This essay examines the implementation of the Swedish government's Action Plan on Business and Human Rights by two Swedish companies. The study is conducted using a qualitative method in combination with a comparative approach. The data analyzed consists of the UN's Guiding Principles on Business and Human Rights, the Swedish government's Action Plan on Business and Human Rights from 2015, and the Swedish legal framework on business including human rights in there sustainability report. The study also looks at the government's follow-up of the Action Plan to determine if the measures taken had any effect. The study does not take into account any new developments in the issue presented by the current government. The study finds that the two companies have implemented some of the recommendations made in the Action Plan, but not all. The analysis shows that the companies' reporting on human rights is inadequate and not in line with the Action Plan's requirements. The study concludes that more needs to be done by companies to ensure the respect for human rights and the implementation of the Action Plan.

The textile industry in Kenya was once an important sector in the country but due to theliberalisation of trade and the second hand industry’s impact, the industry has declined inrecent years. The increased competition from import has boosted the costs of raw material andoutrivaled the local textile production. Further, the government’s lack of investments in thecountry’s electric power supply has also contributed to the current situation. Consequently,the domestic textile entrepreneurs are today facing a complex and competitive marketplacebut despite these obstacles there are women that have managed to overcome the entrancebarriers.It is an unfavourable climate for being a woman entrepreneur in Kenya since the socioculturalnorms restrain women to work outside their homes and in some business sectors. Though, ourfindings have shown that the Kenyan women have the handicraft skills but lack access tofinancial resources as well as management skills to start-up businesses in the textile industry.Access to credit is regarded as one of the main obstacles to establish a firm. There are lendinginstitutes but the interest rate is high and the collateral requirements hard to fulfil. Moreover,there are micro-loan institutes but the loans are not sufficient to companies with growthpotential.The purpose of this study was to map-out key success factors for becoming a womanentrepreneur in the competitive textile marketplace in Nairobi, Kenya. We aimed tounderstand how some entrepreneurs have managed to overcome the obstacles women face intheir social- and cultural context and how mapping of their shared supportive variables canencourage other females to become entrepreneurial.Our results find that there is not one way to handle difficulties along the dynamic andcompetitive textile market in Kenya. The respondents come from different social- and culturalcontexts that in diverse ways have influenced their management ways. We have though beenable to map out shared factors that have been supportive when overcoming obstacles in theprocess of a business start-up; being a visionary and opportunity seeker, counterbalancemissing knowledge, effective use of limited resources, fighter instinct, find a niche in themarketplace, networking skill and manage employees and unsupportive surroundings.Textilindustrin i Kenya var en gång en betydelsefull sektor för landet men under de senareåren har dess relevans minskat på grund av ett ökande inflytande från frihandeln samt enväxande försäljning av andrahandskläder. Konkurrensen från import har lett till högreråvarukostnader som succesivt spelat ut den lokala textilproduktionen. Vidare har regeringenvarit sparsam med att investera i landets elförsörjning vilket också har bidragit till denrådande situationen. Följaktligen står den inhemska textilindustrins företagare idag inför enkomplex och konkurrensutsatt marknad, men trots många hinder finns det kvinnor som harlyckats övervinna inträdesbarriärerna.För kvinnliga entreprenörer i Kenya är företagsklimatet ogynnsamt då det föreliggersociokulturella normer vilka begränsar kvinnor att arbeta utanför hemmet och även inom vissabranscher. Vår studies resultat har visat att kenyanska kvinnor besitter ett hantverkskunnande,men saknar tillgång till finansiella resurser samt färdigheter för att starta och leda ett företag itextilindustrin. Tillgängligheten till ekonomiska medel har betraktas som ett av de störstahindren för att upprätta en verksamhet. Det finns utlåningsinstitut, men där är räntan hög ochkraven på kreditsäkerhet svåra att uppfylla. Det finns dessutom mikrolånsinstanser men lånensom ges där är inte tillräckliga för företag med tillväxtpotential.Intentionen med denna studie var att kartlägga viktiga framgångsfaktorer för att bli enkvinnlig företagare på den konkurrensutsatta textila marknaden i Nairobi, Kenya. Vårt syftevar att förstå hur vissa entreprenörer lyckats övervinna hinder som kvinnor möter i sinsociala- och kulturella kontext samt kartlägga gemensamma stödjande variabler som i sin turkan inspirera andra kvinnor till att bli företagare.Vårt resultat belyser att det finns flera sätt att hantera svårigheter på den dynamiska ochkonkurrensutsatta textila marknaden i Kenya. Respondenterna i denna rapport kommer frånolika sociala- och kulturella kontexter vilket på olika sätt har påverkat deras sätt att hanteraföretag. Vi har dock kunnat kartlägga gemensamma faktorer som har hjälpt att övervinnahindren i processen med att starta företag; vara en visionär och en möjlighetssökare, hanteraavsaknad av kunskap, effektivt använda begränsade resurser, ha en kämparinstinkt, hitta ennisch på marknaden, vara skicklig på att använda sitt nätverk och att hantera sina medarbetaresamt en icke stödjande omgivning. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.

