• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 126
  • 6
  • Tagged with
  • 132
  • 68
  • 56
  • 44
  • 37
  • 27
  • 22
  • 21
  • 16
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Vilka är de ofrivilliga företagarna? : En studie om fenomenet ofrivilliga företagare

Eliasson, Ronnie January 2014 (has links)
Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare är begränsad och handlar främst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare än Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet måste förstås utifrån de svåra val som en svag position på arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgängliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna är. Av datamaterialets 2235 företagare visade det sig att 8.4 procent av respondenterna förlikade sig med att vara en ofrivillig företagare. Resultatet av denna studie visar att utlandsfödda i dubbelt så stor utsträckning som Sverigefödda tenderar att ofrivilligt bli företagare, vilket var ett väntat resultat baserat på tidigare forskning. Den yrkesgrupp som var mest drabbad av fenomenet var jordbrukarna och när vi talar om ålder visade det sig att äldre löper högre risk än yngre att bli en ofrivillig företagare.
12

”Jag har då aldrig försökt att spela karl, men heller inte fallit under någon slags fjompig kvinnlighet” : -En diskursanalytisk studie om konstruktionen av kvinnligt företagande i tidningen ”Eget Företag”

Thörn, Mikaela, Skjutare Wiklund, Emma January 2016 (has links)
I denna diskursanalytiska studie har konstruktionen av kvinnligt företagande i media undersökts. Konstruktionen har studerats i ett medie som riktar sig till blivande och verksamma företagare med anledning av dess möjliga påverkan till den allmänna uppfattningen om företagande. Valet baseras även på dess möjlighet att påverka andelen kvinnliga företagare genom dess konstruktion av kvinnligt företagande som fenomen. Mediet som studerats är således tidningen ”Eget Företag”, vilken sedan dess start år 1993 i varje utgivet nummer har presenterat och framställt kvinnliga företagare. Konstruktionen av kvinnligt företagande i tidningen har även studerats genom en jämförande analys av två årtal, 1995 och 2015 där skillnader och likheter i konstruktionen även identifierats. Konstruktionen av kvinnligt företagande har studerats med avstamp i de socialkonstruktivistiska premisserna, teorier rörande genus och subjektpositioner. Detta teoretiska ramverk som genom en abduktiv ansats sammankopplats med det empiriska materialet har tillåtit oss att analysera och öka förståelsen för femomenet. Som metodologiskt tillvägagångssätt utgår studien främst från det diskurskritiska perspektivet och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Modellen har även kompletterats av analysverktygen nodalpunkter och ekvivalenskedjor som underlättat vid textnära analys av materialet. Resultat och analys tyder på att det existerar både skillnader och likheter gällande konstruktionen mellan årtalen 1995 och 2015. År 1995 konstrueras kvinnligt företagande i högre grad som onormalt och avvikande samt utifrån att de ej har tillträde inom den företagande arenan. Detta medan det år 2015 konstrueras som mer vanligt förekommande och accepterat inom arenan. Dock konstrueras kvinnligt företagande år 2015 i högre utsträckning som endast verksamt inom en viss typ av bransch. Det påvisas även likheter mellan åren gällande konstruktionen av kvinnligt företagande i hur de konstrueras i kontrast till det manliga som normen och stereotypen för företagande.
13

Hållbarhetsredovisning : Vilken inverkan har redovisningsprofessionen?

Hamurcu, Resul January 2006 (has links)
<p>Forskningsfråga:</p><p>Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte:</p><p>Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar.</p><p>Metod:</p><p>För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.</p>
14

Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning : - Hur skapar företag trovärdighet för hållbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta?

Glinqvist, Adrian January 2006 (has links)
<p>Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.</p><p>Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?</p><p>Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna.</p><p>Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.</p>
15

Företagsfinansiering : Varför lånar kvinnor mindre pengar än män då de startar företag? / Businessfinancing : Why do women borrow less money than men when they start companies?

