Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, med påverkan på både samhälls- och individnivå. Fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa har ett starkt samband och fysisk aktivitet har visat sig ge goda effekter som kompletterande behandling vid psykisk ohälsa. Hälsofördelarna med fysisk aktivitet för patienter med psykisk ohälsa är erkända inom psykiatriskt vård, men används sannolikt i låg utsträckning i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Studien är i form av en litteraturstudie. Resultatet av dataanalysen ledde till tre huvudteman: Stöd och motivation, information och undervisning och trygghet. Under dessa huvudteman utformades nio stycken subteman som ger struktur till resultatet. Sjuksköterskor och patienter identifierar ett antal olika hindrande och möjliggörande faktorer; bland annat läkemedelsbiverkningar, tidsbrist, stigmatisering av psykisk ohälsa i samhället, okunskap och brist på utbildning inom fysisk aktivitet. Slutsatser som dras av resultatet visar på vikten av att sjuksköterskan utgår ifrån ett helhetsperspektiv med utgång i livsvärlden i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha hypertoni. Obehandlad hypertoni kan leda till bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom. Behandling för hypertoni kan innefatta både medicin och egenvård. Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för patienten i dennes egenvård. Författarna fick intresse för ämnet då de upplevde att många hypertonipatienter hade svårt att följa råd om egenvård och ville identifiera faktorer som påverkade detta för att i sin framtida sjuksköterskeroll kunna stötta dessa patienter. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar förmåga till egenvård hos patienter med hypertoni. Allmän litteraturöversikt där fem kvantitativa och tio kvalitativa artiklar analyserades. En matris användes för att sammanställa artiklarna. Flera olika faktorer kom fram som främjade eller hindrade förmåga till egenvård. De delades in i tre olika kategorier: sociala- och samhällsfaktorer, personliga faktorer och yttre faktorer. Under dessa var subkategorier faktorer som främjar egenvård och faktorer som hindrar egenvård. Faktorer som påverkade förmåga till egenvård var både främjande och hindrande. Främjande faktorer var bland annat self-efficacy, familjestöd, utbildningsnivå och en bra vårdkontakt. Hindrande faktorer kunde vara låg self-efficacy, bristande kunskap, stigmatisering, ekonomiska förutsättningar och ingen eller låg motivation. Att identifiera och vara medveten om faktorer som påverkar egenvård skulle underlätta för vårdgivare att vara mer ödmjuk inför de utmaningar som patienterna står inför. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera egenvårdsförmåga hos patienter med hypertoni för att kunna fylla kunskapsluckor och stötta dem.

Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård / Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care

Introduktion: Graviditet är det tillstånd då en kvinna bär på ett foster, vanligtvis i 9 månader. Då sker många förändringar i kroppen, både fysiska och hormonella. Parodontal hälsa ingår i den orala hälsan och påverkar både livskvalité och allmänna hälsan. Inom tandhygienistprofessionen ingår att motverka ohälsa i munnen genom kunskap baserad på vetenskaplig fakta. Syfte: Att undersöka hur förekomsten av gingivit och parodontit ter sig under graviditet, samt vilka faktorer som påverkar sjukdomarna under graviditet. Frågeställningar: Hur skiljer sig förekomsten av gingivit och förekomsten av fickdjup på 4 millimeter eller mer hos gravida kvinnor jämfört med kvinnor som inte är gravida? Vad finns det för faktorer som under en graviditet påverkar gingivitindex (GI) och den parodontala hälsan positivt, negativt eller som inte har någon påverkan? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att de parodontala sjukdomarna gingivit och parodontit är mer förekommande hos gravida kvinnor jämfört med icke gravida kvinnor. Faktorerna högt plackindex (PI), högt PI tillsammans med höga östrogennivåer, närvaro av specifika bakteriearter, högt body mass index (BMI), högt blodtryck, rökning och socioekonomisk status är de som påvisats ha samband med graviditet och parodontala sjukdomar. Konklusion: Den parodontala hälsan påverkas negativt under graviditet och det finns flera faktorer som påverkar sambandet.

<p>Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige. Studien visade att det fanns signifikanta skillnader i förhållande till kontrollgrupperna och gruppen interner i personlighetsdraget Vänlighet (p < 0,001). Emellertid var resultatet i faktorn Samvetsgrannhet oväntat, av den orsaken att internerna skattade signifikant högre (p < 0,001) på skalan i jämförelse med kontrollgruppenbestående av studenter. Resultaten i stort, är i linje med tidigare studier, med reservation gällande Samvetsgrannhet. Därtill kan man vara i behov av att utveckla mätinstruments (IPIP) item gällande faktorn Samvetsgrannhet, så dessa är mer anpassande efter undersökt population (interner).</p>

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.

<p>Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.</p>

<p>Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.</p>

<p>Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.</p>