EU har, genom antagandet av paketet för ren energi 2019, erkänt värdet och potentialen hos lokala energisamhällen inom Europeiska unionen. Det har observerats vara ett lönsamt verktyg för de europeiska medborgarna att direkt kunna delta i energiomställningen. Betydelsen av medborgarnas deltagande i kampen mot klimatförändringar har fastställts som avgörande och som en andra pelare bredvid uppifrån-och-ner-strategin genom Parisavtalet 2015. Denna uppsats fastställer definitionen och funktionen av lokala energigemenskapersom en del av den europeiska klimatstrategin. Svenska energimarknadsinspektionen har nyligen släppt en rapport och ett förslag om genomförandet av lokala energigemenskaper i Sverige. Jag tycker att förslaget är otillräckligt och otillfredsställande mot bakgrund av målet och syftet bakom EU-direktiven. Värdet av detta verktyg har inte erkänts i förslaget. Genom att granska deras förslag har jag hittat ett par viktiga aspekter som bör beaktas, särskilt för gemenskaper för förnybar energi, när de implementeras i Sverige. Bland annat bör Sverige göra en vidare utredning kring de ekonomiska incitamenten, möjligheten att förvalta och äga eget nät samt lokala energigemenskaper i relation till de nationella klimatmålen och Sveriges behov. Avslutningsvis kunde konstateras att det finns en hel del att reflektera över innan implementeringen kan färdigställas i Sverige. Anförda aspekter i denna uppsats är långt ifrån uttömmande och avser enbart de aspekter jag funnit särskilt viktiga. För att lokala energigemenskaper ska nå framgång, särskilt gemenskaper för förnybar energi, förutsätter det att Sverige är beredd på att ändra sin nuvarande strategi, men också inse att det finns ett behov av förändring. / EU have, through the adoption of the Clean energy package 2019, recognized the value and potential of local energy communities within the European union. They have been observed to be a profitable tool for the European citizens to be able to directly participate in the energy transition. The importance of the citizens participation in the fight against climate changes have been established as crucial and a second pillar beside the top-down approach through the Paris Agreement. This essay aims to determine the definition and function of local energy communities as a part of the European climate strategy. The Swedish Energy Markets Inspectorate has recently released a report and proposal on the implementation of local energy communities in Sweden. I have found the proposal inadequate and unsatisfactory in the light of the goal and purpose behind the EU directives. The value of this tool has not been recognised in the proposal. By reviewing their proposal, I have found a couple of key aspects that should be heeded, especially concerning Renewable energy communities, when implemented in Sweden. For example, it is deemed necessary that Sweden needs to further investigate the economic incentivesfor these communities. Further investigation is also needed regarding the possibility for Renewable energy communities to own and govern their own grid. Local energy communities as a tool to achieve the national climate goals and to solve other energy-related issues in Sweden should be explored. Finally, we can ascertain that there are several aspects to reflect further upon before the finalization of the implementation of local energy communities. Aspects touched upon in this essay is far from exhaustive and reflect those that I have deemed to be of utmost importance. To unlock the potential of local energy communities and ensure their success, especially concerning renewable energy communities, Sweden must be prepared to change their current strategy as well as realize the need for said change.