Tingmyr, Elin, Särndahl, Elisabeth January 2008 (has links)
I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen. Enligt en magisteruppsats, skriven under våren 2007 vid Högskolan i Borås,stötte författarna till uppsatsen på ett påstående som lyder: ”Kvinnor lånar mindre änmän då de startar ett företag.” Författarna gav som förslag till fortsatt forskning attutreda om det ligger någon sanning i detta påstående. Vi är intresserade avföretagsekonomi men även av genusvetenskap och med anledning av detta väcktes vårtintresse för att forska vidare på ovanstående påstående.Syftet med vår uppsats var att undersöka vad kvinnliga och manliga företagare i Markskommun anser om livet som företagare och om de stött på problem när de skaffatkapital till sin företagsstart. Vi har i vår studie utgått ifrån det hermeneutiska synsättetoch vi har haft ett genusperspektiv. Detta fokuserar på män och kvinnors verklighet ochförutsättningar där beaktande tas till olika livserfarenheter, möjligheter och ansvar. Vihar genomfört en kvalitativ undersökning där fyra informantintervjuer gjorts medaffärsbankerna Swedbank, SEB och Nordea samt ALMI Företagspartner. I vårkvalitativa undersökning har vi även genomfört fyra respondentintervjuer med eninredningsbutik, en redovisningsbyrå och två hotell- och konferensanläggningar.Det svar som vi fick från informanterna och respondenterna, om att kvinnor lånarmindre pengar än män när de startar företag, visar att kvinnor som startar företag ärförsiktigare än männen. Detta kan bero på att kvinnorna är räddare för att misslyckas.En av våra respondenter sade också att företagande är en manlig tradition som kan bidratill att kvinnliga företagare blir försiktigare. Enligt vår teoretiska referensram är det storskillnad mellan att vara kvinnlig och manlig företagare. En kvinna har merförväntningar på sig att lyckas med det hon tar sig an och att det finns vissa svårighetermed att ha ett tidskrävande jobb som företagande innebär och vara kvinna. Vårakvinnliga respondenter har stött på problem när de velat låna pengar. Bankerna har haften restriktiv inställning till deras företagande och kvinnorna har verkligen fått kämpa.Den ena kvinnan hade visserligen en kvinnlig bankman som enbart fick fatta beslut isamråd med sina manliga kollegor. Det var dessa manliga kollegor som vår kvinnligaföretagare var tvungen att övertyga. Den andra kvinnliga respondenten fick kämpa medbanken för att övertyga dem att tro på hennes affärsidé. Kvinnan övertog, tillsammansmed sin syster, en hotell- och konferensverksamhet som haft många ägare de senasteåren. De fyra respondenter som deltagit i vår undersökning anser att det en stor frihetatt vara företagare men att det många gånger är jobbigt. Företagandet blir dock enlivsstil som de anser vara mer angenäm för dem än att vara anställda. / Uppsatsnivå: C
16

Vad krävs för att bli en framgångsrik entreprenör? / What does it take to become a successful entrepreneur?

Persson, Patrik, Andersson, Tommy January 2008 (has links)
<p>Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.</p><p>Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.</p>
17

Anpassning vs. Standardisering : Fallstudie av Björn Borgs marknadsföringsstrategi på en utländsk marknad

Meinshausen, Anne, Holmström, Anette January 2007 (has links)
<p>När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland. Våra resultat tyder på att Björn Borgs marknadsföringsstrategier är i hög grad standardiserade, med undantag för små faktorer som till exempel produktfärg, viss marknadsföringsaktivitet och imagehantering som istället anpassas till den lokala marknadens behov och efterfrågan.</p>
18

Anpassning vs. Standardisering : Fallstudie av Björn Borgs marknadsföringsstrategi på en utländsk marknad

Meinshausen, Anne, Holmström, Anette January 2007 (has links)
När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland. Våra resultat tyder på att Björn Borgs marknadsföringsstrategier är i hög grad standardiserade, med undantag för små faktorer som till exempel produktfärg, viss marknadsföringsaktivitet och imagehantering som istället anpassas till den lokala marknadens behov och efterfrågan.
19

Vad krävs för att bli en framgångsrik entreprenör? / What does it take to become a successful entrepreneur?

Persson, Patrik, Andersson, Tommy January 2008 (has links)
Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd. Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.
20

Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning : - Hur skapar företag trovärdighet för hållbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta?

Glinqvist, Adrian January 2006 (has links)
Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning. Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar? Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna. Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.

Page generated in 0.0588 seconds