Over the last two decades, digitization has been drastically shifting the way businesses operate and has provided access to high volume, variety, velocity, and veracity data. Naturally, access to such granular data has opened a wider range of possibilities than previously available. We leverage such data to develop application-driven models in order to evaluate current systems and make better decisions. We explore three application areas. In Chapter 1, we develop models and algorithms to optimize portfolios in daily fantasy sports (DFS). We use opponent-level data to predict behavior of fantasy players via a Dirichlet-multinomial process, and our predictions feed into a novel portfolio construction model. The model is solved via a sequence of binary quadratic programs, motivated by its connection to outperforming stochastic benchmarks, the submodularity of the objective function, and the theory of order statistics. In addition to providing theoretical guarantees, we demonstrate the value of our framework by participating in DFS contests. In Chapter 2, we develop an axiomatic framework for attribution in online advertising, i.e., assessing the contribution of individual ads to product purchase. Leveraging a user-level dataset, we propose a Markovian model to explain user behavior as a function of the ads she is exposed to. We use our model to illustrate limitations of existing heuristics and propose an original framework for attribution, which is motivated by causality and game theory. Furthermore, we establish that our framework coincides with an adjusted ``unique-uniform'' attribution scheme. This scheme is efficiently implementable and can be interpreted as a correction to the commonly used uniform attribution scheme. We supplement our theory with numerics using a real-world large-scale dataset. In Chapter 3, we propose a decision-making algorithm for personalized sequential marketing. As in attribution, using a user-level dataset, we propose a state-based model to capture user behavior as a function of the ad interventions. In contrast with existing approaches that model only the myopic value of an intervention, we also model the long-run value. The objective of the firm is to maximize the probability of purchase and a key challenge it faces is the lack of understanding of the state-specific effects of interventions. We propose a model-free learning algorithm for decision-making in such a setting. Our algorithm inherits the simplicity of Thompson sampling for a multi-armed bandit setting and we prove its asymptotic optimality. We supplement our theory with numerics on an email marketing dataset.

This two-section thesis explores the subjective nature of villainy. The larger section, "Dream’s End," is an urban-fantasy young-adult fiction piece I’ve written in epistolary form. I preface the fiction with a critical introduction in which I briefly examine existing definitional scholarship on 1) epistolary fiction, 2) the urban fantasy genre, and 3) the young adult genre. Epistolary fiction may be letters, diaries, or journal entries. Following this exploration, I examine the subjective nature of villains and antagonists in narratives. While "Dream’s End" does not specifically discuss or critique feminist theory, it considers criticism of existing female tropes in its portrayal of both the characters and their roles in relation to one another. The second section of the thesis is comprised of a collection of journal entries, divided into six chapters, wherein protagonist Emma keeps a record of the experiences she has while traveling to another world in her dreams. In this alternate dream world, Emma finds community and purpose absent from her waking life, but must ultimately come to terms with a perceived betrayal and various moral quandaries when her two worlds begin to bleed together. The journal entries will eventually be incorporated into a novel as backstory, and so are presented with a brief explanation as to their significance to the larger narrative. Through the various characters in these journal entries, I explore the complex nature of protagonists and antagonists, and discuss how the classification of each is relative to the experience and perceptions of the characters within the narrative, as well as the readers outside it.

