En uppsats av två kantorstudenter 2012 samt egna upplevelser tas till utgångspunkt för attstudera förnyelse i Svenska kyrkans musikutbud på 2000-talet. Ett tiotal kyrkliga företrädare,huvudsakligen kyrkomusiker har våren 2022 djupintervjuats för besvarande av frågor omförnyelse av kyrkomusik, mest på 2000-talet när Svenska kyrkan skilts från staten.Frågeställning 1 är hur förnyelsen tas emot. Förnyelsen med ökat inslag av icke sakral musikoch populärmusik uppskattas av kyrkomusiker och andra kyrkliga aktörer.Frågeställning 2 är vad som driver kyrkomusiker att göra merarbetet som krävs.Kyrkomusiker gör gärna det merarbete som krävs om de kan leverera en värdig upplevelse. Detror att diversifieringen av kyrkomusik kommer fortsätta.Slutsatserna bygger huvudsakligen på intervjumaterialet där deras individuella svar redovisasanonymiserat, ett mångfasetterat material. Efter redovisningens olika avsnitt följer en analys avhur forskningsfrågorna besvaras och sedan en diskussion om den kyrkomusikaliska förnyelsensutbredning i tid och rum samt geografiskt. Vidare ett resonemang om möjligheter med ochgränser för förnyelsen av kyrkomusiken.Förnyelsen drivs av publikens ökade musikkunskap och önskemål till kyrkomusikern.Kyrkomusikerns respons är att göra sitt bästa för att ge en fin musikupplevelse och om möjligtöka antalet betalande medlemmar.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration. Den sista delen är ett försök till en praktisk tillämpning av nämnda åtgärdsbank på ett verkligt objekt. De flesta föreslagna åtgärder är framför allt energibesparande. Även andra åtgärder som belyser hållbarhetsfrågans andra aspekter, som t.ex. sopsorteringssystem, vattenhantering och sätt för de boende att lära sig att leva mer ekologisk, tas upp. I diskussionen behandlar vi frågan om hur en förändring ska komma till stånd. Ett problem är hur fastighetsägare ska motiveras till att göra dessa förändringar istället för att bara göra det billigaste. / This paper deals with measures in multi-family housing estates from the period 1961-1975, in the context of Sustainable development in buildings from 1961-1975. The focus in this paper is on ecological sustainability in renovation and renewal of these areas, and not as much on economical or social sustainability. The paper contains three chapters. The first part deals with what has been done in this field in Sweden as of today, presented in a description of a number of areas. These are the objects that have been studied closely through field studies on site and with consultants. This information along with information gathered from the available literature in this field, has then been put together forming a package of measures. This information is supposed to be available for property owners as inspiration material. The final part is an attempt to practically apply the package of measures on a real object. Most of the suggested measures are aimed at saving energy. A few measures that deal with other aspects of sustainable development are also mentioned. These are e.g. systems of recycling waste, water saving and ways for the inhabitants to live in a more ecological way. In the discussion we bring up the question of how this change towards a more sustainable development is to be achieved. The main problem for the property owners is how to motivate these changes and not just go for the cheapest alternative.

<p>Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste</p><p>uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det</p><p>balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,</p><p>årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare.</p> / <p>Title: Keeping the balanced scorecard alive: case</p><p>study in Locum</p><p>Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay</p><p>Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning</p><p>Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard.</p><p>Methodology: We have used a qualitative method based on</p><p>semi-structured interviews.</p><p>Theoretical perspectives: To understand the background and</p><p>prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard,</p><p>learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis.</p><p>Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion.</p><p>Conclusion: An active involvement of employees throughout</p><p>the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.</p>

Bakgrund Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt? Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt. Metod För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005). Slutsats Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv. / Background Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth? Purpose The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth. Method In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation. Conclusion After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument, årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare. / Title: Keeping the balanced scorecard alive: case study in Locum Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard. Methodology: We have used a qualitative method based on semi-structured interviews. Theoretical perspectives: To understand the background and prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard, learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis. Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion. Conclusion: An active involvement of employees throughout the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.