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden. It lists some of the challenges of positive and negative character that owners of small hydro are facing today. The last is to find out the owners' plans for their business for the future.The basis for the analysis is a literature review, visits to hydropower plants and interviews with owners and a questionnaire. The questionnaire was answered in the spring of 2011. 128 hydropower owners with together 165 plants participated. This represents about 9 % of the total amount of small scale hydropower plants. The owners rank economy, new environmental ruling, requirements for fish ways and lack of time as the biggest challenges. The owners' concern about the new environmental ruling ispreceded by a debate on the subject in which some County Boards (Länsstyrelser) raised theissue. 38 % of plants in the survey have fish ways and another 7 % plan to get it in within a period of 10 years.Small hydropower produces about 4.3 TWh per year. Calculations made on the respondents' answers show that 80% of plants have the potential to increase its effect. 55% plan to do so within 10 years. If the plants in the survey are representative for the industry as a whole, small scale hydropower in the range of 0 - 2 MW, has a potential to increase its production by 6.1 TWh per year. / I detta arbete studeras den småskaliga vattenkraften i Sverige med ett fokus på de mindre verkenmed en effekt upp till 2 MW. Studien har tre syften. Den skall beskriva den småskaliga vattenkraftverksbranschen i Sverige. Den skall redogöra för några av de utmaningar av positiv och negativ karaktär som ägare av småskalig vattenkraft står inför idag. Det tredje är att ta reda på ägarnas planer för framtiden. Som underlag för analysen ligger en litteraturstudie, besök i kraftverk och intervjuer med ägare samt en enkät. Enkäten besvarades under våren 2011 av 128 vattenkraftsägare med tillsammans 165 verk. Detta utgör ungefär 9 % av det totala antalet småskaliga vattenkraftverk. Ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötillstånd, krav på fiskväg och brist på tid som de största utmaningarna. Ägarnas oro för krav på nya miljötilltsånd har föregåtts av en debatt i ämnet där ett antal länsstyrelser krävt detta. 38 % av verken i undersökningen har fiskväg och ytterligare 7 % planerar att skaffa det inom 10 år. Det finns en stor spridning i ägarnas bakgrund, utbildning och hur man kom in i branschen. Generellt har ägarna ett stort teknikintresse. De vanligaste utbildningarna är inom teknik, lantbruk eller elektriker. En tredjedel av ägarna är i pensionsåldern. Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Beräkningar som har gjorts på respondenternas svar visar att 80 % av verken har en potential att öka sin effekt. 55 % planerar att göra det inom 10 år. Om de verk som deltog i enkäten är representativa för branschen i sin helhet skulle den småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

Singapore is a country that is currently highly dependent on import of oil and gas. In order to be able to shift into a more sustainable energy system, Singapore is investing in research regarding different technologies and systems so as to establish more sustainable energy solutions. Seeing how air-conditioning accounts for approximately 30 % of Singapore’s total energy consumption, a feasibility study is being conducted on whether an integrated system using a thermally active building system (TABS) and desiccant evaporative cooling system (DECS) can replace the air-conditioning system. The question which is to be discussed in this thesis is whether solar and wind power can be financially feasible in Singapore and if they can be utilized in order to power the integrated system.   The approaching model consists of a financial feasibility study of the different technologies and a theoretical test-bedding, where the suitability of the technologies to power the TABS and DECS is tested. The financial feasibility is estimated by calculating the payback period and using the net present value method. A model designed in a digital modeling software is used for the test-bedding. Measurements from a local weather station are used for estimating the solar radiance and wind speeds in Singapore. The results show that solar PV panels could be feasible in Singapore but that technological improvements as well as governmental subsidies are needed in order to make it profitable enough to attract investors. As for wind power, the wind conditions are not favorable enough, in terms of wind speed and wind frequencies, for small wind turbines that currently exist on the market to be able generate enough electricity to make the investment somewhat feasible. Solar thermal collectors and solar PV are given certain conditions suitable for powering the TABS and DECS.