Our world is not equal, and women are in a greater extent affected by the inequalities. Extra vulnerable for the inequalities are women in developing countries. In order to empower women and strive towards gender equality, female entrepreneurship has shown positive effects for women in developing countries. Entrepreneurial development programmers are implemented by both organizations and governments, with the aim of engaging women into business. In order to study the entrepreneurial motivations and outcomes of women in a developing country, a field study was conducted in Zambia. Organizations, working with entrepreneurial business training, as well as female entrepreneurs who took part in an entrepreneurial business training programme, were interviewed during a ten-week stay in Zambia. A comparison between women with a low level of education and a high level of education was done, in order to see whether their entrepreneurial motivations and outcomes deviate or correlates. From the findings of this study, it was concluded that women with different educational background have different motivations for entering entrepreneurial activities. Women with a higher level of education had personal motivations for entering, such as personal fulfilment, the wish to actualize an idea and the wish to leave a legacy. On the other hand, women with a low level of education were forced into entrepreneurship, in order to support for their family and mainly their children. However, regarding the entrepreneurial outcomes, they correlate, showing that entrepreneurship and business training has given Zambian women self-confidence and a business-mind. / Vi lever i en ojämlik värld. Världens ojämlikheter påverkar kvinnor i större utsträckning än män, och extra utsatta är kvinnor i utvecklingsländer. I arbetet för att sträva mot jämlikhet och kvinnors uppnådda egenmakt har kvinnligt företagande visat positiva effekter för kvinnor i utvecklingsländer. För att vidare studera kvinnors motivationer och uppnådda effekter utav kvinnligt företagande i utvecklingsländer har en fältstudie utförts i Zambia. Organisationer som arbetar med utbildning inom företagande, i kombination med kvinnliga entreprenörer som tagit del av ett sådant utbildningsprogram har under tio veckor intervjuats på plats i Zambia. En jämförelse mellan kvinnor med hög respektive låg utbildningsnivå hargenomförts för att ta reda på om utbildningsbakgrund har påverkat deras motivationer och effekter av entreprenörskap. Resultaten av studien visar att kvinnor med olika utbildningsnivåhar olika motivationer för att starta företag. Kvinnor med högre utbildning startar företag av personliga skäl, så som önskan om självförverkligande, viljan att göra en idé till verklighet och viljan att lämna något efter sig. Kvinnor med lägre utbildningsnivå, startar å andra sidan företag på grund av att det är deras enda val. De tvingas in i entreprenörskap för att kunna försörja sina familjer, främst sina barn. Däremot visar effekterna av entreprenörskap likheter mellan kvinnorna, trots ojämn utbildningsnivå. Effekterna av entreprenörskap och företagsutbildning har gett zambiska kvinnor självförtroende och har hos dem utvecklat ett nytt företagstänk. Hädanefter kommer uppsatsen att presenteras på engelska.

A growing number of companies realise that to achieve their environmental goals and satisfy stakeholder expectations, they need to look beyond their own facilities and to involve their suppliers in environmental initiatives. A life cycle approach means that the production system should be optimised as whole, across national boarders and individual organisations taking part all the way from extraction to disposal. This study is a Life Cycle Inventory of resources used when producing a piece of cotton garment and the method is based on the standardisation series of ISO 14040-43. The area of study, Tamil Nadu the most southern state of India, accounts for more than 90% of India’s knitwear exports to Western Europe. The main conclusion is that the Life Cycle Inventory could bean appropriate method to be used within the textile industry but the main advantage may not be in solving problems but instead framing them in a distinctive way and making people aware of them. An approach that combines life cycle and sustainability concepts could be a way towards enhanced corporate responsibility.

CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara möjlig, konstateras att direktivet i teorin uppfyller sitt ändamål. Efter att redovisningskravet har börjat gälla kan korruption presumeras utgöra en väsentlig fråga för företag, vilket ställer höga krav för utelämnande av identifiering av korruptionsrisker i redovisningen. Ur praktisk synpunkt kan däremot anföras att direktivets språkliga utformning erbjuder en sådan flexibilitet vad gäller bedömningen av riskernas väsentlighet, att överträdelser av direktivet torde bli svåra att tillskriva företag eller dess företrädare ansvar för. Som slutsats anförs att direktivets föreskrifter borde ha utformats med mindre flexibilitet, i syfte att uppnå den enhetlighet mellan företags redovisningar som eftersträvas.