I detta arbete presenteras en översikt om hur forskningen ser på hur man kan använda sig avpopkulturella fenomen i religionsundervisningen, med ett fokus på fantasy-genren och spel sommedium. Detta presenteras ur två frågeställningar rörande ämnet, där den första behandlarfantasy i litteratur och religion, följt av hur man kan behandla spel ur ett filosofiskt perspektivoch ur ett didaktiskt perspektiv.Källorna som presenteras är främst från USA och Europa (Nederländerna, Slovakien, UKoch Sverige). Bland materialet presenteras i första hand texter rörande den fantasy-genren ilitteratur och religion. Författarna upplyser här om olika perspektiv på bruket av fantasy-genren ireligionsundervisning, samt hur man kan uppfatta kopplingen mellan fantasy-genren ochreligion. Det som även presenteras är hur kända skönlitterära författare inom fantasy-genren, somJ.K. Rowling och Philip Pullman, framställer och brukar sig av religiösa element för att stärkasina världar och dess kontext.Sedan presenteras material som presenterar hur man kan tolka och bruka sig av olikaspelformat i undervisningen. Där det inleds med en filosofisk diskussion om spel som verktyg iundervisningssyfte, om det följer en rousseauansk tradition eller en skinneriansk tradition avundervisning. Därefter presenteras det material som redogör didaktiska metoder på hur man kananvända sig av spel som ett stärkande verktyg i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras sökningsmetoden som vi använt oss av, samt materialensinnehåll i relation till våra frågeställningar. I detta presenterar vi även våra egna tankar kringprocessen och materialen. Vi tar även upp andra svenska författares verk som inte ingick iarbetet, då deras slutsatser överensstämmer med presenterade internationella författares slutsatserangående användningen av fantasy-genren och spel i religionsundervisning.

No description available.

In a time of Global Pandemic, massive social justice demonstrations, and concerning political shifts, reality feels inaccessible and at times even unreal. With quarantine and social distance as the new norm, our human connections are abstract and digitized. My thesis will be a collection of short fiction that seeks to employ methods of the speculative genre and alternative narrative structure to explore our shifting understanding of humanity and connectedness. The introduction to this collection will lay out the process through which speculative realities better define our own.

