Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

This thesis undertook the investigation of finding often occurring mistakes and problems that organizations face when conducting machine learning implementation projects. Machine learning is a technology with the strength of providing insights from large amounts of data. This business value generating technology has been defined to be in a stage of inflated expectations which potentially will cause organizations problems when doing implementation projects without previous knowledge. By a literature review and hypothesis formation followed by interviews with a sample group of companies, three conclusions are drawn from the results. First, indications show there is a correlation between an overestimation of the opportunities of machine learning and how much experience an organization has within the area. Second, it is concluded that data related pitfalls, such as not having enough data, low quality of the data, or biased data, are the most severe. Last, it is shown that realizing the value of long-term solutions regarding machine learning projects is difficult, although the ability increases with experience. / Detta examensarbete har åtagit sig arbetet att undersöka vanligt förekommande misstag eller problem som organisationer står inför i samband med implementationsprojekt av lösningar inom maskininlärning. Maskininlärning är en teknologi med styrkan att kunna analysera och skapa insikter från stora mängder data. Denna värdeskapande teknologi har blivit definierad att vara i en fas av förhöjda förväntningar, vilket potentiellt skapar problem i organisationer vid implementationsprojekt av teknologin utan att besitta tidigare erfarenhet. Genom en litteraturstudie och hypotesformulering följt av intervjuer med en urvalsgrupp av företag, dras tre slutsatser från resultaten. Indikationer tyder på en korrelation mellan övertro för maskininlärning och hur mycket erfarenhet en organisation har inom området. Vidare visas att datarelaterade fallgropar, till exempel för liten datamängd, dålig kvalitet på datan, eller partisk data, är de mest allvarliga. Det indikeras även att förmågan att inse värdet av långsiktiga lösningar inte är stark, men också att den ökar i samband med att en organisation erhåller mer erfarenhet.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work