<p>Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.</p><p>I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.</p><p>Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt. Med hjälp av valda teorier har vi lyckats ringa in lämpliga undersökningsområden som vi sedan använt oss av för att utföra en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. Genom att analysera resultatet av dessa kan vi dra slutsatsen att en stark företagskultur är viktig även om den enbart är en av flera byggstenar som skapar lojala medarbetare.</p>

That an organization lacks a good company culture can have different causes. Many researchers have investigated whether the individual's sense of adding value affects the organization's atmosphere and more modern approaches demonstrate that future competitiveness is affected by the individual’s evolvement rather than the system's technical development. In the small company Ztift AB the management stood at a crossroad where the company's future could hang on company culture. The purpose of this work is to investigate how the small organization reacts and change through an interactive study of the impact by the introduction of a kaizen tool. The employees were observed and their reactions were noted, especially when they got involved in, started taking initiatives and became a driving force of the process. The study was done with questions off issue about the difficulties companies need to tackle in an organizational change and if there is a theoretical foundation that supports the development that occurs in the company. In addition, the work reflects on whether the change in a small business can be different from a large company, both on an organizational level, but also at the individual level, where the result of staff involvement and commitment are analysed. The result shows that the theoretical basis available for organizational change also corresponds to the small organization, but some distinctive characteristics is that change in the small organization becomes more directly tangible and easily integrated into the business. The result means that it is beneficial to implement change in the small organization considering the future and the vision to increase in size and profit. Ergo, having a beneficial company culture from scratch provides all the conditions to succeed in keeping it, as the company evolves. / Att en organisation saknar god företagskultur kan ha många orsaker. Många forskare har undersökt huruvida individens känsla av att tillföra värde påverkar organisationens stämning och påvisar i modernare ansatser att framtidens konkurrensmedel är individens utveckling i systemet snarare än systemets tekniska utveckling. I det lilla företaget Ztift AB befann sig ledningen i ett vägskäl där företagets framtid kunde komma att hänga på just företagskulturen. Avsikten med detta arbete är att undersöka hur den lilla organisationen reagerar och förändras genom en interaktiv studie där påverkan genom införandet av ett förbättringsarbete på medarbetarstyrkan observeras, samt observeras deras reaktion när de blir delaktiga i delvis drivande av processen. Arbetet gjordes med frågeställningar om svårigheter företag behöver tackla i en organisationsförändring samt om det finns en teoretisk grund som stödjer utvecklingen som infaller i företaget. Därtill reflekterar arbetet kring huruvida förändring i ett litet företag kan skilja sig från ett stort företag både på organisatorisk nivå, men även på individnivå, där resultat om medarbetarnas delaktighet och engagemang analyseras. Resultatet visar att den teoretiska grund som finns för förändring även överensstämmer på den lilla organisationen, men att vissa särskiljande egenskaper finns där förändringsarbete i den lilla organisationen påpekas bli direkt påtagligt och lätt integreras i verksamheten. Resultatet betyder att det är fördelaktigt att genomföra förändringsarbete i den lilla organisationen med sikte på att i framtiden ha visionen om att växa. Att ha en god företagskultur i grunden ger alla förutsättningar för att lyckas behålla den, i det fall företaget växer.

