Syftet med denna undersökning var att granska regeringens motiveringar för den tillfälliga lagen om begränsade möjligheter att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Genom att applicera en version av Faircloughs kritiska diskursanalys har undersökningen ämnat avslöja diskursiva praktiker som har lett till en begränsad rätt till familjeåterförening i Sverige. Hur kan regeringens motiveringar förstås som diskursiva befästningar av makt? På vilka sätt har regeringens diskurs relaterad till familjeåterförening förskjutits? Propositionen för lagen har utgjort undersökningens primärmaterial. De huvudsakliga fynden var regeringens sätt att påkalla en nödsituation i Sverige inom vilka begränsningarna av rätten till familjeliv tycks legitimeras, följt av en diskursiv förskjutning i regeringens diskurs som har skiftat från rättighetsbärarens perspektiv till ett perspektiv som grundas i Sveriges intresse av en reglerad invandring genom lagstiftning. Slutsatserna som har dragits är att regeringens diskursiva praktiker tydlig avviker från tidigare accepterad praktik inom diskursordningen samt att detta påvisar en oroväckande maktutövning. / The purpose of this thesis was to examine the Swedish government’s justifications for the temporary law on restrictions of the possibility to obtain a residence permit in Sweden. By applying a version of Fairclough’s critical discourse analysis, the thesis sought to unveil the discursive practices that justified the limitations of the right to family reunification in Sweden. In what ways can the justifications be understood as a discursive form of power? How has the governments discourse on family reunification changed? The proposal for the law constituted the study’s primary material. The primary findings consist of, first, a way by the government to proclaim an emergency situation in which the limitations of the right to family life are seemingly justified. Second, the governments discourse on asylum law has shifted from the rights-bearer’s perspective to the perspective of Swedish interests in upholding regulated immigration by law. The conclusion is that the discursive practice entertained by the government deviates from previously accepted practice and is showing an alarming display of power.

Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan försörjningskravet har på familjers möjlighet gällande att återförenas i Sverige och vilka konsekvenserna blir av att tvingas leva ofrivlligt splittrad från sin familj på grund av en restriktiv migrationspolitik. Vidare undersöker studien hur ett teoretiskt perspektiv på familjesplittring kan bidra till att till att identifiera behovet av stöd under separationen och i förlängning utveckla det sociala arbetet avseende gruppen splittrade. Det empiriska materialet utgår ifrån en kvalitativ ansats och består av fem intervjuer med civilsamhälleliga aktörer som jobbat med personer som lever splittrade från sina familjer på grund av den rådande migrationspolitiken och empirin har analyserats ur ett intersektionellt och transnationellt perspektiv.  Resultatet har visat att försörjningskravet präglas av samhällets exkluderande och inkluderande mekanismer vilket gör det svårt för personer med flyktingbakgrund att nå upp till kravet och därmed få återförenas med sin familj. Att tvingas leva ofrivilligt splittrad från sin familj har visat sig en negativ inverkan på den psykiska hälsan, integrationen samt relationerna inom familjen. Studien visar hur oron för familjen genomsyrar individernas liv och hur stressen av att nå upp till kravet är påtaglig vilket även hämmar den integration regeringen menar försörjningskravet ska resultera i. Analysen av empirin har utifrån de valda teoretiska ansatserna visat på ett behov av stöd bland gruppen splittrade som inte identifierats av välfärdsstatens organisationer och det sociala arbetet. / The purpose of the study is to investigate what impact the maintenance requirement has on refugee families' ability to reunite in Sweden and what the consequences of being forced to live involuntarily separated from their family due to a restrictive migration policy are. Furthermore, the study examines how a theoretical perspective on family separation can contribute to identifying the need for support during the separation and in the long run develop the social work regarding the affected members of the family. The empirical material is based on a qualitative approach and consists of five interviews with civil society actors who have worked with people living involuntarily separated from their families due to the current migration policy and the empirical data have been analyzed from an intersectional and transnational perspective. The results have shown that the maintenance requirement is characterized by society's exclusive and inclusive mechanisms, which makes it difficult for people with a refugee background to reach the requirement and thus be reunited with their family. Being forced to live involuntarily separated from one's family has been shown to have a negative impact on mental health, integration and family relationships. The study shows how concern for the family permeates the lives of individuals and how the stress of reaching the requirement is palpable, which also hampers the integration the government believes the maintenance requirement should result in. Based on the chosen theoretical approaches, the analysis of the empirical data has shown a need for support among the group of people having been separated which has not been identified by organizations and civil society actors in the welfare state.

The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.

Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. / The purpose of this study was to explore how unaccompanied minors describe their experiences of family reunification, and what importance or implications it has for them. Furthermore, our aim was to find out how they experience the withdrawal of public social support after the arrival of their families. We interviewed three persons who were unaccompanied minors by the arrival to Sweden, and later reunified with their families in Sweden. The theoretical framework of this qualitative interview study is formed by Schütz’ phenomenological sociology and Berger and Luckmann’s theory of the social construction of reality. We complemented the theoretical framework with Boss’ theory of ambiguous loss and Greif’s theory of ambiguous reunification. The method for analysis used is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The main results shown in this study is that there seems to be an ambiguity in the family reunification experience. On one hand, the family reunification was of big importance to the participants. On the other hand, the time following the reunification was characterized by a great responsibility for the family. Finally, we discuss possible shortcomings in the way the public social support for families after family reunification is provided.

This research paper explores the educational challenges faced by unaccompanied refugee youths in Stockholm. It focuses on the ongoing educational challenges that stem after separating from their families or other representatives in struggling to find a safe place; and adjust to a foreign country with minimal support. The research also examines what educational services that have been made available to these unaccompanied refugee youths.  Furthermore, how successful they have been in adjusting into the Swedish educational system and achieving their educational goals.   We have conducted a qualitative research method using semi-structured interviews to provide insightful findings into this research topic. The sample included ten unaccompanied refugee youths and three professionals that are experts in the area of unaccompanied refugee youths.  The findings underscore that most of the unaccompanied refugee youths´ dropout from school before they are able to achieve their post- secondary education due to different challenges that influence their educational pursuit.    Key words: challenges, support, imbalance, education, and unaccompanied Refugee youths.