No description available.

År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen. I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda. Vi har valt att begränsa vår studie till medarbetarna i en av Uddeholm Tooling AB:s enheter; Terminalen, där vi har observerat och intervjuat delar av personalen kring förbättringsarbetet. I alla former av förändringar tvingas människor att skapa sig ny mening. I det här fallet, för medarbetarna i Terminalen, skapas mening och därav tolkning kring förbättringsarbetet Ordning och Reda. Vår studie belyser vikten av transformerad kommunikation kring förändringar och de kulturella och institutionella kontexternas inverkan på meningsskapande. Vi hävdar att det inom Uddeholm Tooling AB finns en diskrepans mellan medarbetares och lednings åsikt gällande förbättringsarbetet Ordning och Reda. Uddeholm Tooling AB:s ledning ser Ordning och Reda som ett steg i att öka företagets produktivitet, medan medarbetarna i Terminalen ser samma arbete som ett städprojekt. Vi menar att medarbetare med skilda sociala verkligheter, baserade på organisationskultur, institutioner och tidigare meningsskapande, utifrån en given information ser olika betydelse och innebörd. Tolkningen av informationen skiljer sig markant åt, vilket återspeglas i medarbetarnas meningsskapande. / As early as 1668 the first ironworks were established in Värmland and since 1873 the enterprise has been located in Hagfors, now known as Uddeholm Tooling AB. Decisive for the survival of the business is to stress productivity in the fierce competition among the world’s producers. The employees are seen as the enterprise most valuable resource in its fight for survival and profitability. Therefore their participation is important in any improvements within Uddeholm Tooling AB. To improve the competitiveness of the enterprise, Uddeholm Tooling AB implemented Ordning och Reda, as the first step of four to become more productive. We have made a qualitative study, aiming to concretize the understanding of the employees’ sensemaking regarding the work improvement Ordning och Reda. Our study is limited to one unit within Uddeholm Tooling AB; the Terminalen, where we have observed and interviewed the employees concerned. By nature, people try to make sense of every alterations and new situations. In this case the employees make sense and create interpretations concerning the improvement Ordning och Reda. Our study stresses the importance of a transformed message based on the knowledge and awareness of the significance of organization culture and institutions. We argue that this is a crucial part of the creation of a uniformed meaning between parties. Within Uddeholm Tooling AB we have discovered a discrepancy among management and employees sensemaking about Ordning och Reda. Different social realities, based on cultural and institutional contexts, seem to conduct diverse interpretations.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförändringen ”Skalbarhet och specialisering” som ägde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss är hur HiQ´s ledning planerade och genom¬förde organisationsförändringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförändringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQ´s organisationsförändring bestod i att införa en till hierarkisk nivå, i avsikt att göra organisationen mer lätthanterlig för ledningen, men även för att skapa en mer specialiserad verksamhet. Specialisering anses som ett viktigt konkurrensmedel inom IT-konsultbranschen på grund av den ökade globaliseringen. I och med globaliseringen ökar konkurrenstrycket på IT-konsultföretagen då aktörer från hela världen tävlar om kunderna. Vi har gjort en fallstudie som består i litteraturstudier, intervjuer och observationer. Vår teoretiska referensram har vi hämtat från Mikael Beers teorier om förändringsstrategierna, E (ekonomi) och O (organisation). Slutsatsen av studien är att HiQ inte har haft något specifikt utarbetat tillvägagångssätt gällande organisationsförändringen. De arbetade utifrån ett experimentellt arbetssätt. HiQ´s företagskultur är en viktig ledningsfråga därför att kulturen anses främja sammanhållningen och lojaliteten i organisationen. HiQ´s företagskultur kan ha underlättat vid förändringsprocessen eftersom den bidrog till att företaget kunde få alla engagerade och nå förändringens mål.

This is a study of an experimental project called ”Eget företagande – egen försörjning”. The aim of this thesis is to explore if the course self-employment in Swedish for immigrants will become a permanent activity. The study is based on interviews with participants from the projects management team and the interviews has been analysed with methodological inspiration from Jonas Söderlunds project competence model. The focus lies in the participant’s perception of the project work and their thoughts about the permanent activity of self-employment in the future. The result of this thesis shows that this projects challenge is that the participants mean different things when talk about the project and its goal. This is why it’s very important to elucidate the projects formulation of goal in the beginning of project work.

I denna studie undersöks hur personer i HR position upplever och arbetar med sin företagskultur, samt huruvida respondenterna anser att de kan styra med hjälp av denna. Tyngdpunkt ligger på respondenternas personliga uppfattning av ämnet vilket i sin tur diskuteras i förhållande till litteraturen. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv metodansats. Urvalet bestod av åtta respondenter från företag inom tjänste-, produktion-, tjänsteproduktion och serviceföretag. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att säkerställa att företagen hade en uttalad företagskultur samt att respondenterna kunde bidra med sin syn på området. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visade att respondenternas syn på den egna företagskulturen varierade vilket visade sig ha att göra med vilken typ av organisationsstruktur de representerade. Vidare framkom det att företagets ålder, ledarskap samt åldersfördelning bland medarbetarna har en påverkan på kulturen. De företag som lättast kan påverka sin företagskultur är de som ger stort utrymme för medarbetarinflytande och egna initiativ.