Similar to numerous other nations, Thailand aims to achieve carbon neutrality by 2050 by reducing reliance on fossil fuels and increasing the amount of renewable energy sources in electricity generation. The objective of the Thai Provincial Electricity Authority (PEA) is to ensure electricity access for all Thai households and villages. The expansion of electricity production to small islands raises concerns about economic and environmental impact. Electricity accessibility on Thai islands is significantly limited due to difficulties of extending the electrical grid, as well as the comparatively higher costs associated with grid access in remote areas, in contrast to the mainland. One way to mitigate energy losses and emissions is by promoting decentralized electricity production and adopting renewable energy sources. Microgrids provide a solution that addresses these aspects, making them an attractive option to meet the growing demand of electricity sustainably in rural areas. This study examines the electricity situation in Thailand through a literature review of the current status of electricity and microgrid electrification. The case study then evaluates economic and environmental aspects of a microgrid project planned for Phaluai island, which has been chosen by the Ministry of Energy as a pilot project for the "Green Island" initiative, part of the "Reducing the Global Warming for King" campaign. The objective of the “Green Island” project is partly to promote clean energy on Phaluai. The study aims to optimize a microgrid design for Phaluai to compare with the proposed PEA project design, which includes a battery energy storage system, diesel generator, converter and solar power plant. However, the optimization also includes the potential use of wind turbine generators and biogas as additional fuel in the generator. To determine the optimal design, economical methods such as Net Present Cost (NPC) and Levelized Cost of Energy (LCOE), as well as environmental methods such as renewable fraction and CO2 emissions, are employed. These calculations are carried out using the HOMER Pro software. The results reveal that the optimal dimension for the microgrid includes 1,250 kW of solar PV, 300 kW generator, 500 kW converter and 1,925 kW of batteries, resulting in an NPC of 5.75 million USD and LCOE of 0.393 USD/kWh. Moreover, the microgrid demonstrates a renewable fraction of 89.6 % and CO2 emissions of 121,000 kg/year. Compared to the PEA proposed design, the obtained results have lower CO2 emissions and LCOE while higher NPC and renewable fraction. The optimized system also has more installed kW PV and battery than the PEA project plan. In the sensitivity analysis, the following variables are evaluated: electric load, diesel fuel price, discount rate, inflation rate, wind turbine price and biomass resources. All variables except wind turbine price affect the result in the form of changes in NPC, LCOE, CO2 emissions and renewable fraction. For some variable changes, e.g electric load, the optimal size of PV and batteries are also affected. In those cases, the optimal size for PV is instead 1,000 kW and for batteries, either 1,650 or 2,200 kW capacity. / Likt flera andra länder, strävar Thailand mot att nå koldioxidneutralitet till år 2050 genom att minska beroendet av fossila bränslen och öka mängden förnybara energikällor i elproduktionen. Samtidigt har Provincial Electricity Authority (PEA) målet att säkerställa tillgången till elektricitet för alla thailändska hushåll och byar. Utbyggnaden av elproduktion till små öar medför en osäkerhet kring ekonomisk och miljömässig påverkan. Tillgängligheten till elektricitet är på vissa thailändska öar avsevärt begränsad på grund av svårigheter kopplade till utbyggnaden av det nationella elnätet, såväl som de högre kostnaderna för utbyggnation av elnät i avlägsna områden, jämfört med fastlandet. Ett sätt att minska energiförluster och utsläpp är genom att främja decentraliserad elproduktion samt utnyttja förnybara energikällor. Microgrids är en lösning som tar hänsyn till dessa aspekter, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för att, på ett hållbart sätt, möta en växande efterfrågan på el i mer avlägsna områden. Studien undersöker elsituationen i Thailand genom en litteraturstudie som redogör för den nuvarande statusen för elektricitet i landet samt microgrids. Fallstudien utvärderar ekonomiska och miljömässiga aspekter av implementering av en microgrid på ön Phaluai, som har valts ut av Ministry of Energy som pilotprojekt för initiativet "Green Island", en del av kampanjen "Reducing the Global Warming for King". Målet med "Green Island"- projektet är bland annat att