Byggsektorn har generellt sett små ekonomiska marginaler att spela på. Det medför att projektets ekonomiska styrning är en viktig del i platschefens dagliga arbete. Det har tidigare genomförts studier som visar på att företagen ofta är medvetna om vad som är karakteristiskt för projekt med goda resultat. En av anledningarna till att projekten inte uppnår det önskade resultatet kan bero på att företagen lägger större vikt vid processerna jämfört med människorna som ska utföra arbetet. Examensarbetet är skrivet hos Peab Sverige AB, Region Bygg Nord, Luleå, och grundar sig i ett grupparbete som genomfördes bland tjänstemännen med fokus på att identifiera de faktorer som i byggprocessen påverkade det ekonomiska resultatet. Även på Peab fanns en medvetenhet för hur arbetet ska utföras för att nå goda resultat. Det har visat sig att engagemang är en faktor som finns med i alla processteg och som påverkar arbetet. Det är där som det här arbetet tar vid. Syftet med examensarbetet är att koppla ihop projektets ekonomi med gruppens engagemang samt redogöra för hur Lean kan användas som synsätt för att driva engagemanget i en positiv riktning. I arbetet presenteras dels de faktorer som i produktionen påverkar ekonomin, där störst fokus hamnar på tidsplanering och uppföljning av förbrukade timmar på arbetsplatsen. I arbetet presenteras också vilka faktorer som driver engagemanget. Resultatet av detta baseras på dels den genomförda litteraturstudien men framför allt på de tre intervjuerna som genomförts med platschefer på Peab. Faktorerna som i första hand belyses är vikten av medarbetarnas känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Även den personliga utvecklingen är en påverkande faktor som uppnås när medarbetare tilldelas ett ansvar eller får uppmuntran från ledaren till det egna initiativet. Slutligen belyses även vikten av att arbeta med målsättningar i projekt, vilket bidrar till ett gemensamt synsätt och en möjlighet att skapa ett starkt lag. Utifrån resultatet så har Lean använts som synsätt för att beskriva hur engagemanget kan drivas i en positiv riktning och vilka tankesätt som kan omsättas till Peabs sätt att arbeta. Inom Lean är filosofin och företagskulturen grunden i ett företag. Filosofin ska speglas i alla beslut och i det arbetssätt som används. Filosofin ska även bidra till medarbetarnas engagemang eftersom medarbetarna är företagets viktigaste verktyg. Engagemanget inom Lean drivs även av det standardiserade arbetssättet som är en viktig princip inom filosofin. Resultatet visade att Peabs verksamhetsledningssystem kan liknas med ett standardiserat arbetssätt eftersom i båda fallen så är syftet att arbeta enhetligt inom företaget och möjliggöra att arbeta med ständiga förbättringar. Resultatet visade dock att Peabs verksamhetsledningssystem anpassas till varje projekt vilket försvårar möjligheten att arbeta med förbättringar.

En väl fungerande organisationskultur som medarbetarna trivs i och arbetet effektiviseras blir allt viktigare för dagens företag. Fler och fler företag verkar globalt och vill därför skapa en gemensam företagskultur världen över. Denna studie undersöker om en global organisationskultur är möjlig genom att studera hur organisationell kultur påverkas av nationell kultur genom en analys av tre multinationella företags verksamhet i både Singapore och Sverige. Representanter från dessa tre företag har intervjuats i båda länderna och datan från intervjuerna har sedan jämförts med respektive lands nationella kulturindex. Studien säger sammanfattningsvis att det är svårt att styra organisationskulturen globalt, och att organisationskultur främst utgörs av de anställda och deras bakgrund. Studien föreslår att global organisationskultur uppnås när organisationen skapar en balans mellan lokal anpassning och global tillhörighet – snarare än en gemensam kultur över gränserna.

<p>Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen på träningsföretaget SATS. Syftet är att undersöka synen på kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anställda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anställda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks är vilka kompetenser som är viktiga inom SATS, hur synen på kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning från 2009 skiljer sig åt gällande kompetensutveckling mellan två center i Stockholm. Jag tillämpar en kvalitativ metod med åtta intervjupersoner, fyra på respektive center. Uppsatsen visar att synen på kompetensutveckling till stor del överensstämmer mellan intervjupersonerna, att den både sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket även är i linje med SATS syn. Ledarskapets påverkan betonas dock starkare av intervjupersonerna än av företaget. Framkommer gör även att företagskulturen på SATS är en integrerad del av kompetensutvecklingen. Företagskulturen består av företagets värderingar vilka präglar hela verksamheten och är kopplade till den emotionella kompetensen. Då företagets värderingar utgår från personliga egenskaper blir den emotionella kompetensen den mest betydelsefulla inom SATS.</p>

<p>Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess</p><p>syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på</p><p>bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.</p><p>Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan</p><p>kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika</p><p>former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en</p><p>kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av</p><p>kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.</p><p>Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.</p><p>Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt</p><p>effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala</p><p>kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka</p><p>medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med</p><p>befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation.</p><p>När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband</p><p>mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin</p><p>kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på</p><p>kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in</p><p>dem gemensamma värderingarna (One SEB).</p>

<p>Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling.</p><p>Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt.</p><p>Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.</p>

