på en motor som drog mer smörjolja och en motor som drog mindre. Arbetet har utförts inom forskningsgruppen funktionella ytor på Högskolan i Halmstad där mätningar utförts på Toponova och mätningar har skett på dieselmotorer från Volvo Cars. Arbetet har bestått av litteraturstudier samt mätningar av cylinderytor. Resultat från mätningar av kolvringarna och oljeförbrukningen har använts för att göra en jämförelse vad som skiljde en högre oljeförbrukande motor från en lägre. Arbetet har resulterat i ett förslag för hur motorn skall mätas och vilka parametrar som skall användas. En finare yta visade sig ge lägre oljeförbrukning och ett mindre och jämnare slitage

Pyrolys innebär att exempelvis biobränsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brännas för att producera värme med låga utsläpp och kolet har en mängd användningsområden; jordförbättringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastläggning, energibärare, ståltillverkning m.m. Om krav på bränsle och användningsområde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den här rapporten är att utreda om pyrolystekniken är ett hållbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbränning för värmeproduktion. Målet är att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsättningar, såväl positiva som negativa. Rapporten är baserad på en kombination av litteraturstudier, djupintervjuer, besök vid anläggningar och referensgruppsamtal.   Pyrolys har använts i tusentals år för att producera kol. I Amazonas upptäcktes landområden med en sammalagd yta större än Storbritannien i vilka jorden var kolsvart. Denna svarta jord, terra preta, är berikad med kol och har därmed blivit mycket bördigare än omgivande, ursprunglig jord. I Sverige framställdes kol för att tillgodose metallindustrin med bland annat produktionsmaterial och bränsle. Till skillnad från pellets- och flisförbränning kan pyrolystekniken använda en stor mängd olika bränslen så länge de uppfyller krav på energidensitet och fukthalt. Marknaden för biokol växer i bl.a. Tyskland men är ännu liten i Sverige. De leverantörer av pyrolysanläggningar som besökts i denna rapport, Pyreg och Carbon Terra, gör anläggningar med syfte att producera biokol. Pyreg har utvecklat en process med skruvreaktor och integrerad pyrolysgasbrännare för att t.o.m. kunna använda avloppsslam som bränsle. Carbon Terras process är enkel och robust med fokus att producera mycket kol.   Pyrolysteknikens styrkor är flexibiliteten att välja olika typer av bränslen, låga utsläpp, liten negativ miljöpåverkan och kolets olika användningsområden. Ser man till svagheterna är de marknadsrelaterade; outvecklad svensk marknad och okunskap om kolets användningsområden. Dessutom gör pyrolysanläggningarnas statiska effektuttag att de är mindre flexibla än pellets- och flispannor. I en tid då klimatförändringarna letar akuta lösningar medför kolfastläggning och biokol som jordförbättringsmedel stora möjligheter tillsammans med omvandling av pyrolysgas till fordonsbränsle. Dock är den befintliga pellets- och flisförbränningen väletablerad som uppvärmningsteknik, vilket kan utgöra ett hot mot pyrolysteknikens intåg på marknaden. Avsaknaden av regelverk pga. kompetensbrist kan också försvåra för etablering av pyrolysanläggningar.   Slutsatsen i denna rapport är att pyrolystekniken är ett bra alternativ till konventionell pellets- och flisförbränning om man kan hantera att värmeproduktinen är statisk och att man beaktar kolets värde. Värmeproduktion från pyrolysgas ger lägre utsläpp av bland annat CO, NOx och stoftpartiklar än pellets- och flisförbränning och om kolet används för kolfastläggning är möjligheten till globala klimateffekter betydande. Det som starkast påverkar den ekonomiska kalkylen är kostnaden för bränslet och intäkten på kolet. För att gardera sig mot den outvecklade biokolmarkanden i Sverige har kalkylerna i denna rapport baserats på försäljning av biokol som jordförbättringsmedel, vilket ger låga