Den regionala utvecklingspolitikens karaktär har under de senaste decennierna skiftat dramatiskt. Utvecklingen har gått från centralstyrning till allt större regionalt självbestämmande. Från en inriktning på stödinsatser och regional utjämning till en starkare betoning av tillväxt i landets samtliga delar. Begreppet tillväxt har vunnit mark och man talar allt oftare om en regional tillväxtpolitik.  Samtidigt som man i stor utsträckning betonar den ekonomiska tillväxten finns också en ambition att bredda begreppet med en ekologisk och social dimension. Tilltron till att man genom statliga interventioner kan styra samhällsutvecklingen i Sverige har länge varit stark och stora resurser har avsatts för satsningar inte minst inom området för regionalpolitik. Själva logiken bakom interventionerna har dock sällan klarlagts.  I avhandlingen görs det utifrån en specifik regionalpolitisk insats, nämligen resurscentra för kvinnor. Det blir då tydligt hur regionalpolitiken, i form av policyn bakom interventionen, vilar på motsägelsefulla underliggande logiker vilka praktiken sedan i sin tur måste balansera. Något som i flera fall ger upphov till organisatoriska problem i verksamheten. Resurscentra för kvinnor utgör en regionalpolitisk satsning som funnits sedan mitten av 1990-talet och vars tillkomst och utformning delvis kan förstås mot bakgrund av den utveckling av regionalpolitiken som beskrivits ovan. Inrättandet skedde utifrån att man konstaterat att kvinnor varit missgynnade inom regionalpolitiken. Ett genusperspektiv där man i högre utsträckning tog hänsyn till kvinnors lokala och regionala villkor och förutsättningar efterfrågades därför. Som konsekvens av detta inrättades regionala resurscentra för kvinnor i samtliga län, många lokala resurscentra bildades också. Antalet har varierat över tid men det har i Sverige rört sig om ett hundratal regionala och lokala resurscentra. I avhandlingen står särskilt två län i fokus; Södermanland och Västmanland med två regionala och sjutton lokala resurscentra. Avhandlingen som bygger på en studie av resurscentraverksamheten i Södermanland och Västmanland 2004-2006 visar hur flera av de organisatoriska problem verksamheten i praktiken brottas med kan förstås i relation till en motsägelsefull regionalpolitik. Vid en närmare studie av policyn bakom resurscentra kan den förstås som vilandes på tre olika och delvis självmotsägande underliggande logiker. Logiker som verksamheten i praktiken måste hantera och som många gånger ger upphov till motstridiga krav. / The characteristics of regional development policy during the past decades have altered dramatically. The trend has changed from central control to an increasingly larger regional independence; from a focus on support and regional equalization to a stronger emphasis on growth in all parts of the country. The general emphasis has been on economic growth, but there is also an ambition to widen the concept with an ecological and social dimension. The credence of controlling the development of society by means of interventions by the state has for a long time been strong and great resources have been reserved for interventions, not least in the area of regional development. However, the logic behind these interventions has seldom been investigated. This is done in the thesis in which the logic behind the specific regional policy intervention Resource centers for women is derived. From this perspective it becomes apparent how the regional policy, in the shape of the policy behind the intervention, is based on contradicting logics which the resource centers have to balance. This proves to be an unfeasible balance act where the intrinsic inconsistencies cause organizational problems.   Resource centers for women is a regional policy intervention that has been present since the mid 1990s and its establishment and formation can be understood by the background described above. The reason for its founding was that observations had been made that women were disfavored in regional policy. As a result of this, a request was raised of a gender perspective, where women’s local and regional terms were given larger attention. This led to the establishment of Resource centers for women in all Swedish counties; many local resource centers were also founded. The actual number of centers in Sweden has varied over time but there have been around 100 regional and local resource centers. In the thesis, two regions have the center of attention; Södermanland and Västmanland with two regional and 17 local resource centers. The thesis, which is based on a case study of the Resource centers in Södermanland and Västmanland 2004-2006, shows how several of the organizational problems can be understood in relation to a contradicting regional policy. A policy based on three separate and partly contradicting logics that have to be handled in practice by the organization and often is the cause of contradicting requirements.

Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

Today's research into entrepreneurship focuses largely on the influence of small-scale business enterpriseon regional development. How has this appeared from an historical perspective, and has small-scaleentrepreneurship been an important prerequisite of regional development? This dissertation is a casestudy and illuminates how changes in the local environment influence entrepreneurship in conjunctionwith new relationships and conditions over a protracted period of economic transformation. It analyses aninteraction between different factors at local level over a long period of time between changes ineconomic conditions and changes in the socio-cultural sphere from which the development of localentrepreneurship has benefited. In this interaction between such factors as the economic and sociocultural,new demarcation phenomena can arise in the enterprise culture. Such a demarcationphenomenon is whether the local environment in the Skellefteå region creates, to a greater extent than inother regions, a propensity to develop entrepreneurship in industrial enterprises. Norrland has often beencharacterised as a region of Sweden where lack of entrepreneurship has been considerable and animportant partial explanation of the economic problems of that province. How well does such anobservation accord with the facts, and is it the case that entrepreneurship has difficulty in developing inperipheral parts of the country because conditions are not good enough?The dissertation studies changes in business enterprise, business networks and entrepreneurship in aregion situated in the northern part of Sweden, i.e. in the Skellefteå region. The case study may beregarded as an attempt to test a thesis about how local entrepreneurship can develop in a region over aprotracted period. When the great international Boliden corporation was established in the 1930s, wasthere, either already or alongside it, a tradition of local entrepreneurship which subsequently developed inunison with the expansion of the corporation?The study shows that even at the beginning of the 1930s, there was already a more elaborateenterprise environment than was previously known, and that important changes occurred at an early stagein the entrepreneurial network which was built up in the region. What the study also shows is that theenterprise culture which developed in the Skellefteå region was largely a result of a combination ofNorrland and other entrepreneurial traditions for example from Småland. In this encounter at local levelbetween entrepreneurs from different peripheral parts of Sweden, where domestic manufactures andoccupational versatility had been prominent features, entrepreneurship did develop. The study gives aninsight into how local business networks can be changed and linked together in new constellations duringperiods of economic transformation. The results indicate that small-scale entrepreneurship is an importantprerequisite of regional development. / digitalisering@umu

Studien undersöker hur e-handelsföretag arbetar med hållbarhet i verksamhetsstyrningen för att balansera interna krav på lönsamhet med externa krav på hållbarhet. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och allt större krav ställs på hållbart företagande. E-handeln är en snabbt växande bransch som ofta kritiseras för att vara ohållbar och dessutom en bransch som ställs inför paradoxala utmaningar till följd av konsumenternas ökade medvetenhet och krav på hållbarhet, samtidigt som interna krav på lönsamhet råder. Det skapas därmed en utmaning för e-handelsföretag att styra mot en hållbar e-handel. I studien konstateras att styrning av hållbarhet inom e-handel är komplext och att e-handelsföretagen befinner sig en utvecklingsfas av sitt hållbarhetsarbete. Det fastställs även att konsumenternas paradoxala krav är en utmaning att hantera, dock har e-handelsföretagen funnit ett sätta att bemöta de paradoxala kraven. Den största utmaningen med att styra mot en hållbar e-handel är däremot att integrera hållbarhet i verksamhetsstyrningen till följd av bristfälliga styrverktyg inom hållbarhet. Studien kommer fram till sex stycken viktiga faktorer för e-handelsföretag att beakta för att styra mot hållbarhet följt av en styrprocess i fem steg för att arbeta och styra mot en hållbar e-handel. / The study examines how e-commerce companies work with sustainability in their business management to balance internal demands for profitability with external demands for sustainability. Sustainability is a current topic that is receiving more and more attention in society and increasing demands are being placed on sustainable business. E-commerce is a fast-growing industry that is often criticized for being unsustainable and also an industry that faces paradoxical challenges as a result of consumers' increased awareness and demands for sustainability, while internal demands for profitability exists. This creates a challenge for e-commerce companies to manage towards sustainable e-commerce. The study states that managing sustainability in e-commerce is complex and that e-commerce companies are in a development phase of their sustainability management. It is also established that the paradoxical demands of consumers are a challenge to deal with, however, e-commerce companies have found a way to meet the paradoxical demands. The biggest challenge in managing towards sustainable e-commerce, on the other hand, is to integrate sustainability into business management as a result of inadequate management tools in sustainability. The study identifies six important factors for e-commerce companies to manage towards sustainability followed by a five-step process for working and managing towards sustainable e-commerce.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna.  För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande.   För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes.   Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck.   I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap kring vad de sociala dimensionerna innefattar, vilket är inte ovanligt enligt tidigare forskning. De sociala delarna består av mjuka delar och kräver därför en mer demokratisk och öppen process för att utvecklas framgångsrikt.     Att aktivt arbeta med hållbart företagande är resurskrävande för hela organisationen och dess processer. Ständig uppdatering och kontroll är ett måste. Då lönsamhet kan vara svårt att utläsa i ett kortsiktigt perspektiv finns en förståelse för att företag väljer att lägga resurser på annat.   Fördelar när det kommer till arbete med hållbart företagande är att det i det långa loppet genererar både ekonomisk lönsamhet och kompetensutveckling. Dock bör tilläggas att det främsta incitamentet till ett hållbart företagande är att kunna ge framtida generationer förutsättningarna att leva av och på vår planet precis som vi själva gjort. / Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship.   In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted.   Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact.    In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to affect the social dimensions and what they included. The social dimensions consist of many soft parts, a more democratic and open process is needed to create a successful result.   Working actively with sustainable entrepreneurship is demanding resources for the entire organization and its processes, as well as continuous updating and control. Since profitability in numbers can be difficult to read in a short-term perspective many companies choose to put resources on other things.    Advantages for organizations that work with sustainable entrepreneurship are that it generates both economic profitability and competence development in a long-term perspective. But most importantly, future generations must be given the conditions to live on and off our planet just as we did.

Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med denna studie är att med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp synliggöra hur nyanlända elever upplever de hinder och möjligheter som uppstår när eleverna arbetar med det koncept som Ung Företagsamhet har utformat samtidigt som de studerar på Språkintroduktionen. Genom semistrukturerade intervjuer har elevernas berättelser tolkats med hjälp av Bourdieus begrepp med fokus på kulturellt kapital, utbildningskapital, språkligt kapital och habitus. Studien har visat att nyanlända elever arbetar hårt med att finna sin nya identitet (habitus) eftersom de upplever att de har mycket att lära sig i sitt nya land oavsett om det handlar om det kulturella kapitalet, utbildningskapitalet eller språkliga kapitalet. Eleverna beskriver arbetet med Ung Företagsamhet med positiva termer då eleverna upplever att deras tidigare tillgångar blir användbara men också att de får en bättre inblick i det svenska samhället. / The aim of this study is, by using Bourdieu's capitalconcept, visible how newly arrived students experiencing the obstacle and opportunities that arise when the students work with the concept that Junior Achievment Program has designed while they study at the program languageintroduction. Through semi-structured interviews the students stories have been interpreted by using Bourdieu's concept with focus on cultural capital, educational capital, linguistic capital and habitus. The study has shown that newly arrived students are working hard to find their new identity (habitus) because they feel like they have a lot to learn in their new country whether it is about culture capital, educational capital or linguistic capital. Students describe their work with Junior Achievment Program only in positive terms because they feel like their previous skills become useful but also that they learn more about the Swedish country.

<p>A growing number of companies realise that to achieve their environmental goals and satisfy stakeholder expectations, they need to look beyond their own facilities and to involve their suppliers in environmental initiatives. A life cycle approach means that the production system should be optimised as whole, across national boarders and individual organisations taking part all the way from extraction to disposal. This study is a Life Cycle Inventory of resources used when producing a piece of cotton garment and the method is based on the standardisation series of ISO 14040-43. The area of study, Tamil Nadu the most southern state of India, accounts for more than 90% of India’s knitwear exports to Western Europe. The main conclusion is that the Life Cycle Inventory could bean appropriate method to be used within the textile industry but the main advantage may not be in solving problems but instead framing them in a distinctive way and making people aware of them. An approach that combines life cycle and sustainability concepts could be a way towards enhanced corporate responsibility.</p>

No description available.