This bachelor thesis discus how store managers at Clas Ohlson motivate their co-workers at their everyday work. Motivation at work is essential, since engaging co-works makes the everyday routine work more effective. Otherwise that type of work can easily lead to unhappiness at the workplace which leads to less motivated workers, poor performance, even less motivated workers and this will start a negative circle. Other studies has shown that to in order to be pleased at a workplace and to keep qualified co-workers, the leaders needs to have knowledge in how they can use different techniques to increase staff motivation, but still motivation is not considered being an economic means of control. This has made me think about how leaders can motivate their workers at their everyday work. The questions at issue are: o How can leaders motivate co-workers in everyday work, o Which preferences the leaders consider control the individual motivation and o Which methods they can use to increase the motivation in the routine work. The purpose with this thesis is to study how leaders use their leadership to motivate workers to perform everyday work with more enthusiasm. To answer the question I have interviewed store managers at Clas Ohlson. In this thesis I have used a qualitative method, and I have compared relevant theories with the interviews I have done. Thus primary data has been gained through one-to-one interviews but also through mail interviews. Secondary data has its main source from literature studies, relevant to the subject but also articles from databases and Internet. The result I have concluded with this study is that a number of factors influence the co-workers motivation in everyday work. These factors are well communicated company goal, competence development, good personnel policy, strong company culture and reward of different kind which are influenced strongly of the store managers, but also management role and konwledge as leaders. I consider that Clas Ohlson has made use of all of these factors and my conclusion is based on the fact that workers in average stay longer at Clas Ohlson as employs than what they do in other retail stores. / Denna kandidatuppsats behandlar hur butikschefer på Clas Ohlson motiverar medarbetarna i vardagsarbetet. Motivationen på en arbetsplats är betydelsefull eftersom engagerade medarbetare gör det vardagliga och slentrianmässiga arbetet mer effektivt. Det rutinartade arbetet kan annars lätt leda till vantrivsel på arbetsplasten som i sin tur leder till mindre motiverade arbetare, sämre prestation, ännu mindre motiverade arbetare och på så sätt har en ond cirkel skapats. I olika studier har det bekräftats att för att trivas på en arbetsplats och för att behålla kompetenta medarbetare, behöver ledare ha kunskaper om hur de kan använder olika tekniker för att öka medarbetares motivation. Trots detta betraktas inte motivation som ett ekonomiskt styrmedel. Detta har fått mig att fundera på hur ledarna kan motivera medarbetarna i vardagsarbetet. De frågeställningar jag utgår ifrån är: o Hur ledare uppfattar att de motiverar medarbetarna i vardagsarbetet, o Vilka preferenser lederna anser styr individernas motivation och o Vilka metoder de kan använda för att öka motivationen i det rutinmässiga arbetet. Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarna själva uppfattar att de använder sitt ledarskap för att motivera medarbetare att utföra vardagliga arbetsuppgifter på utomordentligt sätt. För att besvara syftet riktar jag mig mot butikscheferna på företaget Clas Ohlson. Jag har i denna uppsats anammat kvalitativ metod där jag i analysen satt relevant teori mot de underlag jag har fått genom intervjuer. Således har primär data samlats in genom personliga intervjuer men även genom mailintervjuer. Sekundär data har samlats in i form av litteraturstudier som berör ämnet men även artiklar från databaser och Internet. Det resultat jag presenterar visar att det är ett antal faktorer som påverkar medarbetarens motivation i vardagsarbetet. Faktorer såsom välkommunicerade företagsmål, kompetensutveckling, god personalpolitik, stark företagskultur och belöningar av olika slag som påverkas starkt av butikscheferna, men även ledarens roll och kunskap som ledare. Jag anser att Clas Ohlson har tagit väl tillvara på dessa faktorer och detta grundar jag bland annat på att medarbetarna på Clas Ohlson stannar längre som anställd än hos övriga detaljhandeln.

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedel inom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form. Därefter går uppsatsen djupare in på frisöryrket genom intervju av Johan Hellström och en undersökning av salonger i Stockholms innerstad. Avslutningsvis dras en slutsats och förslag till vidare forskning.