intäkter jämfört med andra användningsområden. Styrkan i att valet av bränsle är flexibelt gör det möjligt att ha en bränslekostnad på noll om materialet annars ses som avfall. Marknaden för kol i Sverige är outvecklad vilket kräver ett aktivt arbete från de som ger sig in branschen, men om utvecklingen följer den i Tyskland ser de ekonomiska förutsättningarna starka ut. / Pyrolysis is the process where biomass is heated in an environment with low oxygen level forming pyrolysis gas and char. Pyrolysis gas can be combusted to produce heat with low emissions and the char has a multitude of uses: soil improvement, animal feed supplements, filter material, carbon storage, energy source, steel production etc. If certain requirements for the fuel and how the char is used the char certified as biochar. The purpose of this report is to determine if the pyrolysis technology is a sustainable, technical and economical alternative to pellet and wood chip combustion for heat production. The goal is to convey pyrolysis technical and economic conditions, both positive and negative. The report is based on a combination of literature reviews, interviews, plant visits and reference group discussions.   Pyrolysis has been used for thousands of years to produce char. Areas, of a total area larger than the Great Britain, with pitch black soils were discovered in the Amazon. This black soil, terra preta, is enriched with carbon, and has thus become much more fertile than the surrounding native soil. In Sweden char was produced to meet the metal industries’ demand for char as material and fuel. Unlike pellet and wood chip combustion, pyrolysis can use a variety of fuels, as long as they meet the requirements of calorific value and moisture content. The market for biochar is growing particularly in Germany but is still small in Sweden. The suppliers of pyrolysis plants visited in this report, Pyreg and Carbon Terra, develop their plants in order to produce biochar. Pyreg has developed a process with a screw reactor and an integrated pyrolysis gas combustor to be able to use sewage sludge as fuel. Carbon Terra’s process is simple and robust, with a focus to produce large quantities of carbon.   The strengths of the pyrolysis technique are the flexibility to use different types of fuels, low emission, low environmental impact and the different uses of the char. Looking at weaknesses, they are market-related; undeveloped Swedish market and lack of knowledge of how to use biochar. In addition, the pyrolysis facilities have static power output that they are less flexible than pellets and wood chip combustors. At a time when finding solutions on climate change are urgent, carbon storage, using biochar as a soil improver and conversion of pyrolysis gas as a vehicle fuel are great opportunities. However, the existing pellet and wood chip combustion is well established as a heating technology, which could pose a threat to the pyrolysis technology entering the market. The lack of regulation due to shortages of knowledge of pyrolysis may also prevent the establishment of pyrolysis plants. The conclusion of this report is that pyrolysis is a good alternative to conventional pellet and wood chip combustion if you can manage the static power output and that you realize the value of the char. Heat production from pyrolysis produce lower emissions including CO, NOx and smog particles than pellets and wood chip combustion and biochar used for carbon storage has the possibility of significant global climate impact. The strongest influences on the economic calculation are the cost of fuel and the revenue of the char. The strength of being able to choose different types of fuel makes it possible to have a fuel at zero cost if the material is otherwise regarded as waste. The market for biochar in Sweden is undeveloped which increases the uncertainty of the calculations, but if the trend follows that of Germany, the economic prospects are strong.

