Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag. En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen. Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda. Hennes främsta motiv till att starta eget företag är att få bestämma själv. De motiv vi kartlagt som de främsta överensstämmer med tidigare forskning vi studerat.

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna. I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar. Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter. Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap. Undersökningen genomfördes genom en intervju med ekonomichefen på Saab Barracuda AB på plats vid huvudkontoret i Gamleby. I uppsatsen presenteras teorier kring kunskap, Knowledge Management och multinationella företag med dotterbolag. Utifrån dessa teorier analyserades Saab Barracuda AB:s syn på och strategier för tillvaratagande, spridning och skapande av kunskap. I vår undersökning fann vi att man inom Saab Barracuda AB inte arbetar med strategier för kunskapsspridning, men att det ändå fanns en del inslag av spridning på det sätt det beskrivs i teorierna. Det var dock förvånande att se att ett så framgångsrikt företag, vars främsta resurs ansågs vara kunskap, enligt oss endast omedvetet hanterade kunskap. Kunskapsvinster var mer en bieffekt av andra strategier. Det framgick även tydligt av undersökningen att e-post är det verktyg som användes mest frekvent vid utbyten och interaktion.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.   Metod: En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.   Resultat & slutsats: I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.   Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag? Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad? Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?   Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son. / Aim: The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.   Method: A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender   Result & conclusions: In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents. Suggestion for further research: Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed? To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?   Contribution of the thesis: This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.

Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt. Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte. Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.

Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia. Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.

Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken. Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse de senaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al, 2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands, ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder och problem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk (Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång. Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenör kan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket. I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte är att stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörer kan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliga nätverk. Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandrare som härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan 3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie är ALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingen och Mackens Företagshotell. Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelse för invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheter att starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogent nätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår denna kontext. De bör undvika att underminera utveckling av det personliga nätverket genom rådgivning, dessutom undvika en relation där företagaren blir långsiktigt beroende av den företagsfrämjande organisationen.

Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.