främja grön energi på Phaluai. Studien syftar till att optimera en microgrid för Phaluai och jämföra med den av PEA föreslagna microgriddesignen, som inkluderar ett batterienergilagringssystem, dieselgenerator, växelriktare samt solcellspark. Optimeringen som genomförs inkluderar dock även möjlig användning av vindkraftsgeneratorer och biogas som ytterligare bränsle i generatorn. För att bestämma den optimala storleken används ekonomiska värden som Net Present Cost (NPC) och Levelized Cost of Energy (LCOE), samt miljömässiga värden som förnybar kvot och CO2-utsläpp. Beräkningar utförs med hjälp av programvaran HOMER Pro. Resultatet visar att den optimala dimensioneringen för microgriden inkluderar 1 250 kW solceller, 300 kW generator, 500 kW växelriktare och batterier på 1 925 kW, vilket resulterar i ett system med NPC på 5,75 miljoner USD och en LCOE på 0,393 USD/kWh. Dessutom har microgriden en förnybar kvot på 89,6 % och CO2-utsläpp på 121 000 kg/år. Jämfört med PEAs föreslagna design har det erhållna resultatet lägre CO2-utsläpp och LCOE samt högre NPC och förnybar kvot. Det optimerade systemet har även fler installerade kW solcell och batteri än PEAs projektplan. Det genomförs även en känslighetsanalys av den erhållna optimala dimensioneringen. I känslighetsanalysen utvärderas variablerna: elektrisk belastning, dieselpris, diskonteringsränta, inflationstakt, vinturbinspris och tillgång på biomassa. Alla variabler utom vindturbinspris påverkar resultatet i form av förändringar i NPC, LCOE, CO2-utsläpp och förnybar kvot. Vid vissa av dessa variabelförändringar, exempelvis elektrisk belastning, påverkas även den optimala storleken på PV och batterier. I de fallen är den optimala storleken för PV istället 1 000 kW och för batterierna antingen 1 650 eller 2 200 kW.

This report explores the impacts of variable renewable energy (VRE) on power trading in the European wholesale electricity market. The intricate operation of a typical power exchange in Europe is accompanied by an equally complex balancing system. The increasing amount of VRE in the power system, such as wind and solar power, has far-reaching impacts for power traders in both this electricity market and the corresponding balancing system. As a result, the electricity market is evolving in unprecedented ways and new participants are entering the playing field to capitalize on the changing dynamics caused by VRE generators. One novel participant, the virtual power plant (VPP), possesses an advantage over other market participants by aggregating VRE generators with controllable renewable energy generators, like biogas and hydro plants, into one entity. This allows the VPP to both gain access to live VRE production data that larger plants don’t have, which it then utilizes to remotely dispatch various subpools of assets, and to provide balancing services to the grid. Subsequently, VPPs are able to trade VRE and other renewable electricity superiorly on the same spot markets and balancing systems as large central power plants and industrial consumers. The report asserts that VPP traders can earn profits through means of innovative trading strategies that exploit predictable market impacts caused by VRE power through a robust understanding of the electricity market and their unique access to data. / Denna rapport undersöker effekterna av variabel förnybar energi (VRE) på krafthandeln på den europeiska elhandelsmarknaden för stora aktörer. Den komplicerade driften av ett typiskt kraftutbyte i Europa åtföljs av ett lika komplicerat balanseringssystem. Den ökande mängden VRE i kraftsystemet, såsom vind- och solkraft, har långtgående effekter för krafthandlare på både denna elmarknad och motsvarande balanseringssystem. Som ett resultat utvecklas elmarknaden på enastående sätt och nya deltagare kommer in på spelplanen för att dra nytta av den förändrade dynamiken som orsakas av VRE-generatorer. En ny spelare, det virtuella kraftverket (VPP), har en fördel jämfört med andra marknadsaktörer genom att samla VRE-generatorer med styrbara förnybara energiproducenter, som biogas och vattenkraftverk, till en enhet. Detta gör att VPP både kan få tillgång till live VRE-produktionsdata som större anläggningar inte har, som den sedan använder för att distribuera olika underpooler av tillgångar och för att tillhandahålla balanstjänster till nätet. Därefter kan VPP: er handla med VRE och annan förnybar el på ett överlägset sätt på samma spotmarknader och balanseringssystem som stora centrala kraftverk och industrikonsumenter. Rapporten visar att VPP-handlare kan göra vinster genom innovativa handelsstrategier som utnyttjar förutsägbara marknadseffekter orsakade av VRE-kraft genom en detaljerad förståelse för elmarknaden och unik tillgång till data för produktionen av förnybar energi / <p>QC 20201118</p>

