Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal’s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society. / Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.