Sammanfattning    Bakgrund: Diagnosen av en obotlig sjukdom kan förr eller senare leda till att personen blir i behov av palliativ vård. I denna situation är hopp oftast en viktig del i att fortsätta leva och uppleva välbefinnande samt en god livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 artiklar med kvalitativ design inkluderades och analyserades deduktivt med hjälp av Herth Hope Index. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Trots en dålig prognos och medvetandet om att döden närmar sig fortsatte deltagarna i studierna att hoppas och sätta upp framtida mål. Hoppet påverkades både positivt och negativt beroende på det förflutna, nuet och framtiden. Det som främjade hoppet mest visade sig vara familj och närstående.  Vissa deltagare tyckte att det inte fanns något att hoppas på då framtiden såg mörk ut. Tron på Gud/och eller Jesus samt högre makter hjälpte deltagarna att upprätthålla samt öka hopp. Slutsatser: Resultatet som framkom kan ge en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om hur personer som vårdas palliativt upplever hopp och på vilket sätt det kan främjas, utökas och vad det är som gör att hopp upprätthålls. Nyckelord: erfarenheter, förhoppningar, livets slutskede, obotliga sjukdomar / Experiences of hope among people receiving palliative care - A literature review Summary   Background: The diagnosis of an incurable disease may sooner or later lead to the need for palliative care. In this situation, hope is usually one of an important part in continuing to live and experience well-being as well as a good quality of life. Purpose: The aim of this literature review was to describe the experience of hope among people receiving palliative care. Method: A literature review was performed where 11 articles with a qualitative design were included and with the help of Herth Hope Index analyzed deductively. The article search was made in the CINAHL and PsycINFO databases. Result: Despite a bad forecast and the awareness that death is approaching, the participants in the studies continued to hope and set future goals. Hope was affected both positively and negatively, depending on the past, the present and the future. What promoted hope most proved to be family and related. Some participants thought there was nothing to hope for when the future looked dark. Faith on God / and or Jesus as well as higher powers helped participants to maintain and increase hope.Conclusion: The result that emerges can provide guidance for health professionals about how palliative patients experience hope and how it can be promoted, expanded and what makes hope maintained.   Keywords:  expectation, experience, incurable diseases, terminal care

Syftet med studien var att beskriva och förstå hur tidigare somaliska ensamkommande barn upplever krav och ansvarstagande i tidig ålder och hur det har påverkat dem idag. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga vuxna män i åldrarna 25-30 i Skellefteå kommun. Intervjuerna analyserades därefter med en konventionell innehållsanalys. Det tydligaste resultatet är att majoriteten av deltagarna har upplevt (stora) krav och press att uppfylla familjens förväntningar som var byggd på en orealistisk bild av Europa. Samtliga är drivna och prestationsfokuserade idag till följd av sina egna, men även familjens, tidigare krav som har ställt på dem. Tre av fyra har gjort en tydlig gränsdragning mot familjen om vad de kan förvänta sig att de kan åstadkomma och hjälpa familjen med - gränsen mellan moraliskt ansvar och måsten. Detta har lett till att de mår bättre och har en positivare vardag med mindre stress.

<p>Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar).</p> / <p>The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.</p>

<p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.</p><p><em>Metod: </em>Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.</p><p><em>Resultat</em> <em>& slutsatser:</em> Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.</p><p><em>Förslag till</em> <em>vidare </em><em>forskning: </em>Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra<em> </em>marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.</p><p><em>Uppsatsens</em> <em>bidrag: </em>Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.</p>

Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar). / The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar. Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer. Resultat &amp; slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång. Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.

Mentorskap i skolan utförs oftast av en arbetade ämneslärare, ett uppdrag som vi anser ta mycket tid och som saknar nationell konsensus kring utformningen. Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med ny kunskap om högstadieelevers förväntningar på och erfarenheter av mentorskap mellan lärare och elev, samt i vilken utsträckning förväntningarna uppfylls. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna önskar att mentorskapet bör utformas i framtiden? Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor valde vi den kvalitativa metoden fokusgrupper, i hopp om att utforska ett explicit elevperspektiv genom elevernas diskussioner utifrån de tre av oss förutbestämda begreppen, förväntningar, erfarenhet och förhoppning. Det visar sig att elevernas erfarenheter styr deras förväntningar, samt att elevernas förhoppningar och erfarenheter på mentorsträffar skiljer sig åt gällande omfattning och frekvens. Eleverna redogör för att deras erfarenheter av mentorskap lämnar en del att önska. Eleverna vill att mentorerna ska utöva handledarstilarna kurator och didaktiker och besitta egenskaperna skämtsam, ärlig och och rolig samt vara en förebild. I en förhoppning tillskriver eleverna en mentor egenskapen trevlig och att denne kan vara som en kompis.

Den svenska sjuksköterskeutbildningen har genomgått flera förändringar under historien. Idag får lärosätena själva utforma utbildningen så länge målen uppfylls. Efter examen förväntas den nyutexaminerade sjuksköterskan ha den kunskap som sjuksköterskearbetet kräver. Sjuksköterskans arbete innebär ett stort ansvar för andra människor i relation till liv och hälsa. Dock har inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kunskap för alla situationer de kan förväntas möta. Ett bra stöd kan underlätta övergången. Dock visar forskning att nyutexaminerade sjuksköterskor fortfarande upplever hög arbetsbelastning och stress. Övergången från student till sjuksköterska kan således ses som problematisk. Studenter upplever blandade känslor inför att anta rollen som sjuksköterska. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar inför kommande yrkesroll. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskestudenter i termin fem på högskolan i Borås. Intervjuerna analyserade utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier; Positiva förväntningar och Negativa förväntningar, med sex subkategorier; Mötet med människan, Rollen som sjuksköterska, Utveckling av kunskap, Brist på erfarenhet, Hög arbetsbelastning och Brist på stöd. Resultatet visar att sjuksköterskestudenters förväntningar till stor del stämmer överens med nyutexaminerades upplevelser. De negativa förväntningarna ses kunna bero på omfattande problem avseende sjuksköterskeprofessionen i förhållande till sjuksköterskeutbildningen samt vårdverksamheten. Författarna uppmanar till att stärka forskning om sjuksköterskestudenters förväntningar. Såväl sjuksköterskeutbildningen som vårdverksamheten har ett ansvar för att gemensamt hitta en lösning. Politiker måste också ta sitt ansvar. Sjuksköterskestudenter måste ges optimala förutsättningar för en god hälsa i övergången samt anständiga arbetsvillkor, vilket också kan öka förutsättningarna för en patientsäker vård.