Syftet med studien är att synliggöra hur normer om kön och genus gestaltas i aktuell barnlitteratur. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tio barnböcker. Barnböckerna som analyserades var de mest lånade barnböckerna bland förskolorna i ett och samma landskap. Analysen av barnlitteraturen bestod av att undersöka hur huvudkaraktärer, bikaraktärer och handling skildras utifrån studiens teoretiska ramverk feministisk poststrukturalism och Nikolajevas schema som användes som verktyg i analysen. Resultatet visade på exempel på performativt genus, normbrytande, könsneutralt och könspermutation. Slutsatsen var att både normbrytande och icke normbrytande gestaltningar av kön och genus syntes i barnböckerna. Barnböckerna visade på en variation där män framställdes med stereotypiska egenskaper men även i mer normbrytande roller. Kvinnor skildrades även med mer maskulina egenskaper och med feminina egenskaper. Det framkom dessutom att kvinnor var underrepresenterade i barnböckerna och hade färre huvudroller än männen. / The purpose of the study is to make visible how norms about sex and genderare portrayed in current children's literature. The method used was a qualitativecontent analysis of ten children's books. The children's books that wereanalyzed was the most borrowed children's books among preschools in thesame region. The analysis of children's literature consisted of looking at howmain characters, supporting characters and plot are portrayed based on thetheoretical framework of the study, feminist poststructuralism and Nikolajevasscheme, which was used as tools in the analysis. The results showed examplesof performative gender, norm-breaking, sex-neutral and sex permutation. Theconclusion was that both norm-breaking and non-norm-breaking depictions ofsex and gender appeared in the children's books. The children's books showeda variation where men were portrayed with stereotypical characteristics butalso in more norm-breaking roles. Women were also portrayed with moremasculine characteristics and with feminine characteristics. It also emergedthat women were underrepresented in children's books and had fewer leadingroles than men

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school. / Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

Bakgrund: Ugandas snabba befolkningsökning som följd av låg användning av familjeplanering leder till ohälsa, ojämlika könsnormer samt minskade möjligheter till hållbar utveckling. Tidigare forskning har påvisat ugandiska mäns motstånd till familjeplanering, men en nyanserad och gedigen kunskap kring de faktorer som leder till motståndet saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en fördjupad förståelse kring de faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2017. Samtliga artiklar uppsöktes i databaserna PubMed samt Scopus och behandlade studier med kvalitativ metod och ugandisk kontext. Med en induktiv ansats bearbetades artiklarna sedermera med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ugandiska mäns involvering i familjeplanering påverkas av sociokulturella normer vilka kan härledas till vedertagna traditioner och samhällsstrukturer, inklusive normer som förespråkar ett högt familjeideal samt könsmaktsordning. Männens deltagande påverkas även av en omfattande misstro och kunskapsbrist, vilket enligt resultatet beror på bristande struktur och service inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar vidare att samtliga faktorer både leder till och delvis är resultatet av ojämlika könsnormer. Destruktiva strukturer och normer som innebär ojämlika livsvillkor för kvinnor är därmed en avgörande faktor för den låga familjeplaneringen och således den ökande befolkningsmängden i Uganda. Slutsats: Genom att sammanställa och analysera vetenskapliga studier vilka undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad samt nyanserad förståelse vuxit fram. En kunskap som tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D har möjlighet att bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter. / Background: Uganda's rapid population growth due to low use of family planning leads to ill-health, unequal gender norms and reduced opportunities for sustainable development. Earlier research has shown that Ugandan men's resistance to family planning is crucial, but a nuanced and solid knowledge of the factors that lead to resistance is lacking. Purpose: The purpose with this literature review was to gain a deeper understanding of the factors that affect Ugandan men's involvement in family planning. Method: A systematic literature study has been conducted on six scientific articles published between 2010-2017. All articles were searched in the PubMed and Scopus databases and treated studies with qualitative method and Ugandan context. With an inductive approach, the articles were subsequently processed with qualitative content analysis. Results: Ugandan men's involvement in family planning is influenced by socio-cultural norms, which can be derived from established traditions and social structures, including norms advocating a high family ideal well as gender power relations. Men's participation is also affected by an extensive mistrust and lack of knowledge, which, according to the result, is due to lack of structure and service in the health care sector. The result further shows that all factors both lead to and, in part, are the result of unequal gender norms. Destructive structures and norms that impose unequal living conditions for women are thus a decisive factor in the low family planning and thus the increasing population in Uganda. Conclusion: By compiling and analyzing studies which has investigated factors affecting the involvement of Ugandan men in family planning, a deeper and nuanced understanding has emerged. Along with the Social Ecological Model SEM and the connected communication strategy C4D this knowledge has the ability to contribute to evidence-based public health interventions for increased use of modern family planning in Uganda and in similar contexts.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur genus gestaltas i digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet. I tidigare forskning finns en kunskapslucka i relation till detta ämne, vilket i kombination med förskolans jämställdhets- och genusuppdrag samt digitaliseringsuppdrag motiverar föreliggande studie. Med stöd av dokumentär forskningsmetod genomfördes kvalitativa innehållsanalyser av fem digitala applikationer, vilka mötte upp med formulerade urvalskriterier. De digitala applikationerna innefattade totalt 14 karaktärer, vilka analyserades abduktivt med stöd av Hirdmans  genussystemteori och Nikolajevas motsatsschema. Studien visar att pojk-/manskaraktärer i hög grad reproducerar genusnormer och dikotomin mellan könen samt att flick-/kvinnokaraktärer i högre grad utmanar genusnormer och denna dikotomi. Studiens slutats är att digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet, genom dessa gestaltningar av genus, reproducerar och befäster den hierarki som Hirdman menar gör mannen till normbärare.

