No description available.

<p><strong><p>Title:</p>Pecking-order i små tillverkande företag <strong><p>Level of thesis:</p>Master´s dissertation in banking and auditing <strong><p>Authors:</p>Mathias Klasén and Maria Waderoth <strong><p>Advisor:</p>Joakim Winborg <strong><p>Background:</p>The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn’t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity. This theory has been developed through studies, hence Myers three steps are considered undeveloped, and therefore the theory still needs further investigation. <strong><p>Question of issue:</p><em>How do small business managers prefer different long-term financing options and which variables can explain the ranking? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of the study is to create a developed pecking-order in small manufacturing businesses and to investigate which variables explain their ranking. <strong><p>Method:</p>The study is deductive with elements of induction. We have created knowledge in the subject through investigation of existing literature in order to examine the reality. The theory has also evolved through the developed pecking-order theory. The data has been collected through phone interviews where the respondents generated both quantitative and qualitative data. <strong><p>Results:</p>The result of the study shows that managers in small manufacturing businesses prefer internal profit first. Thereafter they prefer bank loans, grants, leasing, indirect contribution from existing owners, direct contribution from existing owners, business collaboration, informal equity, formal equity and family and friend loans. The ranking can partly be explained by the managers risk aversion, control aversion, growth, financial knowledge, industry experience and gender. <strong><p>Keywords:</p>Pecking-order, small business, managers, explanatory variables, financial sources.</strong></strong></strong></strong></em></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

Title: Pecking-order i små tillverkande företag Level of thesis: Master´s dissertation in banking and auditing Authors: Mathias Klasén and Maria Waderoth Advisor: Joakim Winborg Background: The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn’t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity. This theory has been developed through studies, hence Myers three steps are considered undeveloped, and therefore the theory still needs further investigation. Question of issue: How do small business managers prefer different long-term financing options and which variables can explain the ranking? Purpose: The purpose of the study is to create a developed pecking-order in small manufacturing businesses and to investigate which variables explain their ranking. Method: The study is deductive with elements of induction. We have created knowledge in the subject through investigation of existing literature in order to examine the reality. The theory has also evolved through the developed pecking-order theory. The data has been collected through phone interviews where the respondents generated both quantitative and qualitative data. Results: The result of the study shows that managers in small manufacturing businesses prefer internal profit first. Thereafter they prefer bank loans, grants, leasing, indirect contribution from existing owners, direct contribution from existing owners, business collaboration, informal equity, formal equity and family and friend loans. The ranking can partly be explained by the managers risk aversion, control aversion, growth, financial knowledge, industry experience and gender. Keywords: Pecking-order, small business, managers, explanatory variables, financial sources.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör.

Finanskrisen 2007–2009 började i USA och spred sig över hela världen. Sverige påverkades också av den genom att bland annat landets export minskade, vilket bidrog till att BNP minskade. Företag kan ge utdelning till sina aktieägare om det går bra för företaget och därmed är det intressant att undersöka om företagens utdelning påverkades av finanskrisen. Tidigare forskning har bland annat gjorts i USA där resultatet visar att företagen minskade sin utdelning under finanskrisen, dock har endast ett fåtal studier gjorts på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka om finanskrisen 2007–2009 hade någon effekt på utdelningspolicyn i svenska företag. Detta ämne valdes bland annat för att det endast fanns ett fåtal tidigare studier som gjorts på svenska företag och för att det är intressant från en investerares perspektiv att se hur företag reagerade vid den finansiella krisen. Den avgränsning som gjorts är att Large Cap och Mid Cap företag valts från databasen Finbas, Swedish House of Finance. Detta för att faktiskt studera företag som har en relativt fast utdelningspolicy. Den tidsperiod som studien är baserad på är mellan åren 2004 till 2012, detta för att få ett tillräckligt stort spann. Den vetenskapliga metod som använts är bland annat det ontologiska antagandet och det deduktiva angreppssättet, då det är objektivitet som eftersträvas. I denna studie har också en kvantitativ undersökningsmetod valts då regressionsmodeller har använts vid genomförandet av undersökningen. Denna studie har också utgått från några kända teorier som kan förklara utdelningspolicy, som till exempel Modigliani och Miller och Gordon Growth Model. Andra teorier som också använts är Agentteorin, Signalteorin samt ”Bird in the hand” teorin. Datan till studien har hämtats från databasen Eikon, Thomson Reuters. Datan analyserades med hjälp av en korrelationsanalys, en beskrivande statistik samt med hjälp av plottar för att undersöka om datan hade outliers. Regressionsanalyserna genomfördes i programvaran STATA. Det resultatet visar är att det finns ett samband mellan utdelning och åren efter finanskrisen. Det som studien visar är att utdelningen i svenska företag ökade åren efter finanskrisen. Detta kan eventuellt tänkas förklaras av ”Bird in the hand” teorin då investerarna kanske blev mer riskaversiva efter finanskrisen och därmed föredrog en säker utdelning idag än en mer osäker utdelning i framtiden. Resultatet kan också tänkas förklaras av Signalteorin, att företagen började gå bättre och därmed ökade utdelningen för att på så sätt sända ut goda framtidsutsikter.