<p>Bakgrund</p><p>Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).</p><p>Slutsats</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.</p> / <p>Background</p><p>Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.</p><p>Method</p><p>In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.</p><p>Conclusion</p><p>After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.</p>

Syftet med denna studie är att kontextualisera gentrifiering begreppet i tre områden iStockholm. Att tillämpa gentrifiering begreppet och förstå vilka parametrar som är avbetydelse i dessa områden. Metoden har bestått av en litteratur och dokumentstudie för attundersöka tidigare forskning kring gentrifieringsoch bostadspolitik. För att förstå bakgrundenoch orsakerna till gentrifieringsprocessen och hur gentrifiering kommer till uttryck idag. Detär en kvalitativ fallstudie av tre utvalda områden i Stockholm. Inom ramen av fallstudienutfördes en analys av dokument, statistik och tidningsartiklar. Vidare genomfördes en intervjumed områdesstrategen för Östra Söderort.Resultatet redovisar den historiska stadsutvecklingen av dessa områden och dess värdefullakulturhistoriska byggnader och arkitektur. Det redovisar statistik som ger en övergripandeförståelse av områdena och i resultatet redogörs det angående förändringar i bostadspriser ochombildningsprocesser.Slutsatserna i denna studie redogörs av identifierade värden som är viktiga i engentrifieringsprocess. Kvaliteter som främjar gentrifiering. De identifierade värden utgår frånindividers boendepreferenser samt värden som identifierats i områdena av litteraturen. Detfinns universella värden som tillgång till en fungerande kollektivtrafik och dess geografiskaläge. Grönska är ett universellt värde och uppfattas som viktigt och attraktivt. Småskalighetenav bebyggelse är av betydelse då det bidrar till autenticitet och identitet. Arkitektur är av storvikt och vilken tidsperiod det är byggt, då den besitter ett kulturellt och socialt värde. Studienvisar att större lägenheter till ett förmånligt pris har främjat gentrifiering. Ägandet av bostäderär av betydelse i en marknadsstyrd bostadsmarknad. I gentrifieringsprocessen omvandlashyresbostäder till bostadsrätter vilket medför att har råd att bo kvar och att en annan klass harmöjlighet att ta över. / The purpose of this study is to contextualize the concept of gentrification in three areas inStockholm. To apply the gentrification concept and understand what parameters are ofimportance in these areas. The method has consisted of a literature and document study toexamine previous research on gentrification and housing policy. To understand the backgroundand the reasons for the gentrification process and how gentrification is expressed today. Theis a qualitative case study of three selected areas in Stockholm. Within the framework of the case studyanalysis of documents, statistics, and newspaper articles was performed. An interview was also conductedwith the area strategist for Östra Söderort.The results report the historical urban development of these areas and their valuablecultural-historical buildings and architecture. It reports statistics that provide an overallunderstanding of the areas and the result it is reported regarding changes in housing prices andtransformation processes.The conclusions of this study are presented by identifying values ​​that are important in agentrification process. Qualities that promote gentrification. The specified values ​​are based onindividuals' housing preferences as well as values ​​determined in the areas of the literature. Thenthere are universal values ​​such as access to a functioning public transport and its geographicallocation. Greenery is a universal value and is perceived as necessary and attractive. The small scaleof buildings is important as it contributes to authenticity and identity. Architecture is a greatweight and what period it is built, as it possesses a cultural and social value. The studyshows that larger apartments at a favorable price have promoted gentrification. Homeownershipis important in a market-driven housing market. The gentrification process is transformedrental housing into condominiums, which means that you can afford to stay and that another class hasan opportunity to take over.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

<p>An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” <em>(swed: helande)</em>, on the other hand to being “whole” <em>(swed: hel);</em> body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.</p>

<p>Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.</p><p>Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.</p><p>* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?</p><p>* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?</p><p>* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?</p><p>* Hur når man en vettig förändring?</p>