Effective use of resources is essential in the development towards a sustainable industry. Waste products, such as sludge from industrial waste water treatment, often contain valuable reserves of plant nutrients but this resource is nonetheless commonly disposed of as contaminated waste.  Approximately 1 500 ton phosphorus per year is added in biological waste water treatment at the Swedish pulp and paper industries and this non-renewable resource thereby ends up in their so called biosludge. The most common way to discard the sludge is by incineration. Besides the high levels of phosphorus, the biosludge usually contains high levels of moisture and ash forming elements, sulfur and chlorine, which makes it a rather problematic fuel. The aim with this study was to investigate different aspects on ash transformation chemistry during co-combustion of biosludge, from the pulp and paper mill SCA Packaging Obbola AB, with wood fuels and wheat straw. The phosphorus recovery potential, and the effects on deposit formation and emissions,  were examined by SEM-EDS- and XRD-analysis of ash from co-combustion experiments. The experimental results were complemented with theoretical analysis based on thermochemical equilibrium calculations. The biosludge from SCA Obbola contained high levels of Ca which had a large impact on the ash transformation reactions. Most of the phosphorus from the fuels stayed in the solid ash during combustion, and in all ash assortments, except for the pure wood fuel, it was primarily found in the crystalline structure whitlockite, Ca9(K,Mg,Fe)(PO4)7. Hydroxyapatite, Ca5(PO4)3OH, was identified in ash from combustion of the pure wood fuel and wheat straw, and in the mixture of biosludge and wood fuels with the lowest proportion of sludge. Of the two phosphorus compounds, hydroxyapatite is more difficult to break down. It is therefore promising from a phosphorus recovery perspective that whitlockite was the main phosphorus compound in most of the ash assortments. Some of the sulfur in the sludge reacted with Ca and formed solid CaSO4, which stayed in solid ash during combustion, while chlorine generally left the bottom ash by volatilization. K- and Si-rich agricultural residues, such as wheat straw, are associated with a number of ash-related problems, including deposit formation due to low ash-melting points. During co-combustion of biosludge and wheat straw, the melting tendencies of the wheat straw ash elements were examined. According to the thermochemical equilibrium calculations, the composition of the mixed fuels would result in a significantly higher initial slag formation temperature compared to the pure wheat straw. This trend was also observed in the experimental results. It is likely that the relatively high levels of Ca, Al and P in the sludge all contributed to reduced slag formation in the wheat straw ash, by formation of ash compounds with higher melting temperatures. The high calcium levels may however have reduced some of the positive effects of increased P and Al contents by these elements preferably reacting with Ca instead of capturing alkali in crystalline structures.

Vasa värme är ett företag som producerar och levererar fjärrvärme. Anläggningen i Kalixomfattar bland annat en 10 MW rosterpanna, FBP2, som eldas med fuktigt biobränsleoch Vasa värme vill sänka sina NOx-emissioner från denna panna. Syftet och målet meddetta examensarbete är att förstår hur förbränning leder till NOx-bilning i FBP2 och geförslag på hur emissionerna kan minskas. Arbetet studerar hur termisk-, bränsle- och prompt NOx bildas samt utvärderar reducerandeåtgärder. Primära åtgärder i form av flerstegsförbränning, rökgasåterföring, reburningoch bäddformation har studerats tillsammans med de sekundära åtgärderna SCR och SNCR. För att kunna utvärdera hur väl de olika åtgärderna skulle fungera för FBP2 har mätdatasamlats in och en CFD modell skapats utifrån ett verklig driftfall. Modellens temperaturprofiljämförs med fyra termoelement som finns utplacerade i FBP2 och i tre av fyrafall överensstämmer temperaturmätningarna med det modellen visar. I det fjärde fallet ärdet något osäkert om termoelementet ger ett korrekt resultat. Temperaturprofilen visaratt det finns områden som skulle gynna en reduktionsreaktion för SNCR men modelleninnehåller förenklingar i detta områden vilket innebär att den verkliga temperaturen ärlägre än det modellen visar. De simulerade NOx värdena överensstämmer med de somuppmätts och modellen visar att det bara bildas bränsle NOx. Fyra fall med ändrar geometri simuleras; ett med fler tertiärlufthål, ett utan tertiärlufthål,ett med fler sekundärlufthål och ett med halverad primärluft. Alla fall utom halveradprimärluft, som visade på en rejäl NOx sänkning, gav högre simulerade NOx värden. I fortsättningen föreslås att det NOx-reducerande arbetet ska innefatta att minska primärluftmängdenoch undersöka möjligheten att installera SNCR. Modellen kan användasför fortsatt arbete men innan dess bör modellens geometri utökas, en del förenklingar börarbetas bort och modellen

Att effektivisera samt optimera ett fjärrvärmeverks operationsparametrar, energiförluster samt nyckelfaktorer har blivit viktigare under 2000 – talet. Det finns en stor potential att effektivisera fjärrvärmeverk. Studien utgår ifrån ett 3 MW fjärrvärmeverk, som är belägget i Kosta. Fjärrvärmeverket använder biomassa i sin process. Målet är att undersöka driftsparametrars och tillståndsvariablers påverkan på systemets effektivitet, samt kartlägga förluster. Undersökningen utgår ifrån en litteraturstudie samt beräkning av tillhandahållna processdata. Undersökningens resultat visar att pannan får en högre systemeffektivitet vid högre belastning på pannan. Vidare uppnås högre effektivitet med en skrubber med värmeåtervinning, effektiviteten förbättras upp till 20 %. Osäkerheten på det beräknade biomassflödet skapar orealistiska förluster i ugnen, vilket även påverkar den beräknade effektiviteten på systemet. Därmed rekommenderas en analys och sammanställning av kol – halten i askan samt biomassförbrukning för fjärrvärmeverket. O2 koncentrationen i rökgasen sänker systemets effektivitet.