No description available.

No description available.

Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har efterfrågan på redovisningskonsulter ökat. Tidigare forskning har även gett indikationer på att IT-bolag med tillväxtambitioner efterfrågar externa rådgivningstjänster i högre utsträckning än övriga branscher. För att företagsledare ska bli nöjda med redovisningskonsulternas tjänster krävs det att deras grundläggande förväntningar tillgodoses. Vad som gör att denna klienttillfredsställelse uppstår varierar däremot, då företagsledare har olika förväntningar på redovisningskonsulterna och deras tjänster. Tidigare kvantitativ forskning har fastställt att specifika egenskaper hos redovisningskonsulter och olika förväntningar hos klienten kan leda till att klienttillfredsställelse uppstår. Denna forskning har analyserat dessa delar individuellt men inte tillsammans. I motsats till den tidigare kvantitativa forskningen utförs denna studie istället med ett kvalitativt angreppssätt, för att skapa förståelse för hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos företagsledare i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner. För att kunna besvara forskningsfrågan “Hur och varför uppstår klienttillfredsställelse hos företagsledare som använder sig av redovisningskonsulter i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner?” genomförs semistrukturerade intervjuer med åtta företagsledare i mindre IT-bolag inom Luleå kommun. Studien visar att klienttillfredsställelse är ett system med olika komponenter, där skäl till anskaffandet, redovisningskonsultens arbetsuppgifter och roll, företagsledarens förväntningar och redovisningskonsultens egenskaper samspelar med varandra inom systemet. Att ha kunskap om hur dessa komponenter hänger samman och påverkar varandra, är således avgörande för att förstå hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos olika företagsledare.

Vilka krav ställer den ökade mediebevakningen på företagsledare? Vilka konsekvenser får det för VDs uppdrag? På vilket sätt påverkar mediernas personifiering och skärpta fokus på aktieägarvärde föreställningar om vem som är en bra VD? Det är några av de frågor som behandlas i den här doktorsavhandlingen. Studien ger, utifrån ett organisations- och ledningsteoretiskt perspektiv, en djupare inblick i vad medialiseringen av näringslivets ledare innebär och hur företagsledare hanterar medier och kändisskap. Här berättar en VD, nyckelmedarbetare, styrelseledamöter och en rad journalister om en händelserik tid i ett av landets mest medieuppmärksammade börsbolag. I studien åskådliggörs, problematiseras och tolkas interaktionen mellan medier och företagsledare. Begrepp som rationalitet, legitimitet, medialt kapital och parallelljag diskuteras och används som verktyg i analysen av den medialiserade direktören. Pernilla Petrelius Karlberg är verksam vid Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI), sektionen för Företagsledning och Arbetslivsfrågor, vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon undervisar också i lednings- och organisationsteori samt kultur- och medieekonomi. Hon har tidigare studerat rekrytering av koncernstyrelser. Hon är bland annat författare till Kvinnor i styrelser (2003, EFI och SNS Förlag) samt medförfattare till Den Tafatte (2004, Academia Adacta) och Rekrytering av koncernstyrelser (2002, EFI och SNS Förlag). / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008. Spikblad saknas</p>

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>