No description available.

More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points out one possible path through an example. The purpose of this approach is to develop a model in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is that price always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basket with the cheapest goods. The next step is to substitute goods with more priceworthy alternatives. Priceworthy are defined as quality points divided by the cost of substitution. The quality aspects that are considered should be both imortant and hard to estimate for the target group of the price comparison. Some quality aspects are generally not payed as much attention to as they could. Three examples are taste, content and company sustainablity rating. The main purpose of this study is to investigate how to achieve higher consumer relevance when designing price comparisons of groceries. What are the important factors? The study deals with the concepts of perceived quality and relevance in this particular case. Methods have included studies of literature and previous price comparisons, followed by interviews with qualified people within the grocery branch.

Med den stora överhängande klimatkrisen som influerar sättet som vi agerar och lever idag så ökar även forskningen kring hållbarhet inom alla områden. Det blir vitalt att fortsätta undersöka då vi har en deadline att möta. Det blir hela tiden av vikt att ta reda på hur vi kan förändra de ordinarie sätten att leva och arbeta på för att istället kunna göra en positiv klimatpåverkan. Inom den företagsekonomiska forskningen har hållbarhetsarbete diskuterats som ett sätt att generera kapital och marknadsfördelar. Vidare finns även diskussioner om att det är vitalt för företagen att arbeta med hållbarhet och vilka tillvägagångssätt de kan använda. I diskussionen har forskningen visat att olika typer av samarbeten har en tydlig effekt på hållbarhetsarbete där företag uppmanas att arbeta tillsammans med andra för att nå hållbarhetsmål.  Studien syftar till att studera hur företag kan förbättra sitt hållbarhetsarbete om de samarbetar med sina konkurrenter, alltså om de ingår i en hållbar coopetitiv relation. Detta forskningsområde saknar tidigare forskning då fenomenet hållbar coopetition ännu inte är djupt studerat, vilket har gjort att studien presenterar ett tydligt forskningsgap men att resultaten hittills visar på positiva utfall från hållbarhetsfrämjande coopetitiva relationer.  Författarna har valt att undersöka fenomenet hållbar coopetition genom en fallstudie där vi medvetet valt att inkludera fyra verksamheter från ett hållbart restaurangnätverk. Nätverket passar studien då deras främsta anledning till att arbeta tillsammans är för att främja hållbarhet i restaurangbranschen samt att alla aktörer inom nätverket är varandras konkurrenter. För att undersöka nätverket har författarna valt en kvalitativ metod där insamlingsmetoder för primärdata valdes till semistrukturerade intervjuer. Insamling av sekundärdata sker i viss mängd för att tydligare assistera informationen om nätverkets mål och arbetssätt.  Studien konkluderar att den studerade hållbara coopetitiva relationen främjar hållbarhet då studiens resultat visar på att respondenterna har kunnat utveckla sitt hållbarhetsarbete och inkluderat arbetssätt i linje med hållbar utveckling. Författarna kunde även identifiera drivkrafter, förutsättningar och utfall hos aktörerna kopplat till den hållbara relationen. Detta gör det möjligt för studien att ge ett teoretiskt bidrag i en utveckling av forskningsområdet hållbar coopetition då studien har kunnat visa att coopetition främjar hållbarhetsarbete. Med resultatet kan vi uppmuntra samhället till att fortsätta skapa coopetitiva hållbara relationer för att främja hållbarhet och för att utveckla verksamheternas enskilda arbete till att gå i linje med hållbar utveckling.