Climate change constitutes a major threat to our planet. Finding and developing new technologies that can utilize renewable sources of energy is an essential component in combating this threat. The concerns are global, and today there is large variation in innovation intensity across advanced countries. Motivated by these differences, this thesis provides an empirical investigation of the determinants of country-level production of patents related to renewable energy generation. The investigation examines the impact of public environmental policy by assessing the effect of policy stringency and environmental taxes on renewable patents. Green innovative capacity is not separated from general innovative capacity. Drawing from the concept of national innovation system we therefore identify country-specific factors of innovation and examine to what extent they can be translated to the domain of environmental technology. We construct a panel of 22 OECD countries over the years 1994-2015 and analyze how governmental R&amp;D expenditures, how different macroeconomic and institutional factors, as well as how environmental policy stimulate innovative activities. We analyze these factors using regression analysis and we use two count data models, namely the Poisson model and the Negative Binomial model. Our findings suggest that public policy is important for inducing innovation, both by deciding the level of R&amp;D resources available to the economy and the level of environmental taxes. Furthermore, our thesis provides evidence that certain determining factors of general innovative performance also affect countries’ innovative capacity in green technologies. / Klimatförändringarna utgör idag ett allvarligt hot mot vår planet. Vår förmåga att ta fram ny teknologi, inte minst inom förnyelsebar energi, har pekats ut som en avgörande faktor för att vi ska kunna möta klimatkrisens utmaningar. Idag kan vi observera stora skillnader mellan länder när det kommer till deras förmåga att introducera och utveckla teknik kopplad till förnybara källor. För att förstå vilka faktorer som avgör ett lands benägenhet att generera ny teknologi inom detta område genomför vi i denna uppsats en empirisk undersökning med fokus på patentstatistik. Vi undersöker både effekten av stringens samt om miljöskatter kan användas för att stimulera mer förnybar innovation. Då länders innovativa förmåga inom grön teknologi är svår att separera och är starkt kopplad till dess generella innovativa förmåga utgår vår studie från teorin om nationella innovationssystem. Genom att använda det ramverket identifierar vi flera olika landspecifika faktorer som antas påverkar länders benägenhet att patentera teknik och vi utvärderar således teorins relevans inom området för förnyelsebar energi. Denna studie bygger på paneldata från OECD-länder mellan åren 1994 - 2015, data som sedermera används för att analysera hur statliga insatser kopplade till FoU, hur olika institutionella och makroekonomiska faktorer, samt hur miljöpolicy påverkar innovation inom grön teknologi. Våra resultat visar att policy, både i form av satsningar på FoU samt att miljöpolitiska åtgärder, spelar en betydande roll för att främja innovation inom förnyelsebar energi. Vidare finner vi i denna uppsats att de faktorer som påverkar ett lands generella innovativa förmåga också till en viss del påverkar dess förmåga att ta fram och patentera ny teknik kopplad till förnyelsebara energikällor.

För att nå de klimatpolitiska målen arbetar såväl Sverige som EU aktivt mot en cirkulär ekonomi där varje resurs nyttjas så effektivt som möjligt. En del i det arbetet handlar om att lyfta fram hållbara energikällor för att succesivt fasa ut fossila bränslen. Ett etablerat förnybart energislag, som fått mer uppmärksamhet på senare tid, är biogas. Produktionen av biogas sker via rötning av biologiskt material och kan generera el och värme, men även uppgraderas till fordonsgas. Ett av alla substrat som kan användas för rötning är gödsel. Den här studien har till syfte att undersöka omfattningen av den outnyttjade energipotentialen i gödsel från mjölkproducerande lantbruk i Sverige. Därtill ger den en bild av hur mycket koldioxid från fossila energikällor som skulle kunna minska i och med tillvaratagandet av energin i gödsel. En gårdsbaserad biogasanläggning vid Fredrikslunds lantbruk i Kalmar kommun är utgångspunkten och beräkningar görs tillsammans med data från bland annat Jordbruksverket och Energigas Sverige. För beräkning av möjligheten till minskat koldioxidutsläpp från fossil källa görs jämförelse