Under en rutinmätning av emissioner 2019 överskred SCA Munksund AB gränsvärdetför dioxiner vid samförbränning. Som en direkt åtgärd minskades andelen avfallsklassatbränsle i bränsleblandningen. För att skaffa sig en bättre bild av hur olika avfalls-andelar påverkar dioxinbildningen, med säkrade förbrännigsbetingelser, utfördes testermed avfallsandelar som varierades. Vid sidan av det gjordes en teknisk samt ekonomiskanalys av anläggningens SNCR-system. Vid anläggningen finns en fastbränslepanna av typen CFB där internt och externt bio-bränsle samt avfallsklassat bränsle energiåtervinns. Till avfallsklassat bränsle räknas re-turträ (RT-flis) och wellrejekt (plastrejekt från returfiberavdelningen). Vid förbrännings-försöken varierades mängden RT-flis mellan 0 och 10 % medan wellrejektet varieradesmellan 0 och 4 % där kravet om förbränning över 850 °C i två sekunder skulle uppnås.Andelerna är angivna med avseende på energitillförseln. Totalt testades fyra punktermellan 0 och 14 %. För framtida bruk byggdes en modell för att räkna ut uppehållstidöver 850 °C. Denna modell skulle använda sig av befintliga givare. Denna hann dock intetestas under projektets gång. SNCR-systemets styrning undersöktes och det jämfördes med befintliga licensavtal. Förden ekonomiska analysen jämfördes kostnaden för reduceringskemikalien och kväveoxid-avgiften. Resultatet visade att alla tester klarade dagens och framtidens krav om emissioner avdioxiner. Nivåerna varierade mellan 0.004-0.014 ng/m3ntg. Halterna av dioxinerna kanhärledas till hur last och temperatur i förbränningskammaren var under testerna. Högstahalten uppkom när olja stödeldades på grund av låg temperatur medan lägst halt komvid hög temperatur samt förbränning av enbart biobränsle. SNCR-systemet styrs inte enligt befintligt licensavtall samt att systemets totalekonomialltid gått med förlust. Den ekonomiska förlusten har dock ökat de senaste åren. SNCR-systemets försämrade ekonomi kommer från en högre kväveoxidavgift som resultat avhögre halter per producerad energienhet. Lägre effektivitet hos den åldrande fastbränsle-pannan och en minskad dosering av reduceringskemikalie kan tänkas vara bakomliggandeorsaken. Slutsatsen är att fastbränslepannan klarar av en andel avfallsklassat bränsle om 14 %under liknande förhållanden. SNCR-systemet styrs inte enligt licensavtalet och det finnsen möjlighet att dosera mer av reduceringskemikalien vilket kan förbättra totalekonominför systemet.i

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad eleverna på våra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbränning. Vi har även undersökt om arbetssättet har någon betydelse för att nå förståelse för dessa begrepp. Vi har använt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever då vi fördjupat oss i frågeställningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de båda skolorna vilket vi inte fann då vi sammanställde intervjuerna. Vissa av resultaten har vi försökt analysera extra då de väckte vår förvåning, så som den uppfattning många elever besitter, nämligen att vatten utgör den största byggstenen i trädets massa. Vi anser oss ha kommit fram till att det naturvetenskapliga språket haft stor betydelse för hur våra elever utvecklat förståelse för begreppen fotosyntes och förbränning samt hur vi på våra skolor har arbetat med förståelse i samband med språket.