About a third of the energy in Sweden is used for production in industry, where a few energy-intensive industries account for a large proportion of the energy use. When energy efficiency takes place here, the positive environmental effects will be substantial. Therefore, there is often great potential to reduce energy use in these industries. The purpose of this study is to investigate the company's energy use in order to be able to present proposals for cost-effective improvement measures that lead to a reduction in the company's energy consumption, which in turn leads to a reduced environmental impact. The study has used sustainable development, total quality management and Kotter’s 8-step process for leading change as a theoretical background. The study is a qualitative and quantitative case study and the data collection was done using semi-structured and unstructured interviews, observations and document analysis. The study’s results show that the company uses unnecessary energy in three energy consumption areas: compressed air, heating and electricity. To reduce energy use, the company needs to put in place a shut-down management, appoint an energy coordinator, prioritize preventive work, repair broken equipment and introduce preventive maintenance, optimize the ovens, involve employees in continuous improvement and to have a committed leadership. By reducing energy consumption, the company can reduce its impact on the environment, and by implementing the improvement measures, the company can save several million SEK each year. / Ungefär en tredjedel av energin i Sverige används för produktion inom industrin, där ett fåtal energiintensiva branscher står för en stor andel av industrins energianvändning. När energieffektivisering sker här blir de positiva miljöeffekterna stora. Därför finns det ofta stor potential att minska energianvändningen i dessa branscher. Syftet med denna studie är att undersöka företagets energianvändning för att sedan kunna presentera förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som leder till en minskning av företagets energiförbrukning, vilket i sin tur leder till en minskad miljöpåverkan. Studien har använt sig av hållbar utveckling, hörnstensmodellen och Kotters 8-stegsmodell för förändringsledning som teoretisk bakgrund. Studien är en kvalitativ och kvantitativ fallstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer och dokumentstudier. Studiens resultat visar på att företaget använder energi i onödan inom tre energiförbrukningsområden: tryckluft, värme och el. För att minska energianvändningen behöver företaget införa avstängningsrutiner, utse en energikoordinator, prioritera förebyggande arbete, reparera trasig utrustning och införa förebyggande underhåll, optimera ugnarna, involvera medarbetarna i förbättringsarbetet och ha ett engagerat och delaktigt ledarskap. Genom att minska energiförbrukningen kan företaget minska sin påverkan på miljön och genom att implementera förbättringsåtgärder kan företaget spara flera miljoner kronor varje år.

When blood sampling is performed, problems and complications occasionally occur. Sometimes the blood sampling fails. Statistically, blood sampling fails at the first attempt in 28 percent of all cases for adults. For children, the corresponding rate is 44 percent. The project was based on the need for aids to perform blood sampling. The need was identified and recognised by the taskmasters Frida Svensson and Lisa Eliasson during their degree project in 2021. The project group’s aim was to continue the taskmasters work developing a medical technology product that facilitates blood sampling and to bring the product one step closer to the market. Text removed due to confidentiality. The text mentions the functionality of the product. The product's effect is to increase the chance of succeeding with the blood sampling at the first try. This not only increases the patient’s comfort, but also is timesaving and decreases the need of disposable materials. In the long run this contributes to large financial savings for the healthcare department. The result of the project was a prototype that embodies the product Blood Simpling II.  The product’s functions reduce the risk of complications when blood sampling is performed. At the same time, the product increases the chance of succeeding with the blood sampling at the first attempt. The project group’s successful result resulted in its purpose of bringing the product one step closer to the market. Text removed due to confidentiality. The text mentions the functionality of the product. / Vid blodprovstagning förekommer det att problem och komplikationer uppstår. Det händer att blodprovstagningen helt misslyckas. Statistiskt sett misslyckas blodprovstagningen på första försöket för vuxna i 28 procent av fallen och för barn är motsvarande siffra 44 procent. Projektet utgick från det behov av hjälpmedel att utföra blodprovstagning som uppdragsgivarna Frida Svensson och Lisa Eliasson identifierade under sitt examensarbete från 2021. Syftet var att fortsatta deras arbete att utveckla en medicinteknisk produkt som underlättar vid blodprovstagning och föra den närmare marknaden. I syfte att föra produkten närmare marknaden var det projektgruppens mål att vidareutveckla produkten. Projektgruppen skulle färdigställa komponenterna var för sig och sedan sätta samman dem till en produkt. Produktens effekt är att den ökar chansen att lyckas med blodprovtagningen redan på första försöket. Det gör att det inte bara blir behagligare för patienten utan det sparar även på värdefull tid och engångsmaterial, vilket i längden leder till stora finansiella besparingar för vården. Resultatet av projektet blev en prototyp som gestaltar produkten Blood Simpling II vars funktioner gör att risken att komplikationer uppstår vid venös blodprovstagning minskar och samtidigt ökar produkten chansen att blodprovstagningen lyckas på första försöket. Genom det resultat som projektgruppen lyckades med uppfyllde de sitt syfte att föra produkten ett steg närmare marknaden. Text borttagen på grund av sekretess. Texten nämner produktens funktionalitet vars nyhetsvärde skyddas för att bevara patenteringsmöjligheten.

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.