Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.

Background. Unsafe abortions are a prominent problem in low and middle income countries. These unsafe abortions can be prevented by decreasing unintended pregnancy. Few adolescents in Uganda use contraception methods even though knowledge of various contraceptives are almost universal among women. Problems adolescents face are often multidimensional and require solutions as such. Health care providers’ perspective of these problems can be the difference for an adolescent to use or not use family planning services. Purpose. The aim of this study was to describe health care providers’ experiences and prospects of providing family planning to adolescents in Kampala, Uganda. Method. A semi-structured interview guide was used for face-to-face interviews. Eight participants from four organisations in Kampala, Uganda were interviewed. Qualitative content analysis method was used and the results were presented descriptively. Main results. The main result showed that the health care providers expressed that there is great importance to discuss and eradicate the myths and misconceptions the adolescents have regarding different family planning methods by sensitising with factual information, preferably in early ages. Some of the solutions to reach out as early as possible was to involve parents, social media and reproductive health-education in schools. The result presented an extensive description of their current methods in counseling and ways to reach adolescents, insight to various obstacles and ways to improve the pressing situation in Kampala, Uganda. Conclusion. The interviews aimed to explore health care providers’ experience of methods used for family planning to adolescents in Kampala, Uganda. The health care providers were aware of obstacles and potential improvements to develop their business further. To meet young people on their own conditions and to be adaptable was discussed as important for a successful family planning. / Bakgrund. Osäkra aborter är ett allvarligt problem i låg- och medelinkomstländer. Dessa aborter kan undvikas genom att minska oplanerade graviditeter. Få ungdomar i Uganda använder preventivmedel trots kunskapen om flera preventivmedel är nästan universell hos kvinnor. Problem ungdomar möter är multidimensionella och kräver liknande lösningar. Rådgivarens perspektiv på dessa problem kan vara avgörande för en ungdom att använda eller att inte använda preventivmedel. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hälso- sjukvårdspersonalens erfarenhet och förhoppning av att erhålla familjeplanering till ungdomar i Kampala, Uganda. Metod. En semi-strukturerad intervjuguide användes för att utföra individuella intervjuer. Åtta deltagare från fyra organisationer i Kampala, Uganda, intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes och resultatet presenterades deskriptivt. Resultat. Resultatet visade att hälso- sjukvårdsarbetarna uttryckte att det är väldigt viktigt att diskutera och förgöra de myter och missförstånd ungdomarna har angående olika preventivmedel genom att göra ungdomarna medvetna om vad som är fakta, gärna tidigt i åldrarna. Några av lösningarna att nå ut tidigast möjligt var att involvera föräldrar, sociala medier och utbildning om reproduktivhälsa i skolor. Resultatet visar en omfattande beskrivning av nuvarande metoder i rådgivning och sätt att nå ut till ungdomar, insikt i flera hinder och förslag på sätt att förbättra den pressade situationen i Kampala, Uganda. Slutsats. Intervjuernas mål var att undersöka hälso- sjukvårdspersonalens erfarenhet av metoder använda till familjeplanering till ungdomar i Kampala, Uganda. Hälso- sjukvårdspersonalen var medvetna om hinder och potentiella förbättringsarbeten som kan utveckla deras verksamhet ytterligare. Att möta ungdomarna på deras egna villkor och att vara anpassningsbar diskuterades som viktigt för en framgångsrik familjeplanering.