When the copper production takes place, the pure rock smelting undergoes a sub-processcalled copper conversion. This process is a batch process, which means that the converterfurnace cools down before the next refill. Inside the converter ovens there is a masonrywear brick that is adversely affected when exposed to temperature variations. When thewearing brick cools down, a contraction occurs in the material, then when heated, anexpansion of the material occurs instead. The result of this is that tensions arise in thematerial, which increases the risk of cracking. To possibly make it possible to maintain amore even temperature in the converter furnace, this thesis will focus on developing a basisfor a construction of a heat-keeping lid for the mouth of the converter furnace. With a heatretention cap in place, it could possibly be possible to maintain a more even temperature,which could result in a longer lifespan of the masonry wear brick. If a warming cover were tobe placed on the mouth, it could also mean a reduced combustion of diesel oil via thewarming burners that are placed inside the converter furnace, which could also reduce theenergy requirement. In addition to the heat-keeping lid, a construction that will enable amovement of the heat-keeping lid to and from the mouth of the converter furnace will alsobe investigated. The design produced will be in a very harsh environment where corrosion isknown to be a concern, and therefore this is considered when choosing the material used inmanufacture. According to the results presented in the report, the heat-keeping burnersinside the converter oven should need to be used approx. 64% less than if the heat-keepinglid were not placed. / När kopparframställningen sker så genomgår skärstenssmältan en delprocess som kallaskopparkonvertering. Denna process är en batchprocess vilket innebär att konverterugnensvalnar av innan nästa påfyllnad. Invändigt i konverterugnarna finns det ett murat slittegelsom påverkas negativt när det utsätts för temperaturvariationer. När slitteglet svalnar av såsker det en kontraktion i materialet sedan vid uppvärmning sker i stället en expansion avmaterialet. Resultatet av detta är att spänningar i materialet uppstår vilket ökar risken försprickbildning. För att eventuellt kunna möjliggöra att hålla en jämnare temperatur ikonverterugnen så kommer detta examensarbete att rikta in sig på att ta fram ett underlagav en konstruktion på ett varmhållningslock till konverterugnens mynning. Med ettvarmhållningslock placerat så skulle det eventuellt kunna vara möjligt att bibehålla enjämnare temperatur vilket skulle kunna resultera i en längre livslängd på det muradeslitteglet. Om ett varmhållningslock skulle placeras på mynningen så skulle det också kunnainnebära en minskad förbränning av dieselolja via varmhållningsbrännarna som är placeradeinvändigt i konverterugnen, vilket också skulle kunna minska energibehovet. Utövervarmhållningslocket så kommer även en konstruktion som ska möjliggöra en förflyttning avvarmhållningslocket till och från mynningen på konverterugnen undersökas. Konstruktionensom tas fram kommer att befinna sig i en väldig påfrestande miljö där det är känt attkorrosion är ett bekymmer, och därför tas detta i beaktan vid val av det material somanvänds vid tillverkning. Enligt de resultat som tas fram i rapporten så börvarmhållningsbrännarna invändigt i konverterugnen behöva användas ca 64% mindre tillskillnad från att varmhållningslocket ej skulle vara placerat.

