No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to study how and why the profession of occupational therapist evolved and what role their association played in 1944-1964. During the first decades of the post-war period, Swedish health care system grew. In particular, rehabilitation health care was developed, in which occupational therapy has a key role. The association of occupational therapists, FAST and later FSA, initially promoted the general development of the area, but after a few years it put more emphasis on the professional perspective itself. Other related professions had developed through the "exclusion" of competing groups in line with sociologist Frank Parkin's theory. However, in this study I find no evidence of FAST/FSA applying that method.  On the basis of empirical sources, such as the Association's meeting minutes, government committee reports, newspaper articles, personal notes, documents from the international organization WFOT's congresses, I describe how FAST/FSA and other key players acted during the studied period. FAST/FSA organized courses, began publishing a member paper, and built a reference library, but also lobbied with the purpose to establish the profession.  After a few years, FSA was expelled from the international organization of occupational therapists, WFOT, whose purpose was to develop the profession internationally by creating a standard of education. Sweden’s education did not meet that standard. After several government committee reports, it was only with a report in 1962 followed by a bill and parliamentary decision in 1964 that education of an acceptable standard was established. Thus, an important prerequisite was in place to regard occupational therapists as a profession in Sweden according to sociologist Magali Sarfatti Larsson's definition.

<p>Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.</p><p>Syfte:</p><p>Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram.</p><p>Metod:</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.</p>

No description available.

Bakgrund: Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet. Syfte: Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram. Metod: Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun. Slutsatser: Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.

No description available.

Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.

Denna uppsats undersöker eleverna som gick på Skolan för sinnesslöa barn och Slagsta skola under 1905–1915. Undersökningen ämnar besvara vilka elever som blev antagna på skolorna och vilka förhållanden de kom från, men också hur de beskrevs av skolans lärare och läkare. Källmaterialen som studerats är sjukjournaler skrivna av skolans läkare samt matriklar skrivna av skolans lärare. Undersökningen utgår från både en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån kvantitativ innehållsanalys besvaras vilka förhållanden elever kom från och för att se hur eleverna beskrevs av skolornas lärare och läkare används en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som denna uppsats utgår från är en blandning av Judith Areschougs perspektiv om att sinnesslöundervisningen både syftade till att hjälpa och kontrollera de sinnesslöa barnen, men också Karin Johannissons analys av den svenska statens kontroll över befolkningens hälsotillstånd. Johannison benämner detta samhällskroppen på grund av att befolkningens kroppar inte längre ansågs vara en individuell ensak utan en samhällsfråga. Majoriteten av eleverna som blev antagna på skolorna under 1905–1915 kom från arbetarklassen och medelklassen i Stockholms stad. Procentuellt var de antagna eleverna något fler pojkar än flickor, men det var marginella skillnader. Att eleverna kom från dessa förhållanden kan bero på att den svenska staten såg barnen som sociala problem för lokalsamhället. För samhällets trygghet ansågs det bästa alternativet att placera de sinnesslöa barnen på asyler, anstalter eller sinnesslöskolor där de kunde kontrolleras. Men i skolan kunde de sinnesslöa barnen också hjälpas eftersom att de fick mat, husrum och en bättre anpassad undervisning. Det som skolornas lärare noterade i matriklarna berörde elevens personlighet, intellektuella förmågor och uppförande i skolan och mot andra. I sjukjournalerna hade skolans läkare sakligt och utförligt nertecknat elevens fysik, utseende och förmåga att sköta sig. De detaljerade beskrivningarna av eleverna i matriklarna och sjukjournalerna kan tolkas som ett uttryck av statens ambition att mäta och dokumentera samhällets befolkning, speciellt de som bedömdes som sjuka. Med syftet att utreda och stoppa degenererade arvsanlag som ansågs vara ett hot mot den svenska befolkningen.