med eldningsolja som används vid de svenska kraftverken. Resultatet visar att det finns en betydande energipotential i gödsel från svenska mjölk- producerande lantbruk där majoriteten av den ännu inte nyttjas för biogas- produktion. Nya styrmedel har tillkommit med syfte att gynna en ökad biogasproduktion, vilket kan öka chanserna för att ta vara på energipotentialen. Att genom ökad biogasproduktion minska mängden utsläpp av koldioxid till atmosfären från fossila källor ses också som möjlig. Sammanfattningsvis är studien ett exempel på hur en befintlig resurs kan effektiviseras ytterligare, ett arbete som troligen kommer bli än viktigare framöver. / To reach the climate goals, Sweden and the European Union are working towards a circular economy where the resources are used as efficiently as possible. Part of that work is about highlighting sustainable energy sources to gradually replace fossil fuels. An established, renewable type of energy, which has received more attention recently, is biogas. Biogas is produced through anaerobic digestion of biological material. The produced gas can generate electricity and heat, but it can also be upgraded to compressed biogas and used as automotive fuel. One of the substrates that can be used for digestion is manure. The aim of this study is to investigate the extent of the energy potential in manure from dairy farms in Sweden. In addition, it gives an idea of how much carbon dioxide from fossil energy sources that could be reduced if the energy potential in manure were used. Data is received from a farm- based biogas plant at Fredrikslund's farm in Kalmar as well as Swedish statistics of agriculture and energy. To estimate the possibility of reduced carbon dioxide emissions from fossil sources, a comparison is made with fuel oil. The results show that there is a considerable energy potential in manure from Swedish dairy farms where the majority is not yet used for biogas production. Reducing the amount of carbon dioxide emissions into the atmosphere from fossil sources through increased biogas production is also seen as possible.

Addressing climate change has become a major challenge. To keep the rise in temperature below 2°C, by 2050, the carbon emissions should be reduced to 80% of their levels compared to 1990. In order to achieve the targets, all levels of society need to be engaged. But even if the targets are realized, there is a real concern in how they are realized. The many crises, society is facing now, are a symptom of a failing world view. Fighting the symptoms without addressing the underlining causes is merely postponing the problem. Business as usual will not be sufficient to tackle the problem at the roots. Everywhere in the world, local authorities commit themselves to undertake climate action but often lack the capacity to implement these changes. They need partners for successful collaboration. Renewable Energy Cooperatives (REScoops) are identified as a great potential partner to address these challenges. This thesis addresses the following research questions: 1. What are the challenges local governments face in realizing their climate action commitment? And what do REScoops have to offer? 2. What are the challenges cooperatives are facing? And what can municipalities do to facilitate cooperative entrepreneurship? 3. What are successful examples of collaborations between local governments and REScoops and which factors made the collaboration successful? Case studies are used to gather insights and resulted in recommendations for local authorities to facilitate future collaborations. Evidence from the case studies illustrates that cooperatives provide an ample opportunity to implement local authorities’ climate action plan through the implementation of Renewable Energy and Energy Efficiency projects, while generating multiple other benefits such as unburdening the local authorities’ administration but also addressing the wider context of engaging citizens in the energy transition, fostering a long term behavioral change and fostering positive impact on the local economy through their mission-oriented business. REScoops and municipalities have great potential in collaborating when vision is aligned and mutual benefits are clear. Local authorities can strengthen -3- REScoops in achieving their shared goals in the energy transition in multiple ways, such as the adding specific criteria in the call for tender, advocating the cooperative model, facilitate networking and others. / Att ta itu med klimatförändringen är en stor utmaning. För att hålla temperaturökningen under 2° C och minskas koldioxidutsläppen till 80 % av deras nivåer jämfört med 1990 fram till 2050. För