Aim: The purpose of this study was to describe, analyze and compare university students’ desire to have children, when they wanted to have their first and last child and their knowledge about fecundity in relation to the background factors: age, gender and educational level. This study will also investigate differences regarding university students’ desire to have children along with when they wanted to have their first and last child and their knowledge of declining fecundity at increasing age. Method: A descriptive, comparative, cross-sectional study with quantitative method was used in the study. Five hundred university students visiting a Student Health Centre (SHC) in a Swedish town, Uppsala, participated in the study. All visitors at the SHC were asked to participate in the study. The participants answered 52 questions, of which 10 questions were selected for this study. Results: The majority of the participating students (128 men and 324 women) wanted to have children. Despite this fact they lacked knowledge about the age at which fecundity declines. Men in general had poorer knowledge of fecundity than women, and young students had poorer knowledge than older students. The study showed that women wanted children earlier than men and younger students earlier than older students. There was no difference found in educational level and knowledge in fecundity or desire to have children. The level of knowledge students had about declining fecundity at increasing age did not affect their desire to have children, or when they wanted their first and last child. Conclusion: The study confirms previous research on knowledge about fecundity and the desire to have children among students. Once again evidence is presented that women have greater knowledge than men, that young people lack adequate knowledge about fecundity, and that the majority of students want to have children. Evident is that there is a need for further education and to create better conditions for childbearing, with purpose to facilitate a secure family planning for students.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2). Data samlades in via enkäter vid baslinje och telefonintervju vid uppföljning. Av de 75 kvinnorna var det 70 som fullföljde studien. Resultat: Få kvinnor uppgav att de tidigare hade funderat speciellt mycket på frågor kring fertilitet. Kunskapen om reproduktion och fertilitet var jämn mellan grupperna vid baslinjemätningen. Vid uppföljningen visade resultaten en kunskapsökning bland den tredjedel av kvinnorna som tagit del av interventionen. Det mest utmärkande fyndet var att flertalet av kvinnorna i interventionsgruppen var ganska eller mycket positiva till att barnmorskan frågade dem om deras Reproduktiva Livsplan. Alla kvinnorna svarade att det var ganska eller mycket sannolikt att de skulle vända sig till sin barnmorska om de hade fler frågor angående fertilitet. Flertalet ansåg att vårdpersonal borde ha som rutin att diskutera frågor om en Reproduktiv Livsplan. Slutsats: Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal med unga kvinnor vad gäller deras Reproduktiva Livsplan och för att informera om hälsoförebyggande faktorer inför en graviditet. Genomförbarheten för denna studie var god och materialet väl lämpat för syftet, därmed kan det även rekommenderas för kommande forskning. Ytterligare visade det sig även att kvinnorna som deltog i interventionen ställde sig positiva till samtalet med barnmorskan om en reproduktiv livsplan. / Research indicates that there is a shortage among Swedish young women in terms of knowledge about fertility and reproduction. There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversation about a Reproductive Life Plan and to provide information about health prevention before a possible pregnancy. Objective: The aim of this study was to conduct a pilot study on the implementation of a Reproductive Life Plan in a Swedish caring context. A second aim was to test the instrument and procedure for future research projects and to evaluate its effect. Method: The present study had a quantitative approach and was designed as a randomized controlled intervention study. In total, 75 young women participated in three groups; intervention group (IG), control group 1 (CG1) and control group 2 (CG2). Data were collected via questionnaires at baseline and at follow-up by telephone interview. Out of the 75 women, 70 completed the study. Results: Few women reported that they had previously thought much about issues surrounding fertility. The knowledge of reproduction and fertility was similar between the groups at baseline. At follow-up there was a knowledge increase among the third of the women who took part of the intervention. The most striking finding was that most of the women in the intervention group were somewhat or very positive about the midwife asking them about their Reproductive Life Plan. All the women replied that it was somewhat or very likely that they would turn to their midwife if they had more questions about fertility. The majority felt that healthcare professionals should routinely discuss issues of a Reproductive Life Plan. Conclusion: There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversations with young women in terms of their Reproductive Life Plan and to provide information on health prevention factors before pregnancy. The feasibility of this study was good, and the material well suited for the purpose, thus it can be recommended for future research. Furthermore the results also showed that the women that participated in the intervention where positive to the talk they had with the midwife concerning the reproductive life plan.

Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

The aim of this study is to explore if UNFPA’s work mission and methods direct for greater food security in the future. The analysis is based on one of UNFPA’s main frameworks; ICPD Programme of Action 1994. The analysis is based upon different themes that are recognized as tools for change; family planning, women’s empowerment and gender equality, education and child marriage. The theoretical frame of the analysis is liberalism which has been complemented with social constructivism, and has provided an insight to the discussion. The essay will also investigate whether the different theories can explain UNFPA’s framework, mission and methods.  The method used is a describing qualitative content analysis.    The research shows that UNFPA indirectly implement or propose a great deal that can have an impact on food security. In order to regulate population growth, which is one of the major trends threatening food security, different measures are proposed in the framework. Focus is on governments efforts and gender equality through SRH education. The liberal view put emphasis on human rights and the individuals right to freedom, as well as equality, which was obtained by a greater or lesser degree throughout the framework. Social constructivism could explain ICPD where liberalism failed to do so, such as the lack of emphasis on child marriage due to many societies identity and traditions.

Bakgrund: Ugandas snabba befolkningsökning som följd av låg användning av familjeplanering leder till ohälsa, ojämlika könsnormer samt minskade möjligheter till hållbar utveckling. Tidigare forskning har påvisat ugandiska mäns motstånd till familjeplanering, men en nyanserad och gedigen kunskap kring de faktorer som leder till motståndet saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en fördjupad förståelse kring de faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2017. Samtliga artiklar uppsöktes i databaserna PubMed samt Scopus och behandlade studier med kvalitativ metod och ugandisk kontext. Med en induktiv ansats bearbetades artiklarna sedermera med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ugandiska mäns involvering i familjeplanering påverkas av sociokulturella normer vilka kan härledas till vedertagna traditioner och samhällsstrukturer, inklusive normer som förespråkar ett högt familjeideal samt könsmaktsordning. Männens deltagande påverkas även av en omfattande misstro och kunskapsbrist, vilket enligt resultatet beror på bristande struktur och service inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar vidare att samtliga faktorer både leder till och delvis är resultatet av ojämlika könsnormer. Destruktiva strukturer och normer som innebär ojämlika livsvillkor för kvinnor är därmed en avgörande faktor för den låga familjeplaneringen och således den ökande befolkningsmängden i Uganda. Slutsats: Genom att sammanställa och analysera vetenskapliga studier vilka undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad samt nyanserad förståelse vuxit fram. En kunskap som tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D har möjlighet att bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter. / Background: Uganda's rapid population growth due to low use of family planning leads to ill-health, unequal gender norms and reduced opportunities for sustainable development. Earlier research has shown that Ugandan men's resistance to family planning is crucial, but a nuanced and solid knowledge of the factors that lead to resistance is lacking. Purpose: The purpose with this literature review was to gain a deeper understanding of the factors that affect Ugandan men's involvement in family planning. Method: A systematic literature study has been conducted on six scientific articles published between 2010-2017. All articles were searched in the PubMed and Scopus databases and treated studies with qualitative method and Ugandan context. With an inductive approach, the articles were subsequently processed with qualitative content analysis. Results: Ugandan men's involvement in family planning is influenced by socio-cultural norms, which can be derived from established traditions and social structures, including norms advocating a high family ideal well as gender power relations. Men's participation is also affected by an extensive mistrust and lack of knowledge, which, according to the result, is due to lack of structure and service in the health care sector. The result further shows that all factors both lead to and, in part, are the result of unequal gender norms. Destructive structures and norms that impose unequal living conditions for women are thus a decisive factor in the low family planning and thus the increasing population in Uganda. Conclusion: By compiling and analyzing studies which has investigated factors affecting the involvement of Ugandan men in family planning, a deeper and nuanced understanding has emerged. Along with the Social Ecological Model SEM and the connected communication strategy C4D this knowledge has the ability to contribute to evidence-based public health interventions for increased use of modern family planning in Uganda and in similar contexts.