Presentation och reflektion Mitt projekt som ni här ska få ta del av är inledningen av en roman som enklast kan beskrivas som en fantasydeckare med humoristiska inslag. Från att ha provat på att skriva på en ny genre (historisk deckare) under Kreativt skrivande III, som jag gick läsåret 2020/2021, bestämde jag mig för att prova på ytterligare en ny genre till den här kursen. Men i stället för att skriva en renodlad fantasy ville jag väva in lite deckarelement eftersom jag strävar efter att bli bättre på den typen av berättande. Främst på grund av att jag framöver vill fortsätta skriva på andra historiska deckare men också fantasydeckare där inriktningen är mer åt barn och ungdomar.      En av de stora anledningarna till att jag har valt en genre som är helt ny för mig är också för att jag vill utmana mig själv som författare. Det finns inte heller något bättre tillfälle att göra detta än på en skrivarkurs eftersom jag här får kritik och respons på min text. Funkar den här mixen av genrer jag vill försöka mig på? Funkar det ihop med min berättarstil och berättarröst? Att få respons på och kritik på nyskrivna texter är det mest lärorika som finns för en författare. Åtminstone är det min synpunkt. Jag vill veta vad som kan förbättras och vad som känns helt fel i texten. Det är så jag utvecklas som författare. Visst är det kul att höra om de positiva bitarna i texten med det är den negativa kritiken och ”felen” som gör att jag kan utvecklas och bli en bättre författare. Idén till romanprojekt kom för mer än tio år sedan då jag läste kursen Fantasylitteratur på Linnéuniversitetet, sommaren 2010. Som en avslutande uppgift kunde vi välja att skriva en berättelse utifrån en specifik fantasygenre. Jag valde en som kallas New Weird. Det är en berättelse som oftast utspelar sig i vår värld men där spelreglerna har förändrats. Som i min roman Ursäkta, var är klockan? har magiker kommit från sin värld in till människornas vanliga värld (eller rättare sagt Stockholm) via stora svarta hål. Sedan visar det sig att de inte kan återvända utan blir fast på Jorden. Men alla magiker har inte de bästa intentioner så det uppstår en hel del konflikter. En grupp anhängare IMIS (Inga Magiker I Samhället) tar över styret i staden och magikerna tvingas sluta använda sin magi och dessutom blir de tjänare till människorna. Allt är frid och fröjd. Inga fler onda magiker syns till på ett tag. Men så en dag upptäcker Stockholmsborna att alla klockor och tidsangivelser plötsligt är borta. Det här måste väl de onda magikerna ligga bakom … eller? Novellen jag skrev på sommarkursen 2010 blev nästan som ett litet synopsis när jag skulle återvända till texten under 2022. Så jag plockade lite här och där i texten och skapade en rad händelseförlopp som till slut blev ett synopsis till en roman. När jag ska skriva romaner brukar jag göra punktlistor för varje kapitel över vad som ska hända. Sedan gör jag även en dramaturgisk struktur över hela berättelsen där jag sätter ut scenerna/händelserna som är de olika vändpunkterna i berättelsen. Så har jag även gjort den här gången. Det svåraste med skrivandet under det här året har varit att få ihop all logik i berättelsen. Visst, berättelsen är skruvad och overklig men det betyder såklart inte att det ska finnas logiska luckor i texten. Det måste finnas en mening med alla skruvade och absurda element. Denna kritik har jag också fått från både min handledare Vasilis och mina kurskamrater. Något som jag är väldigt tacksam för. Att få andras input och åsikter om ens texter är verkligen guld värt. För det är långt ifrån alltid jag själv ser alla dessa luckor i texten. I stället hamnar mitt fokus på annat. Som karaktärerna, vart handlingen bär av, vilka ledtrådar eller ”red herrings” som ska läggas ut och var jag ska placera dem i berättelsen. Men luckor finns det såklart. Det går inte att beskriva allt på de första 40–50 sidorna i en roman. Vissa saker får växa fram under berättelsen gång så att inte för mycket avslöjas för tidigt. En annan utmaning har varit balansen mellan humor, absurdism, fantasy och deckare. Jag har helst inte velat att någon av dem ska ta över för mycket. Det ska finnas en lagom balans. Även om jag kan tycka att det fallit över lite väl mycket på det skruvade, absurda och humoristiska.  Jag har även vid flera tillfällen funderat på om detta ska vara en bok riktad till barn, men då möts jag av nästa dilemma, om jag i så fall behöver tillföra en yngre huvudkaraktär som barn har lättare att relatera till. Men det är inget måste såklart. Det är inga barn som är huvudkaraktärer i Ture Sventon-böckerna till exempel. Dessutom kanske det räcker med att huvudkaraktären Ivan Hitta är lite barnslig och skojfrisk. Nästan som en seriefigur.  Men om jag bestämmer mig för att det ska vara en bok för barn måste jag nog se över språket och förenkla det lite. Men det är en senare fråga. Första steget blir såklart att skriva klart första utkastet. Sedan följer flera omskrivningar. Som alltid när det gäller romaner. Det kan inte finnas många författare som ger ut en roman efter första utkastet. Jag har åtminstone aldrig träffat någon.

