Die vorliegende Ausgabe beschäftigt sich mit der Entschleunigung von Konsum- und Unternehmens-prozessen. Entschleunigung ist ein aktuelles Thema in der Wissenschaft, dem immer mehr Aufmerksamkeit geschenkt wird. Umwelt und Bevölkerung können einer stetigen Beschleunigung nicht unbegrenzt standhalten, so dass eine gegenläufige Entwicklung auf Dauer unvermeidlich ist. Doch in welcher Form haben sich Aspekte der Entschleunigung bisher sowohl in Unternehmen als auch bei Individuen etablieren können? Um diese Frage zu beantworten, kommen in dieser Arbeit unterschiedliche empirische Methoden zur Anwendung. Mit Hilfe eines Experiments, durchgeführt mit Studenten der Wirtschaftswissenschaften an der TU Dresden, wird dabei die Zahlungsbereitschaft für Entschleunigung innerhalb der Bevölkerung untersucht. Zur weiteren empirischen Überprüfung des Kenntnisstan-des und Verbreitungsgrades des Themas Entschleunigung werden zwei Fragebögen, welche sich zum Zeitpunkt des Entstehens dieser Arbeit im Stadium des Pre-Tests befinden, entwickelt und im Rahmen dieser Arbeit vorgestellt und ausgewertet. Die Abfrage des Themas Entschleunigung erfolgt dabei über die Betrachtung verschiedener Sichtweisen (Unternehmens-, Kunden-, Mitarbeiter- und Gesundheitssicht), zu denen einleitend theoretische Grundlagen gelegt werden. Als konkretes Beispiel für eine mögliche Umsetzung von Entschleunigung wird für die IT-Branche das Extreme Programming vorgestellt, welches versucht, neue Wege in der Softwareentwicklung zu gehen. Innerhalb einer Fallstudie werden abschließend Netzwerke in der freien Marktwirtschaft und ihre möglichen Beiträge zur Entschleunigung untersucht.

