Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar. De ansvarsområden som identifierats och illustreras i KSA-modellen, konsumentens samhällsansvarsmodell, är det legala ansvaret som är tvingande och de två frivilliga områdena socialt ansvar och miljöansvar. Dessa tre områden består av en etisk grund och ett hållbart tidsperspektiv. Det sociala ansvaret och miljöansvaret består även av två underkategorier, ekonomi som visar förutsättningarna för att ta samhällsansvar och filantropi som visar på hur de två ansvarsområdena kan tas. De ansvarsområden som illustreras i KSA-modellen har framtagits med hjälp av konsumenters faktorer och motiv till att ta samhällsansvar. De faktorer som har identifierats är kunskapsfaktorn, hälsofaktorn, omsorgsfaktorn, tvingande faktorn, ”ta-ställningsfaktorn”, certifieringsfaktorn, självkänslofaktorn, empatifaktorn och inkomstfaktorn. / Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that is gaining more attention in the media as well as by companies. However, the consumer social responsibility has not gained the same attention, even though there exists an interaction between the corporate social responsibility and the consumer social responsibility. Researchers emphasize that there is a shortage of theories on consumer social responsibility, and that there is a need for a definition to drive the CSR debate. The purpose of this thesis report is to define such a definition as well as define a tentative social responsibility model on a consumer level, based on models for social responsibility on a corporate level. The conclusion is based on 15 interviews as well as theories, definitions and models of social responsibility. The areas of responsibilities that have been identified and that are illustrated by our CNSR (consumer social responsibility) model are the enforcing legal responsibility and the two voluntary social responsibility and environmental responsibility. These three areas of responsibility consist of an ethical foundation as well as dimension of sustainability. The social and environmental responsibilities further consist of an economical aspect that show the conditions to take responsibility and philanthropic aspect that show how these responsibilities can be taken. The areas of responsibility in the KSA model have been derived from consumer factors and motives for taking a social responsibility. The factors that have been identified are knowledge factor, health factor, care factor, enforcement factor, "take-a-stand"-factor, certification factor, self-esteem factor, empathy factor and income factor.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.