No description available.

The compatibility between the Christian faith and various scientific advances has been up for discussion time and again to the degree that the debate is hard to miss. According to most, the most daunting subject of the discussion might be the compatibility with Darwin’s theory of evolution. In an attempt to get a perspective on this issue, this paper discusses compatibility by analysing the argumentation on the subject by two evolutionary biologists: Richard Dawkins and Joan Roughgarden. The arguments of the two authors are then tested regarding validity and applicability, leading to the conclusion that although both make valid claims regarding the subject of evolution, Dawkins’ reasoning of incompatibility can only be applied to a strictly limited group of Christians, whereas Roughgarden’s arguments for compatibility between the theory of evolution the Bible appears to be both tenable and applicable to Christianity at large. The conclusion is thus drawn that a certain compatibility appears to exist.

The paper examines the compatibility between the Swedish principle of transparency and EU’s general data protection regulation (EU) 2016/679 (GDPR). The question of compatibility between the right of access to public documents in Sweden and the EU regulation regardng protection of personal data have been relevant since EU started to legislate the area. However, for the first time a general regulation regarding processing of personal data is enforced which brings the problem to a head. Focusing on the right to public documents (a part of the Swedish principle of transparency) the relevant regulations in GDPR is examined to find possible conflicts with the principle of transparency. It is found that the vast opportunities to exception from the principal rules and the possibility of national special regulation solves many of the conflicts, even though some remain. The perception of the Swedish government in regard to article 86 in GDPR, which allows the member states to reconcile the GDPR with the right to public documents, is that the Swedish principle of transparency is granted precedence over the GDPR. The opinion of the Swedish government does not stand valid regarding the textual content in the regulation nor its purpose and goals. It would have been desirable if the government had made a closer investigation regarding what exception from the principal rules to use, and what national special regulation that is necessary, for the practice of the Swedish right of access to public documents. The analysis in the paper concludes that the principle of transparency and the GDPR can possibly be compatible. Article 86 will be of importance after the of- fered exceptions in the specific rights in the GDPR have been used. The article needs to be put in relation to the protection for personal data offered in the Swedish national legislative that limits the right of access to public documents. Furthermore, the question of respect from EU concerning the national constitutional identity is examined regarding its role reconciling the union law and the Swedish principle of trans- parency. It is stated that it may be of importance for a, from a Swedish transparency perspective, beneficial interpretation of article 86 in the CJEU. The paper also investigates the question of Sweden’s transferring of competence concerning the principle of transparency. It is stated that to the extent EU does not provide a protection of the right of access to public documents equal to the law in Sweden a Swedish court could disallow the competence transfer which passed EU that legislative power. / I framställningen utreds den svenska offentlighetsprincipens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Frågan om förenlighet mellan offentlighetsprincipen och EU:s reglering rörande personuppgiftsskydd har varit relevant sedan EU började lagstifta på området. Däremot har för första gången en allmän förordning rörande behandling av personuppgifter stiftats vilket ställer problemet på sin spets. Med fokus på handlingsoffentligheten utreds det relevanta regelverket i dataskyddsförordningen för att undersöka eventuella konflikter gentemot offentlighetsprincipen. Det konstateras att de många undantag och möjliga nationella särregleringar som förordningen erbjuder löser många av de konflikter som uppstår, men vissa kvarstår. Den svenska regeringen är av uppfattningen att artikel 86 i dataskyddsförordningen, som möjliggör sammanjämkning mellan förordningen och allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar, innebär att offentlighetsprincipen fullt ut kan ges företräde framför förordningen. Den svenska uppfattning framstår inte som hållbar utifrån förordningens ordalydelse och bakomliggande syften och mål. Det hade varit önskvärt om regeringen närmare låtit utreda vilka undantag och nationella särregleringar som varit nödvändiga för att fortsatt kunna tillämpa handlingsoffentligheten. Analysen i framställningen visar att troligen går det att förena offentlighetsprincipen med dataskyddsförordningen. Artikel 86 blir av betydelse efter de i förordningen erbjudna undantagen i de specifika rättigheterna uttömts. Artikeln måste sättas i relation till det skydd för personuppgifter som i svensk nationell rätt begränsar handlingsoffentligheten. Vidare blir frågan om EU:s respekt för den nationella konstitutionella identiteten behandlad rörande dess betydelse för en sammanjämkning av EU-rätten och den svenska offentlighetsprincipen. Det konstateras att den kan ha betydelse för en, till svensk fördel, offentlighetsvänlig tolkning av artikel 86 i EU-domstolen. Framställningen utreder även frågan om svensk kompetensöverlåtelse till EU rörande offentlighetsprincipen. Slutsatsen är att i den mån EU inte erbjuder ett jämbördigt skydd för rätten till allmänna handlingar likt den svenska rätten kan svensk domstol underkänna överlåtelsen av kompetens som tillät EU att inskränka offentlighetsprincipen.