<p>This bachelor thesis discus how store managers at Clas Ohlson motivate their co-workers at their everyday work.</p><p>Motivation at work is essential, since engaging co-works makes the everyday routine work more effective. Otherwise that type of work can easily lead to unhappiness at the workplace which leads to less motivated workers, poor performance, even less motivated workers and this will start a negative circle.</p><p>Other studies has shown that to in order to be pleased at a workplace and to keep qualified co-workers, the leaders needs to have knowledge in how they can use different techniques to increase staff motivation, but still motivation is not considered being an economic means of control. This has made me think about how leaders can motivate their workers at their everyday work.</p><p>The questions at issue are:</p><p>o How can leaders motivate co-workers in everyday work,</p><p>o Which preferences the leaders consider control the individual motivation and</p><p>o Which methods they can use to increase the motivation in the routine work.</p><p>The purpose with this thesis is to study how leaders use their leadership to motivate workers to perform everyday work with more enthusiasm. To answer the question I have interviewed store managers at Clas Ohlson.</p><p>In this thesis I have used a qualitative method, and I have compared relevant theories with the interviews I have done. Thus primary data has been gained through one-to-one interviews but also through mail interviews. Secondary data has its main source from literature studies, relevant to the subject but also articles from databases and Internet.</p><p>The result I have concluded with this study is that a number of factors influence the co-workers motivation in everyday work. These factors are well communicated company goal, competence development, good personnel policy, strong company culture and reward of different kind which are influenced strongly of the store managers, but also management role and konwledge as leaders.</p><p>I consider that Clas Ohlson has made use of all of these factors and my conclusion is based on the fact that workers in average stay longer at Clas Ohlson as employs than what they do in other retail stores.</p> / <p>Denna kandidatuppsats behandlar hur butikschefer på Clas Ohlson motiverar medarbetarna i vardagsarbetet.</p><p>Motivationen på en arbetsplats är betydelsefull eftersom engagerade medarbetare gör det vardagliga och slentrianmässiga arbetet mer effektivt. Det rutinartade arbetet kan annars lätt leda till vantrivsel på arbetsplasten som i sin tur leder till mindre motiverade arbetare, sämre prestation, ännu mindre motiverade arbetare och på så sätt har en ond cirkel skapats.</p><p>I olika studier har det bekräftats att för att trivas på en arbetsplats och för att behålla kompetenta medarbetare, behöver ledare ha kunskaper om hur de kan använder olika tekniker för att öka medarbetares motivation. Trots detta betraktas inte motivation som ett ekonomiskt styrmedel. Detta har fått mig att fundera på hur ledarna kan motivera medarbetarna i vardagsarbetet.</p><p>De frågeställningar jag utgår ifrån är:</p><p>o Hur ledare uppfattar att de motiverar medarbetarna i vardagsarbetet,</p><p>o Vilka preferenser lederna anser styr individernas motivation och</p><p>o Vilka metoder de kan använda för att öka motivationen i det rutinmässiga arbetet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarna själva uppfattar att de använder sitt ledarskap för att motivera medarbetare att utföra vardagliga arbetsuppgifter på utomordentligt sätt. För att besvara syftet riktar jag mig mot butikscheferna på företaget Clas Ohlson.</p><p>Jag har i denna uppsats anammat kvalitativ metod där jag i analysen satt relevant teori mot de underlag jag har fått genom intervjuer. Således har primär data samlats in genom personliga intervjuer men även genom mailintervjuer. Sekundär data har samlats in i form av litteraturstudier som berör ämnet men även artiklar från databaser och Internet.</p><p>Det resultat jag presenterar visar att det är ett antal faktorer som påverkar medarbetarens motivation i vardagsarbetet. Faktorer såsom välkommunicerade företagsmål, kompetensutveckling, god personalpolitik, stark företagskultur och belöningar av olika slag som påverkas starkt av butikscheferna, men även ledarens roll och kunskap som ledare.</p><p>Jag anser att Clas Ohlson har tagit väl tillvara på dessa faktorer och detta grundar jag bland annat på att medarbetarna på Clas Ohlson stannar längre som anställd än hos övriga detaljhandeln.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur påverkas av ledarskap.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag använt jag mig av sekundärdata, metoden och för emperidelen har jag använt mig av primärdata. <strong></strong></p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förändringar som ibland måste ske. Eftersom det är dem som oftast har mest makt i företag/organisation, därmed är det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.</p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsen bidrag: </strong>Genom den här undersökningen fick jag bättre förståelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att påverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det är viktigt att en ledare/chef vågar förändra på det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bättre förändringar eller inte.</p>