This qualitative study has its starting point in women's experiences around self-proclaimed singlehood. The sociological relevance in this study is to study how self-proclaimed single womens life situations look and how their living conditions are affected by this choice. The studies overall purpose is to get a deeper understanding of heterosexuall womens conscious choice of not to enter in a relationship with a person of the opposite sex, thus becoming a self-proclaimed single. The study has resulted in a survey of which driving forces that affect women's life choices. This was achieved through a qualitative method where in-depth interviews were used to collect the empirical material. To be able to create a deeper understanding of the chosen fenomenon and be able to analyze the material we have used the concepts of social construction, performativity and theories about the woman in the reflexive modernity. The primary result shows that the women from the group of focus have had bad experiences of both their own and others relationships. It can be about anything from infidelity, inequality, controlling behaviour, shortcomings in responsibility and implied expectations of sex. These factors entailed such great restrictions and adjustments in their everyday lives that they eventually came to an insight about their living standard becoming far too suffering in relation to the benefits of entering in a relationship. The conclusion became that singlehood gives an opportunity to more freedom and space for both independence and self-realization. / Denna kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i kvinnors upplevelser kring självvalt singelskap. Den sociologiska relevansen i denna studie är att undersöka hur självvalda singelkvinnors livssituation ser ut och hur deras livsvillkor påverkas av detta val.  Studiens övergripande syfte är att få en djupare förståelse över heterosexuella kvinnors medvetna val om att inte ingå i ett förhållande med en person av det motsatta könet, således vara självvalt singel. Studien har utmynnat i en kartläggning av vilka drivkrafter som påverkar kvinnors levnadsval. Detta uppnåddes genom en kvalitativ metod där djupintervjuer användes för att samla in det empiriska materialet. För skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet och kunna analysera materialet har vi använt oss av begreppen social konstruktion och performativitet samt teorier om kvinnan i den reflexiva moderniteten. Det huvudsakliga resultatet visar på att kvinnorna från fokusgruppen har haft dåliga upplevelser av både egna och andras förhållanden. Det kan handla om allt från otrohet, ojämställdhet, kontrollerade beteende, brister i ansvarstagande och underförstådda förväntningar på sex. Dessa faktorer medförde såpass stora begränsningar och anpassningar i deras vardag att de slutligen kom till en insikt om att deras levnadsstandard blev allt för lidande i förhållande till nyttan med att ingå i en relation. Slutsatsen blev att singelskap gav en möjlighet till mer frihet och utrymme för både självständighet och självförverkligande.

Ce travail de recherche doctorale a pour objectif de mieux comprendre le lien entre politiques d’équilibre vie professionnelle- vie personnelle et égalité femmes-hommes en entreprise. Il s’attache à comprendre comment ces dispositifs influencent la norme sexuée.En mobilisant le cadre théorique des représentations sociales, notre investigation s’appuie sur deux études de cas approfondies, avec 44 entretiens semi-directifs « outil majeur de repérage des représentations » (Abric, 2011), comme méthode principale de collecte de données. Nous avons choisi de mener ces études dans deux pays différents : la France et l’Espagne, en raison de leur approche contrastée de la question de la conciliation : plutôt traditionnelle pour la France, plutôt intrusive et individualisée pour l’Espagne.Les résultats mettent en lumière l’hétérogénéité et le caractère sexué des représentations des salariés vis-à-vis des politiques d’équilibre, celles-ci apparaissent aussi fortement liées à la figure du manager et à son style de management. La catégorisation des représentations (progressistes/ traditionnalistes/ neutres et hostiles) contribue à comprendre leur influence sur l’égalité, et fait apparaître que la prise de conscience des inégalités –plus forte chez les salariés espagnols- est une condition préalable vers une conciliation égalitaire. / This PhD research aims at better understanding the link between work life balance policies and gender equality in the workplace. The objective is to understand how these measures can influence sexual roles division at work.By referring to the theoretical framework of social perceptions, our work is based on two main case studies, with 44 semi-oriented interviews “major tool to identify perceptions”, as the main method to collect data. We chose to conduct the two case studies in two different countries: France and Spain, because of their contrasted approach towards work life balance topic: rather traditional for France, more intrusive and individualized for Spain.The results highlight the heterogeneity and the gendered character of the employees’ perceptions of work life balance policies; those ones also appear to be strongly connected to the manager behavior and its management style. The categorization of perceptions (progressist/ traditionalist/ neutral/ hostile) contributes to a better understanding of their influence on gender equality, and reveals that inequalities awareness –stronger amongst Spanish employees- is a prior condition for a more equal work life balance.