No description available.

Abstract Corporate cultures have since the 80's, when the phenomenon was associated with a company's economic success, been a frequent research object. Corporate culture is then often described as something that can create efficiency, success and loyal employees. Often discussed about strong corporate cultures are that members in the organization have accepted the same norms, values and goals. Research also mention unique corporate cultures, where no organization is alike, depending their different stories, leaders, backgrounds or geographical locations.

   This study aims, through observations and interviews on an ethnographic basis, to describe the corporate culture in Stena Bulk. Stena Bulk, a shipping company that was started in the early 80's and is a part of Stena Group, has offices in Gothenburg, Houston, Copenhagen, Singapore and Rio de Janeiro, and has since it’s start greatly expanded in the changing shipping industry.
   The conclusions drawn are that Stena Bulk's culture can be described as strong since the loyal members in the organization often accept the fundamental norms and values. Also identified is that in the company’s different offices varying sizes of groups exist for different reasons With it’s new leadership, Stena Bulk’s culture is an organization in transition and impact for the future on the culture is yet to be seen. Company’s symbolism and image studied in the organization also shows that the corporate culture is not always what the employees describe it to be.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som håller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen på att den utveckling som det moderna samhället, och med det arbetet, genomgått skapat en förskjutning av ansvar i många verksamheter där den enskilda individen fått ta mer och större ansvar. Samhällets utveckling har även givit att fler kundstyrda verksamheter skapats där individen lätt hamnar i kläm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anställda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestående av temat Ansvar genom handling som genom bekräftelse blir behjälpligt i individens identitetsskapande på arbetsplatsen baserat på de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar på arbetsplatsen.

Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen. I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget. Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.

AbstractDenna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kärnvärden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till något mervärde för individen. Studien tar fäste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill säga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen går sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anställda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det går att skapa ett välmående hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar. Dessa bygger på att stärka parametrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att på så sätt skapa ett välbefinnande hos individen genom att exempelvis skapa resurser för individen för som medför en hanterbar situation. Empirin inleds med att chefer på Länsförsäkringar Skåne intervjuas för att bättre få en bild av hur de önskar att deras kärnvärden skall fungera på företaget samt definiera dem. Med denna bakgrund skapas en enkätundersökning som riktar sig till de anställda. Undersökningen delas upp i två delar och skickas ut till de anställda som får ta ställning till:1. Om de känner till företagets kärnvärden2. Om de styrs av sina kärnvärden samt hur de uppfattar dem 3. Finns det något stöd i företagens kärnvärde för de anställdaDärefter presenteras resultatet och analysen; att det eventuellt skulle finns anställda som känner en positiv konsekvens av kärnvärdena. Detta på grund av de faktorer som går att förknippa med välmående och arbetsliv med hjälp av Antonovskys modell då det går att stärka samtliga parametrar i arbetslivet.

Tidigare forskning gällande mångfald i näringslivet har undersökt lönsamhet och nytta med balans i styrelsen och en ökad mångfald. Däremot är forskning gällande hur näringslivet kan omsätta insikten om vikten av mångfald till förändrade beteenden och strukturer mer sällsynt. Denna uppsats ämnar generera kunskap om hur ett svenskt företag arbetar för att integrera mångfald i företagsstrukturen genom en fallstudie på ett svenskt industriföretag som profilerar sig som ledande inom mångfaldsfrågor. För att undersöka hur företaget arbetar strukturellt med mångfald har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Analys av empiri och teori visar på behovet av att skapa en öppen och inkluderande företagskultur, baserad på moraliska värderingar och normer. Genom diskussion, reflektion och egna upplevelser kan medvetenheten och förståelsen för varandras olikheter öka hos medarbetarna. Detta skapar grunden för mångfaldsarbetet som kontinuerligt upprätthålls genom samspel mellan medarbetarna och strukturella styrmedel som rekrytering, ledarskap och socialisation. Fortsatt forskning kring företagets mångfaldsarbete skulle kunna visa på hur viktig tidsaspekten är, för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att förändra företagskultur och struktur.   Nyckelord: Företagskultur, förändringsarbete, inkluderande ledarskap, mångfald, verksamhetsstyrning.

Influeringsmetoder - metoder för att övertyga köpare - kan vara ett av fastighetsmäklarens viktigaste verktyg i sin försäljning. Denna studie syftade till att studera vilka influeringsmetoder mäklare använder sig av i praktiken och hur motivation, emotionell intelligens, ansvar och företagskultur påverkar deras användning av metoder. För att undersöka det utfördes först deltagande observationer som visade att metoder som ska bekräfta eller förstärka spekulanters val inte användes utan enbart de som kan påverka deras bedömning av alternativen. Det följdes sedan av intervjuer som visade att variablerna kan påverka hur mäklaren använder influeringsmetoder, men studien har inte kunnat ge några entydiga svar på hur. Sammantaget framstår det bland annat som att fastighetsmäklarens roll som opartisk kan vara förenat med problem då de vanligtvis ersätts med provision för sitt arbete.

Denna studie undersöker hur ett företag överför sin företagskultur vid expansion till länder med olika nationella kulturer. Vidare berör studien nationella kulturers påverkan vid överföringen av en företagskultur genom teorierna ackulturation, isomorfism och Hofstede och Hofstedes (2005) lökmodell. Undersökningen baseras på intervjuer genomförda på ett svenskt företag med företagets HR-chef samt två personer på respektive kontor i Stockholm, New York och Singapore. Genom intervjun med HR-chefen har företagskulturen och dess överföring identifierats och sedan analyserats utifrån resultaten från de övriga intervjuerna. Studiens analys visar på att nationell kultur har stor påverkan på ett företags överföring av dess företagskultur. Skillnader mellan företagets eftersträvade företagskultur och de anställdas upplevda företagskultur kan således förklaras av nationell kultur.

<p>Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat. Modellen är även kronologiskt indelad i före, under och efter finanskrisen. Data som jämfördes med modellen insamlades främst genom kvalitativa intervjuer med kontorschefer på de berörda bankerna. Sekundärdata som artiklar inom ämnet i media användes för att berika uppsatsen. Vid studien framkom det på vilket sätt bankernas hantering av finanskrisen visade likheter och skillnader med den teoretiska modellen. De samstämmiga resultaten var fler än olikheterna och även om denna finanskris är av en global, extern karaktär så kan den teoretiska modellen för klassisk krishantering även appliceras på detta problem.</p>

<p>Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedel</p><p>inom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form. Därefter går uppsatsen djupare in på frisöryrket genom intervju av Johan Hellström och en undersökning av salonger i Stockholms innerstad. Avslutningsvis dras en slutsats och förslag till vidare forskning.</p>