Background: Together, the state and business community have contributed to the development of society. However, from a global perspective there are still problems with, among others, poverty, injustice and environmental degradation. This has in turn contributed to the growth of NGOs (non-governmental organizations) and, above all, both social enterprises and social entrepreneurs have become important players to counteract these trends. Objective: The overall purpose of this study was to map out the patterns that may prevail during the process of expansion within social enterprises. The study also sought to analyze the similarities and differences between the start and the maturation phases of such expansion. Finally, the study aimed to analyze whether expansion may be a strategy that can enable social enterprises to survive. Method: This study is based on a qualitative approach. Seven organizations were selected to participate in the study and the empirical data collection consisted of interviews and document analysis. The empirical data was analyzed using content analysis. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that all of the enterprises expanded in order to be able to pursue their social objectives. Furthermore, all of the enterprises reinvested their surpluses back into the enterprises. The patterns that could be mapped out during the expansion process were networking, needs analysis, strategy and planning, external help and innovation.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära. Som ett exempel på hur integration kan se ut har vi valt att studera det sociala företaget Yalla Trappan och undersöka hur kvinnorna uppfattar det arbete som sker i verksamheten. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av väsentlig litteratur och relevanta artiklar samt forskning inom ämnet. Dessutom har vi tagit del av intervjuer som gjorts med kvinnorna på Yalla Trappan och själva genomfört intervjuer med ordförande för styrelsen och med en studentkandidat på Yalla Trappan. Resultatet av arbetet visar på några grundläggande faktorer som gör att Yalla Trappan som socialt företag fungerar för de kvinnor som antingen arbetar eller praktiserar där. Dessa faktorer är: en meningsfull sysselsättning, delaktighet, ansvar, gemenskap, känslan av att man får utvecklas i sin egen takt, glädje, stolthet och stöd hemifrån och en avslappnad arbetsmiljö. / Sweden today is looked upon as one of the worst countries at integration in Europe, the gap between the wealthy and the poor is escalating and the segregation between people origin from Sweden and people from other backgrounds are increasing. To be able to turn around the negative development of the Swedish society several new social projects have started but only a few of them have become a permanent operation. One of these operations that show positive results are Yalla Trappan. This operation was from the beginning a project that focused on integrating people through work, but today it is a successful social enterprise in Rosengård in Malmö, Sweden. Through a theorization of the word integration in the contexts of segregation, labor and social entrepreneurship we have tried to investigate what the concept of integration actually means. As an example of how you could view integration we have studied the social enterprise Yalla Trappan and investigated how the women perceive their situation there. To be able to proceed with this project we have taken part of essential literature, relevant articles and scientific research on the subject. We were also able to take part of interviews made with the women at Yalla Trappan and made interviews ourselves with the chairman of the board and an intern at Yalla Trappan. The results of our study could be subsumed in a handful of concepts that explain what it is that makes Yalla Trappan work so well. These concepts are: a meaningful occupation, participation, responsibility, solidarity, the feeling of that one is allowed to develop at their own pace, joy, pride and support and a relaxed working environment.

I dagens digitala värld uppkommer nya typer av företag som Born Digitals, vilka har möjligheter att kunna etablera sin försäljning på internationella marknader på ett digitalt sätt. Forskningen om Born Digitals är begränsad trots denna typ av företags ökade närvaro i takt med digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen i världen. Denna studie syftar till att utforska när och var Born Digitals etablerar försäljning på internationella marknader. Semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i relevanta bolag har genomförts som en del av den kvalitativa ansatsen som har använts. Resultat i studien visar dels, i linje med tidigare forskning, dvs att Born Digitals kan skala upp effektivt och nå ut på internationella marknader snabbt. Samtidigt visar det också att de begränsas av faktorer som psykisk distans precis som traditionella företag. Vi finner tydliga hinder relaterade till kultur, språk, lagar och infrastruktur som förhindrar företagen att dra nytta av de egenskaper i en digital produkt och i ytterligare grad kunna bryta traditionella mönster inom internationalisering. Dessa hinder innebär resurskrävande anpassningar och relationsbyggande som ofta sker via fysisk närvaro med mänskliga interaktioner.

Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.

Studiens syfte är att undersöka lärares upplevelse av att använda organisationen Ung Företagsamhets koncept; UF-företagande i sin undervisning. De frågeställningar som studien ska besvara är; Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare när de använder UF-företagande i sin undervisning? Hur resonerar lärare kring bedömning och betygsunderlag när de använder UF-företagande i sin undervisning?  För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet har bestått av sex lärare som har erfarenhet av att använda konceptet UF-företagande i kursen Entreprenörskap och företagande.   Resultatet visar att de främsta möjligheterna som lärarna upplever är ett välfungerande koncept, naturliga samarbeten, motiverade elever och verklighetsbaserat lärande – på riktigt. De utmaningar de upplever är tidsbegränsning, konflikthantering och att centralt innehåll inte ryms i konceptet. När lärarna resonerar kring bedömning och betygsunderlag upplever de det som en utmaning, men lyfter metoder som de upplever som framgångsrika. Lärarna använder dokumentation, sambedömning, självvärdering och teoretiska moment för att styrka sin bedömning.

Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i konkurrensutsättningen av den offentliga sektorns verksamheter. Förväntningarna har varit stora från politiker, tjänstemän och vissa forskare att denna omvandling skulle leda till ökat företagande, framförallt bland kvinnor. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur och varför kvinnors företagande förändras i spåren av den offentliga sektorns omvandling – vad begränsar och möjliggör. Avhandlingen innehåller fyra sammanhängande artiklar och en kappa. Studierna genomfördes med kvantitativa longitudinella data över åren 1993–2010. I artiklarna eftersöks vad som begränsar och möjliggör en förändring av kvinnors företagande. Det sker via studier i näringsgrenar och regioner där kvinnor dominerar småföretagandet som mest. Det visar sig att på aggregerad nivå har kvinnors företagande ökat i antal. En analys på detaljerad näringsgrensnivå synliggör dock att kvinnors andel bland företagarna endast ökat i 6 av 16 näringsgrenar och att kvinnors underrepresentation ökat signifikant i 10. Analysen påvisar kontextens och strukturella villkors betydelse för kvinnors företagande. Småföretagares relativa position förändras gynnsamt där det redan finns små privata företag och på de nya offentliga marknaderna reproduceras en stordriftsnorm. Studien stärker teorin om ett genussystem och synliggör dess inbäddning i företagandet. Det övergripande resultatet är att trots förändrade formella strukturer återskapas kvinnors underrepresentation i företagandet, vilket förstås med utgångspunkt i genusteoretiska resonemang. / The dissertation takes its empirical backdrop in the competition of the Public Sector activities. There have been great expectations on the part of politicians and some researchers that this restructuring would enhance small-business ownership, and, specifically, women’s small-business ownership. The aim of the quantitative longitudinal study is to understand and explain how and why women’s smallbusiness ownership has changed in the wake of the Public Sector’s transformation, and what constrains and enables this. The dissertation comprises an introductory summary chapter based on four independent papers. The articles search for what constrains and enables the change in women’s smallbusiness ownership through studies in industries, regions and where women dominate small-businesses the most. The study shows that the underrepresentation of women as small-business owners has decreased in 10 out of 16 industries. The analysis shows the importance of taking contextual and structural conditions into account when studying women’s small-business ownership. The small-business owners’ relative position changes positively where a private smallbusiness market already exists. The results indicate a norm of scale production in the new Public markets. The studies reinforce the theory that a gender system is reproduced in the small-business context.

Hållbart företagande handlar idag om att använda resurserna på ett smartare sätt och genom det uppnå ekonomiska fördelar, resurserna i detta fallet är miljö- och socialansvar. Företag kan idag välja att frivilligt anta hållbarhetsfrågan men som många forskare visat genom undersökningar att företag med ett aktiv hållbarhetsarbete är mer ekonomiskt lönsamma än de som inte satsar. Men hur kan då tjänsteproducerande företag som inte har möjlighet att bidra genom produkteffektivisering eller liknande som produktproducerade företag kan? Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur den valda organisationen skapar ekonomiska fördelar genom att ta ett miljö och socialansvar. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations- och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur besluten tas i praktiken inom en affärsverksamhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Från empirin har vi analyserat organisationens hållbarhetsarbete i form av lönsamhetsaspekter. Vårt resultat visade att hållbarhet och lönsamhet hänger närmare ihop än vad vi tidigare trodde om tjänsteproducerande företag. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att implementera hållbarhetstänket på alla nivåer samt att förena hållbarheten med praktiken. Dock återstår problematiken att ingen redovisning görs av den icke-finansiella informationen vilket kan bidra till att trovärdigheten förminskas. / Sustainable business is today about using the company's resources in a smarter way and through it achieve economic benefits, the resources in this case is the environmental and social response. Companies can choose to voluntarily adopt the sustainability issue, but many researchers have shown through studies that companies that work active with sustainability is more economical profitable than those that not invest in this subject. But how can the service companies, that can´t streamlining product or similar, contribute as the product companies? Our purpose with this study is to examine how the selected organization creates economic benefits by taking environmental and social responsibility. From an external perspective on the societal level to an internal perspective on the organizational and individual level. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews and business documents. We have analysed the organization's sustainability performance that have been collected from the empirical data in terms of profitability aspects. Our results showed that sustainability and profitability are closer connected than we previously thought about the service companies. The results also showed that the organization in our study succeeded in implement sustainability thinking in all levels and to combine sustainability with practice. The problem that no accounting is made on the non-financial information is still remaining. This information can contribute to a diminished credibility.