Denna uppsats inom ekonomisk historia behandlar kvinnors företagande i Umeå mellan åren 1931 och 1972, och omfattar därmed en turbulent tid med depression, världskrig och välfärdsstatens framväxande i Sverige. Det kvinnliga företagandets utveckling har analyserats utifrån flera perspektiv. Ett historisk-institutionellt perspektiv har anammats för att avgöra den nationella såväl som den lokala politikens betydelse under hela den undersökta perioden. Uppsatsen har även inkluderat ett genusteoretiskt perspektiv, vilket har använts för att problematisera företagande – i dess strukturuppbyggnad såväl som själva begreppet. I studiet av företagen har det främst fokuserats på de för kvinnor tre viktigaste näringsgrenarna, vilka var tillverkningsindustri, varuhandel, och service och tjänster. De slutsatser som dragits är att kvinnors företagande minskade jämfört med mäns under det studerade tidsintervallet, samt att deras företag var betydligt mindre sett till omsättning och antal anställda. En av orsakerna bedöms ha varit att deras företagande inte diskuterades nämnvärt av politiker nationellt eller lokalt. Följaktligen kom de inte heller att vara de främsta förmånstagarna av den politik som bedrevs. Bland övriga orsaker har det dels funnits att kvinnors förutsättningar att bedriva företag försämrades under perioden till följd av institutionella förändringar, dels så kom dragkraften mot lönearbetet att växa i takt med de politiska ambitionerna och arbetarvänliga reformer som ämnade få kvinnor i sysselsättning. En övergriplig och betydande, om än något undanskymd, faktor har även varit en nedvärdering av kvinnors företagande inom samhället. Samtida förväntningar och syn på kvinnor försvårade mest sannolikt för dem att bedriva företag på samma villkor som män.   Key words: ekonomisk historia, kvinnors företagande, historisk-institutionellt perspektiv, genusteoretiskt perspektiv, näringsgrenar

<p>Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.</p><p>Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.</p>

<p>Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia.</p><p>Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.</p>

<p><strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat & slutsats:</em></strong> I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.</p><p> </p><p><strong><em>Förslag till fortsatt forskning:</em></strong></p><ul><li>Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag?</li><li>Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad?</li><li>Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Studiens bidrag:</em></strong> Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son.</p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.</p><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong><em>:</em> A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender<strong> </strong></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Result & conclusions: </em></strong>In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents.</p><p><strong><em>Suggestion for </em></strong><strong><em>further research:</em></strong></p><ul><li>Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed?</li><li>To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? </li><li>Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?</li></ul><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Contribution of the thesis:</em></strong> This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.</p>

<p>Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag.</p><p>En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.</p><p>Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda. Hennes främsta motiv till att starta eget företag är att få bestämma själv. De motiv vi kartlagt som de främsta överensstämmer med tidigare forskning vi studerat.</p>

<p>Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden.</p><p>Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.</p>

<p>I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna.</p><p>I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar.</p><p>Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter.</p><p>Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.</p>

<p>Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.</p><p>Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.</p><p>Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ”Teknik, människa, samhälle” samt ”Teknikutveckling och företagande” är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ”Teknik, människa, samhälle”. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna. Den arbetsmetod som främst används i båda kurserna är projektarbete. En slutsats man kan dra av arbetet är att elever från olika skolor möter olika teknikområden beroende på var skolan är belägen i landet vilket kan ge effekt på den bild eleven får av vad det innebär att arbeta med teknik och teknikutveckling.</p>

<p>Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.</p><p>Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte.</p><p>Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.</p>