Presentation och reflektion Fröet till min historia om Ester Lärka såddes en mörk novemberkväll när jag gick genom gamla stan i Eksjö. Framför mig såg jag en gestalt i hög hatt, blodröd rock och med en silverkäpp, som försvann mellan de gamla träbyggnaderna. Tanken att det var djävulen som visat sig slog rot. Eftersom jag alltid varit intresserad av folktro kopplade jag samman den här idén med spiritusar, som drar lycka och välgång till sin ägare, men att ägaren samtidigt förskriver sin själ till djävulen. På så sätt föddes min huvudkaraktär Ester, som är ett mänskligt dragväsen, som kan dra tur från andra människor genom att röra vid dem.  Ester har levt större delen av sitt liv i Göteborg där hon har jobbat för en välbärgad redare, Mauritz Stolpe. Hon har använt sina krafter för att Stolpe ska kunna sko sig på andras framgång. Hon har arbetat tillsammans med en ung man, Silas, men efter att hon råkat döda en man beslutar hon sig för att lämna Göteborg och bege sig till sin moster i Eksjö där hon hoppas kunna starta om på nytt utan att behöva utnyttja sin kraft. Silas följer efter henne på Stolpes order, men Ester vägrar att följa med honom tillbaka till Göteborg.  I Eksjö dyker djävulen upp och kräver att få Esters själ på grund av att hon dragit tur från andra. Ester måste nu försöka att antingen binda sin kraft eller överföra den till någon annan, samtidigt som hon måste stoppa Silas planer.  Arbetstiteln är Innan snön faller och handlingen utspelar sig alltså i Eksjö under 1880-talet, men med tillbakablickar till Esters tid i Göteborg. Genren är en variant av gaslamp fantasy för ungdomar. Den litterära stil jag föredrar att skriva utifrån är den hårdkokta och ungdomsgenren som kallas för teen noir. Typiskt för den här genren är våldsamheter, cynism, humor, kärlek, en dyster miljö, hopplöshet, antihjältar och utsatta ungdomar som svikits av de vuxna. Min tanke med det här skrivprojektet har varit att blanda drag från teen noir med inslag från romantiken och gotiken. Jag har också valt att lägga in ett deckarinslag.  Detta skrivprojekt påbörjades redan 2017 under kursen Att skriva fantasylitteratur. Eftersom jag har känt stor frustration kring texten på grund av olika anledningar valde jag att börja om helt. Det jag behöll i sin ursprungliga form från fantasykursen var de första tre sidorna i kapitel ett. Vissa enstaka scener har också fått hänga med till den här kursen, men de är omskrivna och anpassade till projektets nya förutsättningar. Det jag gjort är att jag har släppt en del gamla idéer och uppslag, samtidigt som nya har tillkommit. Några tidigare karaktärer försvann och en och annan ny bekantskap har dykt upp längs vägen.  Jag har aldrig arbetat utifrån synopsis utan jag skriver på intuition där jag låter karaktärerna och berättelsen vägleda mig. Den stora skillnaden under den här kursen är att jag har skrivit i kronologisk ordning. Tidigare har jag skrivit mer lösryckta scener där det har varit rejäla tidshopp emellan för att sedan fylla ut med scener allt eftersom. En anledning till att jag känt frustration kring det här projektet är för att jag skriver på just intuition. Jag har kört fast och inte vetat vad som ska hända härnäst. Att göra ett synopsis är dock helt bortkastad tid, utifrån tidigare erfarenheter. Det som hänt under året är att jag har börjat lita mer på att min skrivprocess fungerar. Jag har inte kört fast lika mycket som tidigare utan storyn har vuxit fram på ett mer naturligt sätt.   En rolig utmaning har varit att klä texten i en gammalmodig språkdräkt. Jag har till exempel alltid tyckt om hur karaktärerna i Jane Austens böcker talar. Detta högtravande och uppstyltade språk från en annan tid är så främmande från hur vi talar och det skapar intressanta kontraster. Jag är också uppvuxen i en familj som använder sig av en rad äldre, dialektala uttryck och att kunna gräva i och använda sig av det språkliga arvet blir ett annat sätt att kunna uttrycka sig i skrift, som man annars inte skulle göra. Jag strävar dock inte efter att vara historiskt korrekt. Språket i min text är en medveten blandning av ett mer ålderdomligt språk, men med inslag av moderna uttryck för att tilltala målgruppen. Jag tycker om att låta det gamla möta det nya. Under fantasykursen fick jag respons kring att ordet ”du” inte användes under 1800-talet, men i vissa relationer har jag ändå valt att använda ”du” för att visa närhet mellan karaktärerna.  Detta är första gången jag skriver ett längre projekt utifrån ett jag-perspektiv. Tidigare har jag alltid föredragit tredje person, men den här gången hade jag svårt att komma min huvudkaraktär nära. Jag-perspektivet blev då ett självklart val.    Under kursen har jag fått givande respons som har gjort att jag har kunnat utveckla texten. Jag har gjort många ändringar utifrån responsen, men vissa punkter har jag valt att bortse från just nu, eftersom jag behöver mer tid att fundera kring dem. Jag har bland annat fått respons om att det saknades miljö- och karaktärsbeskrivningar. En av anledningarna till att jag ofta missar detta med beskrivningar är för att jag ser allt så tydligt framför mig och då tänker jag inte på att jag även måste visa detta för läsaren. En annan anledning är att jag är så fokuserad  på handlingen, att jag glömmer bort att lägga till detaljer kring miljön och karaktärerna. Dessa kommer först senare och ibland behöver dessa beskrivningar ligga och gro för att jag ska hitta målande detaljer och inte upprepa mig.  När det kommer till inspiration har filmen Stolthet och fördom och zombier inspirerat mig genom att blanda genrer såsom historisk fiktion och fantasy. Även TV-serien I Dickens magiska värld har gett mig idéer när det kommer till deckarinslaget och hur miljön kan gestaltas.  Böcker som jag läst under kursen och hämtat inspiration från är bland andra Blynätter av Anna Jakobsson Lund, Farlig förmåga och Stjärnmärkt av Jessica Spotswood och trilogin The Baskerville Affair av Emma Jane Holloway. Under kursens gång har jag haft mina betänkligheter kring om det här projektet kommer att få en fortsättning, trots att skrivandet nu flyter på bättre än tidigare. Jag tänker att jag i nuläget har skrivit en tredjedel ungefär. Om historien om Ester någon gång blir klar är drömmen att skriva flera berättelser inom samma magiska universum, men med andra karaktärer som lever i olika tidsepoker och länder. Men om det blir av, det får framtiden utvisa.