Fallet som beskrivs i studien handlar om en privatperson, tillika lantbrukare, som använder restprodukten halm och utnyttjar den som bränsle. Han anslöt några av sina grannar för att finansiera sitt system och skapar därför ett närvärmeverk. Avsikten med halmpanna var inte i förstahand att skapa ett närvärmeverk, utan att själv utnyttja sin halm som bränsle. Lantbrukaren anslöt externa användare på grund av faktorn att han annars inte fått pannan att bli lönsam. För mig, som miljövetare, var att undersöka vilka drivkrafter som fanns då ett värmesystem ska skapas hos den privata personen, en intressant studie. Eftersom människor handlar olika i olika situationer och har olika kunskap i bakgrunden, kunde ett verkligt fall ge mig information om vad som förekommer i praktiken. Undersökningar blir ofta inte i teorin som de blir i praktiken, därför var det viktigt för mig att titta på ett fullbordat fall. Genom intervjuer med lantbrukaren och med boende i byn där pannan finns, fick jag mycket information om känslor, val och misstag. Studien presenterar dessutom alternativa vägar till ett upprättande av ett liknande gemensamt värmesystem i andra byar.Uppsatsen kommer att baseras på en kvalitativ intervjumetod, en intervju med initiativtagaren till byggnationen av pannan och värmesystemet. För att få en bredare bild av känslorna kring halmpannan, intervjuades även några av de närboende hushållen. Studien baseras också på ständiga kontakter med miljöförvaltningen och statsbyggnadskontoret i den aktuella kommunen. / The case that is described is about a private farmer that has the rest product, straw, and uses it as fuel. He connected some of his neighbours to the system to finance his system and therefore created a close by heating plant. The intention with the straw pan was not in the first place to create a heating plant, but to be able to use his straw as fuel. The farmer connected external users because of the fact that the pan would not be profitable otherwise. For me, as an environmental student, to investigate which motives there are when a heating plant is about to be created by a private person is an interesting study. Because people act different in different situations and have different background knowledge, a study from the reality could give me information about what happens practically. The investigations are often not in theory as they are in practice. Therefore it was important for me to study a complete case.Through interviews with the farmer and with people living in the village, where the pan is, I got a lot of information about feelings, choices and mistakes. The study also presents alternative ways for the establishment of a similar common heating plant in other villages.This paper will be based on a qualitative interview method, an interview with the initiator to the building of the pan and the heating system. To get a broader picture about the emotions towards the straw pan, some of the locals were interviewed. The study is also based on continuous contacts with the authorities in the current community.

This study aims to show pre-school children's conceptions on combustion and their thoughts on the conditions the process include. The data collection method this study used is through interviews. All of the children interviewed attend pre-school. All children who participated in the study are six years old. The interviews touched on different issues of fire, such as, how to start a fire, how to maintain a fire and how to extinguish a fire. Previous research about children’s conceptions and children and fire is the basis of the survey. The survey has shown that the children's explanations cannot be compared with the scientifically accepted theories even if the children seem to have some understanding about the conditions that are needed in the chemical process of fire. The children has mentioned fuel and heat as the main conditions for fire, while many has an uncertainty against oxygen. One of the children has shown a greater understanding of the purpose of oxygen. The children's knowledge about this subject mainly comes from experiences in an environment where caregivers is present. Suggestions for what preschool teachers can work with within the occupation has been show. / Denna studie har som syfte att visa på förskolebarns föreställningar om förbränning och deras tankar om de förutsättningar processen innefattar. Datainsamlingsmetoden som studien har använt sig av är intervjuer. Alla barnen som intervjuades går i förskolan. Alla barnen som deltagit i studien är sex år gamla. Intervjuerna berörde frågor om eld, så som, hur man startar en eld, hur man upprätthåller en eld och hur man släcker en eld. Tidigare forskning om barns föreställningar och barn och eld ligger till grund för undersökningen. Undersökningen har visat att barnens förklaringar inte kan jämföras med vetenskapligt vedertagna teorier även om barnen verkar ha en viss förståelse om vilka villkor som behövs i den kemiska processen eld. Barnen har nämnt bränsle och värme som de viktigaste förutsättningarna för en eld, medan många har visat en osäkerhet kring syre. Ett av barnen har visat en större förståelse för syrets betydelse. Barnens kunskap inom detta ämne kommer främst från upplevelser i en miljö där vårdnadshavare är närvarande. Förslag för vad förskollärare kan arbeta med i verksamheten har påvisats.