att uppnå dessa måste samhället i alla nivåer vara engagerat. Men även om målen realiseras, finns det ett verkligt problem i hur de realiseras. De många kriserna som det mänskliga samhället nu står inför, är ett symptom för en misslyckad världsbild. Bekämpa symptomen utan att åtgärda underliggande är bara att skjuta upp problemet framöver. ”Business as usual” räcker inte längre för att angripa problemet vid roten. Överallt i världen bestämmer lokala myndigheter sig för att genomföra klimatåtgärder men de ofta saknar kapacitet att genomföra dessa förändringar. De behöver partners för ett framgångsrikt samarbete. Förnybar energikooperativ (REScoops) identifieras som en stor potentiell partner för att möta dessa utmaningar. Denna avhandling behandlar de följande forskningsfrågorna: 1. Vilka är de utmaningar för lokala regeringar för att förverkliga deras klimat engagemang? Och vad REScoops har att erbjuda? 2. Vilka är de utmaningar kooperativen står inför? Och vad kan kommuner göra för att underlätta kooperativt företagande? 3. Vad är framgångsrika exempel på samarbeten mellan lokala regeringar och REScoops och vilka faktorer gjort samarbetet framgångsrikt? Fallstudier används för att samla statistik. Det resulterade i rekommendationer för lokala myndigheter för att underlätta framtida samarbeten. Bevis från Fallstudierna visar att kooperativ ger stora möjligheter att genomföra handlingsplanen för kommunernas klimat politik och genomförande av projekt för förnybar energi och energieffektivitet, samtidigt som de skapar flera andra förmåner såsom avlastas kommunernas administration. kooperativ kan också engagera medborgarna i energiomställningen i större sammanhang, och främja en l... REScoops och kommuner har stor potential att samarbeta när vision är ömsesidiga och tydliga. Lokala myndigheter kan stärka REScoops att uppnå sina gemensamma mål i energiomställningen på flera sätt, såsom att lägga till specifika kriterierna i samtalet för anbudet, förespråkar den kooperativa modellen, underlätta nätverkande och andra.

The Paris Agreement was introduced in 2015 with the purpose to actualize a more sustainablefuture and diminish the effects of climate change, caused by mankind. Since its establishment,the Paris Agreement has induced actions over the globe with consequences to last for centuries. In developing countries, the confrontation of climate change in reference to the development ofthe economies is especially challenging. This study aims to scrutinize the requirements andopportunities of ensuring sustainable energy in a developing country by increasing the degree ofrenewable energy as an alternative to fossil fuels in the energy mix. The study provides an updated perspective on the ongoing transition of renewable energyresources in developing countries by synthesizing the findings of multiple studies, including asystematic literature review and a case study. The main findings of this dissertation are that political and economic attributes are vital concerning the attainability of renewable energy resources in developing countries where technological aspects, such as infrastructure or degree of innovation, acts as foundation for the development. Additionally, it is the belief that there is significant gain in understanding social attributes further. Lastly, the thesis discusses the effectiveness of the Paris Agreement and its contribution to mitigating the effects of climate change. / Parisavtalet introducerades under 2015 med syfte för förändring mot en hållbar framtid samtminska mänsklighetens påverkan på klimatet. Sen dess har Parisavtalet lett till ytterligare initiativ med långsiktiga effekter världen över. I utvecklingsländer är arbetet mot klimatpåverkan i samband med ländernas ekonomiska utveckling synnerligen utmanande. Denna studie syftar tillatt studera kraven och möjligheterna som följer säkerställandet av tillgången till hållbar energi i utvecklingsländer genom att utöka graden av förnybara energikällor som alternativ till fossilabränslen i landets energimix.Studien ger ett uppdaterat perspektiv av den pågående övergången till förnybara energikällor iutvecklingsländer genom att sammankoppla upptäckter från ett flertal studier, nämligen en systematisk litteraturstudie och en fallstudie. Uppsatsens huvudsakliga upptäckter är att politiska och ekonomiska egenskaper är vitala förtillväxten av förnyelsebar energi i utvecklingsländer där tekniska aspekter såsom infrastruktur och innovation står som grund i förändringen. Likaså, tros det finns signifikanta fördelar av att studera de tillhörande sociala egenskaperna ytterligare. Dessutom diskuterar uppsatsen huruvida Parisavtalet är effektivt i att minska klimatpåverkan.

