<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,</p><p>EKR 362, VT 2006</p><p>Handledare: Ulf Larsson</p><p>Examinator: Rolf Larsson</p><p>Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér</p><p>Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende</p><p>Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.</p><p>Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning.</p><p>Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.</p>

In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs. The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies. Some of the questions and the related response alternatives tended to be remarkably vague. For future research, I suggest that researchers reflects on the amount of questions that the forms contain, which response alternatives that are suitable to use and that researcher begin to develop new questionnaires with better questions. / Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en analys för att kritiskt granska enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning för att undersöka begreppen tillit, förtroende och misstro. Analysen hade tre utgångspunkter. Den första gick ut på att identifiera hur begreppen använts och operationaliserats i de granskade formulären. Den andra gick ut på att granska om det var möjligt att relatera formulärens frågor och påståenden till fem teoretiska antaganden baserade på förtroende och misstro. Den tredje gick ut på att granska formulären utifrån enkät- och frågekonstruktion. Analysen visade att de vetenskapliga instituten tenderade att använda likartade tillits- och förtroendefrågor. Några av de granskade formulären hade väldigt många frågor, vilket skulle kunna leda till uttröttningseffekter för de som deltar i institutens undersökningar. Ett ytterligare problem var att en del frågor och svarsalternativ var otydligt och vagt formulerade. För framtida forskning föreslår jag att forskarna som representerar de olika vetenskapliga instituten reflekterar över mängden frågor som formulären innehåller, vilka svarsalternativ som är lämpliga att använda samt att de på sikt börjar ta fram nya formulär med bättre frågor.

No description available.

Abstract Authors: Erica Forsberg och Jonathan Andersson Title: Discovering maltreated children – Obligation to report in preschool [Upptäcka barn som far illa – Anmälningskyldighet I förskola] Supervisor: Paula Wahlgren Assessor: We have conducted personal interviews with eight different preschool teachers to try to find out why there are fewer reports about maltreated children being made from preschools than from other instances that has contact with children and are obligated to issue such reports, but also what different preschool teachers consider to be maltreatment of children. We also want to know how they reason when facing a possible maltreated child. We have then compared our results to those of previous science reports and to our selected theories, profession theory and collaboration theory. The main conclusions are that background, previous experiences and also knowledge about what happens after a report is issued are all important factors when making the decision to issue a report. We also see that all the subjects we interviewed values information highly and would like more education on the subject of how to report, but also on how to discover if a child is being maltreated. We also see that there is often a need to problematize the situations in a bigger picture, and not only the specific issue that is visible for the preschool teachers at the moment that they are in contact with the children.   Keywords: Maltreated children, problematize, cooperation, confidence   Nyckelord: Barn som far illa, problematisera, samarbete, förtroende

Bakgrund:  Staten  inför  olika  lagregleringar  och  på  andra  sidan  av  detta  finns  det  alltid  en berörd  part.  Företagen  som  påverkas  av  lagregleringar  har  skyldighet  att  anpassa  sig  efter dessa  trots  personliga  åsikter.  Flertal  studier  menar  att  små  företagen  drabbas  hårdast  av lagregleringar. Detta kan bero på olika faktorer. De faktorer som påverkar individens syn på lagregleringar  skiljer  sig  mellan  olika  länder  beroende  på  vad  för  roller  myndigheterna  har samt relationen mellan myndigheterna och befolkningen. Synen generellt sätt påverkas även av  faktorer  som  är  i  samspel  med  den  miljö  som  individen  befinner  sig  i,  exempelvis  som kultur. Syfte:  Syftet  med  denna  studie  är  att  ta  reda  på  hur  invandrarföretagare  formar  sina uppfattningar kring lagregleringar samt myndigheter både i Sverige och i hemlandet. Avgränsning:  Lagregleringar  är  ett  brett  område  och  därför  är  det  nödvändigt  med  en avgränsning för denna studie. Författarna kommer att prata om lagregleringar i allmänt men Kassaregisterlagen  (2007:592)  kommer  att  ges  som  ett  exempel.  I  denna  studie  kommer  de små   företagarna   med   invandrarbakgrund   att   undersökas.   Med   invandrarföretag   avses företagare  som   är  utrikes   födda.    Metod: Studien har sin utgångspunkt i kvalitativa metoder och anledningen till denna val av metod  är  för  att  få  en  djupare  och  bättre  information  av  bakomliggande  faktorerna  till problematiken.  De  valda  respondenter  kommer  kunna  bidra  med  den  information  som  är relevant för denna studie då respondenterna är födda utomlands och har därmed en viss bild av både myndigheterna och lagarna i hemlandet men också få en bild i Sverige. Teoretisk referensram: De bakomliggande faktorer till invandrarföretagarnas uppfattningar redogörs. Empiri    och    analys:    De    kvalitativa    intervjuerna    som    har    genomförts    med    de invandrarföretagarna  tas  upp  i  empirin  och  därmed  sammanställs  materialet  för  att  kunna analysera genom vår djupgående litteraturgenomgång.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap. Efter tolkning av hur resultatets faktorer hänger samman med den teoretiska bakgrunden formades en analytisk induktiv teori. Denna teori belyser tre faktorer som upplevs skapa engagemang hos medarbetare. Det är drivkraft som skapas genom uppmärksamhet, belöning och målfokusering. Det behövs ett engagerat ledarskap där tid dedikerats till utvecklingsarbete och mod innehas av ledningen och skapas åt medarbetarna. Dessutom fordras förtroende som kreeras genom förankring, förståelse och rätt förväntningar. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat &amp; slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt. En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal. Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling. Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro.

Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av små och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att få en djupare förståelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och påverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrättsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hänsyn till den effekt säkerheter kan ha på kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till små och medelstora organisationer är beroende av både utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning.

Bakgrund I de senaste årens kostdebatt i Sverige har kritiska och ifrågasättande röster höjts mot dietister från bland annat förespråkare av lågkolhydratkost. Att skapa förtroende är en viktig del i dietistens möte med patienten. Om förtroendet för dietister är skadat kan detta få konsekvenser för dietisten såväl som för patienter på individnivå och folkhälsan på populationsnivå. Syfte Att utforska dietisters upplevelse av förtroende och attityder från patienter, vårdpersonal, media och allmänhet med ett genusperspektiv samt hur dietister gjorde för att bygga förtroende. Metod Studien utfördes med kvalitativ metod, där sju individuella intervjuer med dietister utfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Dietisterna uttryckte att patienterna hade förtroende för dem på det stora hela, men att det var något lägre bland överviktiga. Deras viktigaste sätt att bygga förtroende var att skapa ett patientcentrerat samarbete, men också att undvika konflikter. Dietisterna berättade att de kände sig uppgivna inför media. De följde med för att hålla sig uppdaterade, men tog inte plats i debatter. Bilden av dietister som de möttes av utanför arbetet visade sig återkommande vara fördomsfull. När det gällde allmänhetens förtroende var informanterna osäkra på hur det såg ut. Förtroendet från övrig vårdpersonal var gott, men samarbetet fungerade inte som önskat. Slutsats Dietister har i stora drag förtroende hos patienter och vårdpersonal, och jobbar själva aktivt för att bygga det. Överviktiga upplevdes ha lägre förtroende för dietister än andra patientgrupper. Medvetenheten om könets betydelse i patientmötet var låg. Dietister kan behöva ta mer plats utåt för att skapa ett större förtroende i media och bland allmänheten. / Background The last decade Sweden has seen a debate about the right diet, where the low-carb movement has raised skeptical voices against dietitians. Trust-building is an important part of the meeting between a dietitian and a patient. If the trust has been undermined, this can have consequences for the dietitian and the patient at an individual level and for the public health at a population level. Objective To explore dietitians experiences of trust from patients, other health care professionals, media and the public with a gender perspective and how dietitians did to build trust. Method The study was executed with qualitative research. Seven individual interviews with dietitians was performed with a semi-structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results The dietitians expressed that their patients trusted them, but obese patients trusted them less. Their most important way to build trust was to create a patientcentered cooperation, but also to avoid conflicts. The dietitians felt resigned about media. They did not take place in debates, even though they kept up with the latest. The image of dietitians that met them was frequently prejudiced. When it came to the trust of the public, they were not sure about what it really looked like. They did have trust from other health care professionals, but the cooperation did not work as they wished it would. Conclusion On the whole, dietitians have trust from patients and health care professionals and they also work active themselves to build it. Obese patients seemed to have less trust in dietitians than other groups of patients. The awareness of how gender influenced the patient meeting was low. Dietitians could take more place to build trust in media and in the public at large.