Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor. Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande. Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport. Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.

Avsikten med denna uppsats är att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering på den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lägger fokus på planeringsstadiet och behandlar därför främst marknadsanalysen, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen ämnar även beskriva de marknadsförhållanden som råder i landet samt klarlägga de specifika områden som svenska företag måste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger på intervjuer med personer på företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen Exportrådet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bättre förståelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien. Uppsatsen studerar marknadsanalysen med utgångspunkt i nationell, kulturell och branschbaserad fakta. Undersökningen visar att en utförlig marknadsanalys är avgörande för om ett företag kommer att lyckas med sin verksamhet i Saudiarabien. Resultaten visar även att den saudiarabiska marknaden öppnar upp för stora affärsmöjligheter om företagen är medvetna om och anpassar sig efter den rådande kulturen. De saudiarabiska myndigheterna efterfrågar internationellt företagande då de strävar efter att landet ska bli mer aktivt inom andra branscher än oljeindustrin. Bland det mest centrala som svenska företag bör ta hänsyn till ingår att välja rätt samarbetspartner, respektera religionen, utforma precisa avtal samt att vara flexibla vid förhandlingar.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden. Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important.

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare – Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) Datum:                        2011-06-09 Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, Västerås Institution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:                   Sandra Kohlin och Lina Lindberg Handledare:                Leif Carlsson Examinator:                Cecilia Lindh Problemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare? Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar. Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra. Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet. Den första delen av lagändringens syfte kommer att uppfyllas i och med att det kommer bli lättare för en näringsidkare att starta om efter ett misslyckat företagande. Den andra delen av syftet kommer inte att uppfyllas helt då endast ett fåtal aktiva näringsidkare kommer bli beviljade skuldsanering. Effekter som lagändringen kan medföra är att ansökningar om skuldsanering ökar, aktiva näringsidkare kan beviljas skuldsanering, fler överklagar skuldsaneringsbeslut, kostnaden för olika instanser ökar, trycket på kommunernas budget- och skuldrådgivare kan öka, fordringsägare kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering än vid en konkurs och osunda företag kan lämna marknaden fortare. Nyckelord:                  Insolvenslagstiftning, risker och företagande, skuldsaneringslag, enskilda näringsidkare.

Background: Of those who start companies, only about 30 % are women. Women's companies also often have both fewer employees and lower turnover. Several efforts are therefore being made to try to influence and encourage more women to start businesses and to get them to expand. Two of these ventures are special network for women and about women entrepreneurs as role models, something that also the theories believe is very important for a more egalitarian business. While entrepreneurship is encouraged for growth in the community, it also has a male character, something that needs to be considered. Purpose: As both the EU and the Swedish government through measures such as Tillväxtverket, is investing large sums to promote networking and role models, we intended to analyze the importance of networking and role models for entrepreneurial women. We also intended to study entrepreneurship in women and as a minor part in the study, also examined the investments which the entrepreneurs themselves would like to see in order to promote female entrepreneurship in Sweden. Research method: We conducted the study based on a qualitative method with a deductive approach. We have chosen to do so since we wanted to be close to the theories and at the same time allow for a deeper analysis. In total, we retrieved information from seven respondents as a primary source through interviews which were transcribed and then worked upon together to try to keep a high level of credibility. Conclusion: The entrepreneurs in the study have loosened up the entrepreneurship definition to include a broader more multi-dimensional image of the entrepreneur. The entrepreneurs also felt that the role models certainly could be useful to counter the invisibility of women entrepreneurs, but they themselves made no use of any particular role models. They were all in consensus with the positive effects of networks but also in that these would ideally be composed of both women and men. The entrepreneurs would not like to see any special initiatives for just women, but rather for all entrepreneurs, and in particular efforts to provide better understanding and greater security for the entrepreneurs.

<p>How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society.</p> / <p>Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av</p><p>den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy. / The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.

Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit.   Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras.    Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett formulerat vinstsyfte där en långsiktig vinstmaximering bejakas och med hänsyn till de verktyg som finns att tillgå, där bolagsordningsföreskrift, SAS-princip och gåvoregeln är några av de som är värda att nämna, tycks ledningen och ägarkollektivet ha ett betydande utrymme att verka för ett hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks således inte vara påkallade för att CSR ska kunna tillåtas inom ramen för ABL.