No description available.

Mergers between companies has become more and more common in Sweden and in the rest of the world with the motive to increase the competitive strength in the current markets and has an important role within organisational development of companies. When organisations merger there is not only buildings and objects that are put together but also their individual organisational structures, people, values and cultures. This can be a difficult process and can affect many people in how they think conscious as well as unconscious, feel and react. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how employees are affected following a merger when changes in the organisational culture come up, and how these changes are expressed. This thesis is delimited to investigate only one company, Skruf Snus AB and only focus on their business and employees in the region of Stockholm. The thesis contains a qualitative investigation with semi structured interviews that has been carried out with eight employees at Skruf Snus AB. The thesis is partly based on a model of Schein which describes the different levels in organisational culture and partly on some theories about reactions to change in relation to the integration between the employees following a merger. The results of the investigation indicate that with a merger the whole organisational culture is affected and therefore also the employees. Routines, communication, loyalty and relations have been changed. A gain of stress, anxiety, sadness and disappointment appears between the employees. This is often a result of lack of information and indistinct directives. Concepts like “Us and Them” are created, both unconscious and conscious and are permeated through the entire organisation.

Är fika på jobbet nyckeln till god service? Denna fråga ställde vi oss och valde att titta närmare på hur servicekultur och belöningssystem hör ihop. Servicekultur har visat sig vara ett långsiktigt konkurrensmedel bland både produkt- och tjänsteföretag, och belöningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de används på fel sätt. Vi har valt att utföra en fallstudie på två försäkringsbolags lokala kontor i Umeå. Detta eftersom det ena företaget använder sig av individuell prestationsbaserad belöning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra företaget inte uttalat använder sig av belöning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur. Vi vill se om detta stämmer och frågar oss i samma veva om det är belöningssystemet som kan på- verka servicekulturen – eller är det tvärt om? Vi har därför valt problemformuleringen ”Hur påverkar eller påverkas servicekultur av belöningssystem?” och syftar att titta på om de två företag vi studerat är servicekulturer över huvud taget genom att utgå från en välkänd organisationskulturforskares tre nivåer av kultur; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Vi ämnar även studera vilka problem och möjligheter som finns med belöningssystem i servicekulturer. Detta har vi gjort genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer på de två försäkringsbo- lagen, som vi sedan sammanställt och analyserat utifrån vårt teoretiska ramverk innehål- lande teorier om just servicekultur och belöningssystem. När det kommer till belönings- system har vi främst tittat på finansiella, icke-finansiella, individuella samt team- baserade belöningar för att se hur dessa kan påverka kulturen, eller vice versa. Det vi kommit fram till efter vår studie är till att börja med att det är svårt att studera företagskultur då den är väldigt kontextberoende och komplex. Vi har dock sett att det ena företaget är en renodlad servicekultur, men att det andra företaget inte lika säkert är det i och med att det råder en hög stressnivå på det lokala kontoret vilket påverkar med- arbetarna och därmed riskerar att även påverka servicen. Problem som vi funnit med belöningssystem i servicekulturer är att om fel beteende belönas riskerar organisationen att skrämma bort medarbetarnas inneboende känsla för service. Det har dock visat sig vanligt att detta händer då företag har svårare att mäta, och därmed belöna, service än ”hårda” värden. Möjligheter med belöningssystem finns i att belöna individen i kombi- nation med teamet, och hela tiden uppmuntra förstklassig service.

På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten. Tiokvalitativa intervjuer har genomförts, med såväl företagsrepresentanter somkundrepresentanter, för att skapa ett underlag utifrån vilken jämförelsen mellanidentiteten och imagen kunde genomföras. De egenskaper som präglar m&mEkonomi ABs företagsidentitet mest är hög servicegrad, bred kompetens och högkvalité. I deras företagsimage identifieras samma egenskaper, dessa kompletterasdock med ett fåtal andra egenskaper så som effektivitet, professionalitet ochprestigelöshet. Det har visat sig utifrån studien att företagets filosofi, värderingar samtmission haft starkast påverkan på företagsidentiteten och att beteendet samt denokontrollerade kommunikationen är de attribut som format företagsimagen mest.Detta ser författarna som ett direkt resultat av att företaget är ett tjänsteproducerandeföretag där produkten skapas i interaktion med kunden.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ”värde & värdegrund”, ”företagskultur”, ”varumärke” och ”employer branding” samt tidigare forskning. Det som framkommit under enkätundersökningen och intervjuerna är att det verkar råda en samstämmighet mellan hur företaget vill uppfattas och hur de anställda faktiskt uppfattar företagets employer brand. Däremot har vi som forskare ställt oss undrande över vad det är de anställda faktiskt identifierar sig med samt hur resultatet sett ut om vi haft en högre svarsfrekvens, något vi tycker vore intressant för vidare forskning.