ABSTRACT Title: The town's largest employers, is there a need to exchange? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emmelie Eriksson, Malin Ström Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2012 – June Aim:  Gain a deeper understanding of the topic corporate culture  Get an understanding as to how corporate culture influences the daily operations  Possibly be able to help with any concrete to help the investigated company to improve its corporate culture Method: Data collected through both quantitative and qualitative surveys in the form of a questionnaire answered by 71 people, three interviews with the employees with leading roles at the investigated company and an observation. The material is analyzed with a hermeneutics approach, which means that we have assumed facts and then built our work on trying to find an understanding and to draw our own conclusions based on the perspective that we found. Result & Conclusions: The results of this study show that the company needs to work on its corporate culture. We have found a few points we would like to improve in the company we examined. We believe that it is the company's reputation and it begins already in the company's own recruitment process it is the main finding from our study. Suggestions for future research: Interesting would be to seek employment with the company you want to investigate to see how the whole recruitment process goes on to perform deeper analysis, another idea would be to ask the employees that enjoy to work there against those who does not enjoy to work at the company to find the basic building blocks of corporate culture to this particular company. Our restraint in order to not go even deeper in this study is time. Contribution of the thesis: Because our company is anonymously does not work immediately no new knowledge to specific stakeholders, but the paper can, however, be of assistance to stakeholders within the same sector. Our completed work is primarily to provide our own knowledge and will hopefully lead to some help for the company in the future. Key words: Corporate culture, team leader, agent, groups, culture, economics / ABSTRACT Titel: Ortens största arbetsgivare, behövs det en förändring? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Emmelie Eriksson, Malin Ström Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2012 – juni Syfte:  Få en djupare förståelse av ämnet företagskultur  Få en förståelse av hur företagskulturen påverkar den dagliga verksamheten  Att kunna bidra med någon konkret som hjälper det undersökta företaget att förändra sin företagskultur Metod: Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av en enkät besvarade av 71 personer, tre intervjuer med anställda på företaget med ledande roller och en observation. Materialet har analyserats med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har utgått ifrån fakta och sedan byggt vårt arbete på att försöka hitta en förståelse och att dra egna slutsatser utifrån det perspektiv som vi funnit. Resultat & slutsats: Vårt resultat med denna studie visar att företaget behöver förbättra sin företagskultur. Vi har hittat några punkter vi skulle vilja förbättra hos företaget vi undersökt. Vi anser att det är företagets rykte och som har sin verkliga början redan i företagets egen rekryteringsprocess som är den främsta slutsatsen från vår studie. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare studier med detta arbete är att söka en tjänst hos företaget detta för att få en inblick i rekryteringsprocessen, för att se hur den verkligen går tillväga. Det vore även intressant att jämföra de som trivs mot de som trivs mindre bra för att verkligen hitta grundstenarna i företagskulturen. Vår begränsning för att inte gå in ännu djupare i detta är tiden. Uppsatsens bidrag: Eftersom vårt företag är anonymt så ger inte arbetet direkt någon ny kunskap till specifika intressenter, men uppsatsen kan däremot vara till hjälp för intressenter inom samma bransch. Vårt slutförda arbete är i första hand till för vår egen kunskap och ska förhoppningsvis leda till något som företaget kan använda sig av i framtiden. Nyckelord: Företagskultur, teamledare, agent, grupper, kultur, ekonomi

No description available.

Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida. Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse. Förändringar i både beteende och tankesätt har noterats bland medarbetarna. Dessa rör främst en ökad upplevelse av förståelse för olikheter beroende av kulturella skillnader. Vidare tycks värdesättandet av samarbete och konfliktundvikande ökat bland medarbetarna. De beteendemässiga förändringarna som kunnat uttydas är rakare och tydligare kommunikation vilket även det underlättat samarbete. Utöver dessa resultat upplever medarbetarna även att gemenskapen på arbetsplatsen har ökat tack vare insatserna.

Den här uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen på träningsföretaget SATS. Syftet är att undersöka synen på kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anställda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anställda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks är vilka kompetenser som är viktiga inom SATS, hur synen på kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning från 2009 skiljer sig åt gällande kompetensutveckling mellan två center i Stockholm. Jag tillämpar en kvalitativ metod med åtta intervjupersoner, fyra på respektive center. Uppsatsen visar att synen på kompetensutveckling till stor del överensstämmer mellan intervjupersonerna, att den både sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket även är i linje med SATS syn. Ledarskapets påverkan betonas dock starkare av intervjupersonerna än av företaget. Framkommer gör även att företagskulturen på SATS är en integrerad del av kompetensutvecklingen. Företagskulturen består av företagets värderingar vilka präglar hela verksamheten och är kopplade till den emotionella kompetensen. Då företagets värderingar utgår från personliga egenskaper blir den emotionella kompetensen den mest betydelsefulla inom SATS.

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet. Genom datainsamling har vi analyserat hur styrning angående CSR inom organisationen påverkar arbetet med ansvarsfull kreditgivning, hur information och kunskap förmedlas med hjälp av intern kommunikation och utbildningar och hur riktlinjer och företagskulturen påverkar medarbetarnas syn till arbeta ansvarsfullt. En slutsats är att medarbetarna tycker att intern kommunikation inom ämnet skapar ett större engagemang än utbildningar, då de kan applicera det enklare praktiskt i det dagliga arbetet. Även de interna riktlinjerna och Handelsbankens företagskultur skapar ett engagemang och goda förutsättningar för att påverka deras individuella handlingsutrymme angående ansvarsfull kreditgivning.

Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influence corporate culture Level: Final assignment for Bachelor degree in Business and Economics Author: Jessika Klintsbacka & Oskar Berge Supervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-Malama Date: 2014-06-13 Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internal communication, their approach to social media as an internal communications tool, and if it affects the corporate culture. Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study's interview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas of internal communication, corporate culture and social media. The interviews took place in April 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities and differences between the companies. Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures have connections with internal communication, and implementation of social media as a communications tool. The study found that connections to companies with a comprehensive one-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen the unity and community within the company. Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and this company showed a high level of corporate culture. Further research should examine whether there is a relationship between corporate culture and internal communication on the ownermanaged business. The study also finds that further researched can study the extent to which  an implementation of social media had an impact on the company's internal communication and corporate culture, before and after the implementation. Contribution of the thesis: The study's contribution is to show the context of social media as an internal communications tool and if it has a connection with the culture that is identified in the company. This is to show the possibilities that social media has internally to increase cohesion and information dissemination. Also, to show the benefits that a company can get by implementing social media as an internal tool and not just in an external purpose. Key Words: Internal communication, organizational culture & Social media

Denna kvalitativa studie undersöker begreppet företagskultur och hur den visar sig i ett företags vardagliga verksamhet. Utöver detta syftar studien till att se hur ledningen använder sig av kulturen som ett styrmedel för att motivera sina medarbetare. Tidigare forskning och teorier visar att företagskultur förekommer i ett flertal olika element och är inte alltid uttalad, ”den sitter ofta i väggarna” och de människor som ingår i organisationen. Undersökningen omfattade ett marknadsledande företag inom rekrytering- och bemanningsbranschen. Datainsamlingen inhämtades genom en fallstudie bestående av sju semistrukturerade intervjuer med både personer i ledande position och medarbetare, detta för att få olika perspektiv på ämnet. Utöver intervjuerna genomfördes observationer av lokaler samt en analys av företagets hemsida som gav en fördjupad förståelse av bakgrunden till företaget. Efter att materialet transkriberats användes analystekniken kvalitativ innehållsanalys med induktiv karaktär där koder identifierades och formulerades under analysens gång. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stark kultur på företaget som påverkar medarbetarnas motivation i sitt vardagliga arbete. Vidare framkommer det även ett flertal olika metoder som används där kulturen fungerar som ett styrmedel för att öka motivationen hos medarbetarna.

I samband med Covid-19 pandemin har flera arbetsplatser gått från att arbeta på kontor till att arbeta hemifrån. Denna omställning har bidragit till en förändring i företagskulturen. Denna studie syftar till att undersöka hur chefer och medarbetare på ett bokförlag upplever det förändrade arbetssättet som uppkommit vid distansarbete. Vidare syftar studien till att undersöka hur detta bokförlag arbetar med att bibehålla en god företagskultur på distans. Studien utförs genom en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där tio semistrukturerade intervjuer är grunden för det insamlade empiriska materialet. Materialet analyseras med stöd av Flemings och Sturdys teori om normativ kontroll och neo-normativ kontroll samt Alvessons och Willmotts teori som behandlar nio metoder för att utöva identitetsreglering. Studiens resultat visar att begreppet företagskultur beskrivs som en gemensam värdegrund och en känsla av grupptillhörighet. Förändringar i företagskulturen som uppkommit vid distansarbetet har visat sig vara såväl arbetsrelaterade som sociala faktorer. Vid omställningen till distansarbete har den delen av företagskulturen som behandlar kommunikation och återkoppling genomgått en stor förändring. Mötesstrukturen har även ändrat form, kreativa möten har försvunnit, vilket har bidragit till allt fler avstämningsmöten. Sociala tillställningar, samarbete mellan arbetsgrupper och upprätthållandet av kontakten med kollegor är ytterligare några delar av företagskulturen som ändrat form. För att upprätthålla en god företagskultur har organisationen arbetat aktivt med att finna nya effektiva kommunikationsvägar samt individanpassa återkoppling. Vidare har bokförlaget beskrivit vikten av att finna nya innovativa sätt för skapandet av digitala evenemang. Detta bland annat genom att införa en digital fika-roulette. Dessutom arbetar bokförlaget aktivt för att skapa en tillvaro där dess medlemmar kan skilja på arbete och fritid. Det här har bland annat genomförts genom att uppmuntra till att fortsätta arbeta under kontorstider med välbehövliga pauser för promenader med kollegor.