Syftet med denna studie har varit att undersöka om studenter som går första året på en teknisk högskola upplever att närvaron eller frånvaron av bilder i undervisning av ett naturvetenskapligt ämne påverkar deras förståelse för ämnet och hur väl de minns ämnet som studeras. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer fick sju studenter berätta om sina erfarenheter från grundläggande kemi- och fysikkurser på högskolan och om erfarenheter av bilder i andra studier. Studiens resultat har analyserats enligt en fenomenografisk analysmodell där uttalanden jämfördes och grupperades genom likheter och olikheter som resulterade i de tre kategorierna; Multimedia - effekt på lärandet, Bildens inverkan för förståelse, Bildens inverkan för att minnas. Studien visar att studenterna upplever att bilder som används enligt tidigare forskning kring multimedia-effekten och kognitiv belastningsteori påverkar lärandet positivt både kortsiktigt och över längre tid. Det vill säga att den djupare förståelsen ökar när konkreta instruktiva bilder används tillsammans med text eller tal, och att mer generella bilder som övergripande visar ett naturvetenskapligt fenomen tillsammans med text eller tal ökar motivationen för lärande. Motivationen har i sin tur uppmuntrat till att studenten tänker vidare kring ämnet som lärs ut. När instruktionerna är designade för att optimera hur arbetsminnet påverkas enligt kognitiv belastningsteori upplever studenterna störst positiv inverkan på sitt lärande.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar. Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst. Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning. De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer. Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av vänskapsrelationer. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor i åldrarna 22-33 år. Data analyserades med Burnards (1991) 14-stegs process då kategorier och teman utformades. Resultatet gav tre teman som döptes till: fristad, utbyte och vänskapsförbindelse. Dessa teman utgjordes av åtta kategorier och 22 underkategorier. Upplevelserna av vänskapsrelationer inkluderade bland annat förståelse, stöd, ärlighet, acceptans och likhet. Resultatet belyser både positiva och negativa aspekter då vänskapsrelationer å ena sidan kunde upplevas som gynnsamma och ömsesidiga men å andra sidan även krävande och ensidiga. En vän var en källa till stöd i svårare tider men även någon att dela glädje och skratt med. Vänskapsrelationer fyllde olika behov såsom gemenskap och tilhörighet, och ansågs vara en frivillig förbindelse mellan parterna där känslan av att kunna vara sig själv, att få bekräftelse, och att vara öppna mot varandra anses önskvärda.

No description available.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Bakgrund: Patientdelaktighet är viktigt för att uppnå personcentrerad vård och inkluderas i patientlagen. Patientdelaktighet främjar patientens position i vården, det innefattar respekt för patienten samt att patientens egen förmåga ska uppmuntras. Bedside rapportering (BSR) motiveras av att patienten inkluderas i sin vård men få tidigare studier har studerat hur BSR påverkar delaktighet. Syfte: Att undersöka hur BSR på vårdavdelning påverkar patientens delaktighet. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på granskning av 14 vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes med patient- och sjuksköterskeperspektiv samt begreppscentrerad teoretisk referensram för tolkning av delaktighet. Resultat: BSR kan leda till ökad delaktighet men det finns även faktorer som kan försämra delaktigheten. Forskningen som analyserats kunde inte ge en helhetsbild av hur BSR påverkar delaktighet Slutsats: Att undersöka hur BSR påverkar delaktighet är ej fullt möjligt då delaktighet bör ses ut ett bredare perspektiv än det i dagens forskningsläge gör. Att BSR skulle kunna främja delaktighet har setts men vid ett icke korrekt genomförande kan det även försämra delaktighet. Förslag på vidare forskning: Kvantitativ och kvalitativ forskning som mäter delaktighet ur flera aspekter samt forskning som berör odelaktighet föreslås. / Background: Patient participation is required by law and an integral part of achieving patient centered care. Patient participation improves the patients stature in care, it includes having respect for the individual, aswell as providing active encouragement of the patients own ability. Bedside handover is motivated for its ability to involve the patient, but little of previous research have investigated how it affects patient participation. Aim: To investigate how bedside handover affects patient participation. Method: Literature review of 14 scientific journal articles. Both qualitative and quantitative studies were included. A theoretical frame of reference was used to interpret patient participation. Result: Bedside handover can improve patient participation, but there are also factors that can lead to less patient participation. The analyzed articles could not give a full description of how bedside handover affects patient participation. Conclusion: It is not possible to describe fully how bedside handover affects patient participation because of lack of previous research. Bedside handover could improve patient participation but if applied in the wrong way could also hinder it. Further research: Both qualitative and quantitative research that measures several important aspects of patient participation and non-participation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk. / <p>Matematik</p>

Med denna studie vill vi undersöka vilka svårigheter lärare kan stöta på och vilka metoder och arbetssätt läraren arbetar med vid problemlösning. Vi har funnit att det är viktigt att lärarens mål med lektionen är tydliga och att de uppgifter som tas upp i undervisningen är kopplade till dessa mål. Elever använder olika problemlösningsstrategier som lärare bör känna till för att underlätta sin undervisning. Forskningslitteraturen på området visar på hur viktigt det är att elever lär sig flera olika problemlösningsstrategier för att bli en god problemlösare och för att få djupare förståelse för matematiken. Lärarens kontakt med elever är mycket viktig. Det är vid diskussioner av problemlösningsuppgifter som läraren ser om elever har förstått matematiken och läraren får reda på vilken nästa uppgift ska bli. Ett klassrumsklimat där elever vågar ställa frågor, redogöra för sina lösningar och misstag accepteras är en grund för att diskussioner ska bli givande.