The joint European electricity production in 2022 was 2.9 PWh where 34.3% of the electricity came from sources of natural gas and coal. However, to be able to achieve the goals of the Paris agreement, greenhouse gas emissions must peak before 2025 and thus call for a rapid decarbonatization. For this, using less energy originating from fossil sources and increasing the use of renewable energy is crucial. One way to decentralize and implement renewable energy is using energy communities. This is also a way for actors to participate in energy trading and to enable collective ownership of local production and storage technology. However, since the electricity grid in Sweden is largely outdated, this poses as a problem for continued electrification. To evaluate if decentralisation of the electricity distribution and production can minimise the load on the national grid, The research institute of Sweden (RISE) has initiated pilot studies to assess the possibility and impact of introducing energy communities in Sweden with the help of KTH for simulations. As part of such a pilot study this thesis focuses on a district in Örebro named Tamarinden, where it is planned to implement a local DC-network to allow sharing of locally PV produced electricity. Through using the Python package Panda Power as well as quantitative analyses in Excel, the thesis aim was to propose a configuration of the standard local distribution grid and analyse the impact from PVs, battery storage as well as the DC-network focusing on grid stability and solar penetration. In addition, an economic feasibility analysis was made. The results showed that an energy community greatly impact the solar penetration and that grid stability improvements could not be determined. This could be due to the choice of production technology, solar PV, as these have peak production during low demand season. Furthermore, a proposition for the local grid configuration was constructed. Nevertheless, the economic feasibility showed that even though the impact on PV penetration is great, the cost of the technology is too high in comparison to savings made in terms of lowered electricity demand. In conclusion, the implementation of such an energy community in Sweden is currently unbeneficial from an economic point of view. / Den europeiska elproduktionen var år 2022 2.9 PWh var av 34.3% härstammade från kol och naturgas. För att uppnå målen i Parisavtalet måste växthusgasutsläppen sluta öka senast 2025 därför krävs snabb avkarbonisering. För att åstadkomma detta måste användandet av fossila energikällor minska och användandet av förnyelsebar energi öka. Ett sätt att möjliggöra denna omställning är genom energigemenskaper. Detta är även ett sätt för aktörer att delta i energimarknaden samt att möjliggöra kollektivt ägarskap av lokal produktions och lagrings teknologier. Då elnätet i Sverige till stora delar är utdaterat skapar detta problematik, för en fortsatt elektrifiering. För att utvärdera huruvida decentralisering av eldistributionen och elproduktionen kan minska belastningen på det nationella distributionsnätet, driver Research institute of Sweden (RISE) tillsammans med KTH pilotstudier för att undersöka möjligheterna och påverkan av att introducera energigemenskaper i Sverige. Som en del av en av pilotstudierna fokuserar denna uppsats på en stadsdel i Örebro som heter Tamarinden, där det är planerat att implementera ett lokalt DC-nätverk för att möjliggöra delning av lokalt producerad el. Genom modellering i Pythons paket Panda Power och kvantitativa analyser i Excel, var uppsatsens mål att presentera en möjlig konfiguration av lokalnätet samt att analysera påverkan från solceller, batteri lagring samt DC-nätverket på nätstabiliteten och solpenetrationen. Ytterligare gjordes en ekonomisk genomförbarhetsanalys. Resultaten visade att en energigemenskap kraftigt påverkar solpenetrationen och att förbättringar av nätstabiliteten inte kunde fastställas. Detta kan bero på valet av produktionsteknik, solceller, eftersom dessa har topproduktion under lågsäsong. Dessutom konstruerades ett förslag för den lokala nätkonfigurationen. Den ekonomiska genomförbarheten visade dock att även om effekten på solcellspenetrationen är stor är kostnaden för tekniken för hög i jämförelse med besparingar i form av sänkt efterfrågan på el. Sammanfattningsvis är genomförandet av en sådan energigemenskap i Sverige för närvarande ofördelaktigt ur ekonomisk synvinkel.