<p>Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE). Genom ett pilotprojekt ska en metod för mätning av OEE på SIT AB utvecklas, denna ska sedan implementeras och testas på två av företagets fleroperationsmaskiner. Pilotprojektet genomförs i form av ett examensarbete, arbetet ska ligga till grund för rekommendationer gällande hur mätresultaten ska användas samt hur SIT AB ska gå tillväga för att kunna genomföra OEE-mätningar i större skala.</p><p>OEE avser mätning av total utrustningseffektivitet genom ett enda mätetal. Syftet med beräkningen är att åskådliggöra omfattningen av de sex stora produktionsförluster som definieras inom ramen för Total Productive Maintenance. Efter förlustanalys kan välriktade förbättringsåtgärder vidtas med avsikt att öka utrustningseffektiviteten hos den studerade resursen.</p><p>Inom denna undersökning konstateras att OEE är ett mätetal som främst är framtaget för applikation i processliknande industrier. Eftersom SIT AB bedriver tillverkning i en huvudsakligen funktionell verkstadsmiljö krävs viss anpassning för att öka mätetalets tillämpbarhet på företaget. En sådan anpassning får även stöd i litteraturen där det klargörs att det är viktigare att åstadkomma en mätning som kan ligga till grund för förbättringsarbete än att strikt följa grunddefinitionen av OEE. Som stöd för metodanpassningen genomfördes en fallstudie på Kongsberg Terotech AS (KTT), ett av nordens ledande företag inom branschen för underhåll av verktygsmaskiner. KTT har stor erfarenhet inom OEE-mätning genom arbete som rådgivare på uppskattningsvis 15-20 olika företag där verksamhetsområdena sträcker sig från enstyckstillverkning till processindustri och från skärande bearbetning till livsmedelindustri.</p><p>Den metod som utvecklats för mätning av OEE på SIT AB är helt baserad på storheten tid. Mätningen sker genom tidsregistrering inom ett diskret antal fördefinierade förlustkategorier, framtagna specifikt för de studerade maskinerna. Genom utvecklandet av en specialdesignad blankett kan datainsamlingen skötas av maskinernas operatörer under pågående ordinarie arbete. Mätningarnas manuella utförande utgör ett hinder för exakt stopptidsmätning, konceptet kan dock införas med kort varsel och utan krav på dyra investeringar i avancerad mätutrustning.</p><p>På inrådan från KTT genomfördes OEE-mätning under en period om fyra veckor i respektive maskin. Förlustdata kunde insamlas från 95 av 96 möjliga skift och dataunderlaget omfattar 564 respektive 576 planerade produktionstimmar i vardera resurs. Trots att de båda fleroperationsmaskinerna i princip är identiska till utförandet uppvisades förlustbilder som i jämförelse är relativt olika. Av detta dras slutsatsen att maskinerna bör behandlas individuellt vid vidtagandet av eventuella förbättringsåtgärder.</p><p>OEE-mätning är något som enbart ska utföras i syfte att underlätta och motivera kontinuerligt förbättringsarbete kopplat till företagets tillverkningsprocesser. Den framtagna mätmetoden kan hjälpa SIT AB att värdera förbättringspotentialen hos den studerade produktionsutrustningen, insamlad data kan även användas för att prioritera hur förbättringsinsatserna ska fokuseras. Huvuddragen i metoden kan även användas för mätning i stor skala, förlustkategorier bör dock väljas utgående från den maskin där mätningarna ska introduceras. En tydlig nackdel är att metoden i nuvarande utförande inte säkerställer god kvalitet i insamlad data, detta kan innebära viss risk för att beslut fattas på felaktiga grunder. Metoden kan vara lämplig att använda som introduktion till OEE-mätning eller i det fall att företaget vill undvika mer omfattande investeringar kopplat till mätningarna. Om SIT AB i framtiden vill satsa på OEE-mätning rekommenderas att datainsamlingen automatiseras.</p><p>Det förbättringsarbete som ska följa av genomförda OEE-mätningar bör skötas av förbättringsgrupper tillsatta för ändamålet. Förbättringsgrupperna innehåller med fördel personal med olika kunskapsområden. En tvärfunktionell sammansättning bör innebära att förbättringsarbetet kan skötas på ett mer mångsidigt sätt än vid behandling av enskilda personalgrupper. Den viktigaste förutsättningen för ett lyckat förbättringsarbete är att alla beslut kan baseras på fakta från verkligheten, mätningar som exempelvis OEE utgör konkreta verktyg för att åstadkomma denna situation. För att kunna styra och förbättra centrala produktionsprocesser måste dessa ständigt utvärderas. I detta sammanhang kan införandet av OEE-mätning komma att spela en central roll för verksamheten på SIT AB.</p> / <p>Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) in Finspong is a company dedicated to the production of gas- and steam turbines mainly for industrial applications. The company has around 2 100 employees and is a part of Siemens AG based in Germany. There have previously been different opinions regarding what the largest causes of losses within the company’s production are. Today a number of different ways to follow up on the production is used, a problem with these are however that they are not synchronized to give a clear view of the losses on any specific machine. As a result the production managers at SIT AB now want to look into the possibility of measuring the machines´ effectiveness by introduction of the technique Overall Equipment Effectiveness (OEE). A method for measuring OEE at SIT AB will be developed through a pilot study, this will then be implemented and tested on two of the company’s multifunctional machines. The pilot study is to be performed in the form of a master’s thesis, the paper will be the basis for recommendations regarding how the results of the measurements shall be used and how SIT AB should go about making the measurements usable on a grander scale.</p><p>OEE is used to show a resource’s total effectiveness with a single parameter. The calculations are aimed at illustrating to which extent the six big losses defined within Total Productive Maintenance affect the production. After the losses have been analysed improvement measures can be taken in order to increase the previously measured resource effectiveness.</p><p>Within this thesis it is concluded that OEE is developed mainly for use in mass-producing industries. Since SIT AB conducts production with similarities closer to a work-shop some adjustments have to be made in order to make OEE more applicable in the company. Such adjustments are supported by the literature where it is stated that it is more important to achieve a measurement which can be used as a basis for improvement rather then to strictly follow the original definition of OEE. As a support for the work with these adjustments a case study was conducted at Kongsberg Terotech AS (KTT), one of the leading companies regarding maintenance of tooling machines in the Nordic countries. KTT has gained a lot of experience when it comes to measuring OEE since they have worked as counsellors at approximately 15-20 different companies ranging from production of single units to mass-production and from metalwork to the food industry.</p><p>The method developed for the measurement of OEE at SIT AB is completely based on the entity time. The information is gathered by means of time being registered within a discrete number of predefined loss-categories designed specifically for the studied resources. Since a specially designed form is used the gathering of information can be performed by the operators during regular work. Exact registration of losses is hindered by the measurements being performed manually, however this allows the concept to be introduced with short notice and without the need of expensive investments regarding advanced equipment.</p><p>For manual data collecting KTT advised that the measurements should be performed for a period of four weeks in each machine. Data containing the losses could be gathered from 95 out of 96 shifts, which means observation of 564 and 576 planned production hours respectively in each machine. Despite the identical features of the multifunctional machines they presented different losses. This leads to the conclusion being drawn that all machines must be treated individually when it comes to deciding improvement measures.</p><p>Measuring OEE should only be carried out when the purpose is to create a basis for continuous improvement of the company’s production processes. The developed measuring technique can aid SIT AB in evaluating the potential for improvement of the studied equipment, the data can also be used to prioritize where improvement measures should be taken first. The main part of the technique can be used for measurements on a grander scale, the loss categories should however be chosen in accordance with the specific machine being studied. A clear down side is that the method in its current state does not secure good quality data, this can potentially mean that decisions are made based on false information. The method is suited for an introduction to OEE or if a company wants to avoid extensive investments. For the best possible result an automatic data collecting system is advised.</p><p>Improvement activities based on the OEE measurements should be carried out in groups appointed for the task. These groups should consist of staff with different areas of expertise, a cross functional composition will hopefully mean that the work with improvements can be undertaken in a versatile manner. The most important prerequisite for successful work with improvements is that all decisions are based on facts, measuring OEE can be used as a tool to present the reality. In order to be able to control and improve important production processes these must be constantly evaluated. In this context the introduction of OEE measurements can play an important role for the production system at SIT AB.</p>

<p>Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.</p><p>I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete.</p><p>Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.</p>

<p>Förändringar är inget ovanligt i de flesta organisationer idag.</p><p>Tack vare den utveckling som sker lär det dessutom bli ännu vanligare i</p><p>framtiden. Det kan röra sig om små förändringar i form av nyanställningar eller</p><p>ny teknik, men det kan även handla om stora förändringar såsom</p><p>omstruktureringar och nya affärsområden. Oavsett vilken typ av förändringar</p><p>det handlar om så påverkas individerna inom organisationen på ett eller</p><p>annat sätt. Framförallt är det företagets anställda som berörs och hur lyckad</p><p>en förändring blir påverkas till stor del av hur de anställda tar emot den.</p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin.</p><p>Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.</p>

Universiẗat, Diss.--Mannheim, 2006.

Univ., Diss.--Hohenheim, 2006.

Universiẗat, Diss.--Bamberg, 2006.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2006.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2006. / Zsfassung in dt. Sprache.