<p>This creative thesis includes the first six chapters of <em>Aud of the Dead</em>, a novel that combines the genres of speculative science fiction, supernatural fiction, and dystopian fiction. The purpose of the novel is to provide an entertaining example of the soft science fiction genre where the plot exists for the characters, not the other way around.</p> <p><br></p> <p>The novel’s main protagonist is Aud, who was born on Earth in the year 2000. In the year 2024, Earth was invaded and subjugated by aliens called the Impixi. Years later, amid a successful Human rebellion, the actions of another alien species, the Architechs, left Earth in an apocalyptic shroud of toxic dust, vapor, and ash that would ultimately wipe out all life on the planet. But not every Human that died stayed dead. Millions of them became what would later be classified as a new sentient species, named “Anima” by the multigalactic scientific community. The former Humans, however, don’t believe they are a new species; they believe they are the ghosts, or “spectres,” of their living selves, and on their dead homeworld now called Quietus, they are essentially present-day Humans stripped down to the relentless pathos of the living dead. </p> <p><br></p> <p>The novel begins one hundred years after Earth’s apocalypse when the All Worlds War has come to an end. Aud is returning home from playing her part in the war when she suddenly finds herself responsible for an “Unquiet” called Ometa, a new Anima that was not born Human and did not die one century ago on Quietus. Ometa was an Architech in life, and now Aud must keep that epic secret while teaching Ometa how to navigate existence as an Anima. At the same time, Ometa teaches Aud how to overcome the limitations of living as the dead. </p>

No description available.

This work explores Junot Díaz’s incorporation of nerd culture into his novel, The Brief Wondrous Life of Oscar Wao, and that move's larger impact on the genre of trauma narratives. By using allusions to nerd texts such as The Lord of the Rings to structure his depiction of the brutal reign of Dominican dictator Rafael Leónidas Trujillo Molina, Díaz effectively rewrites Dominican history, creating a retroactive continuity of fantasy. Retroactive continuity, or retcon, is a little-discussed interpretive strategy of the nerd community with striking parallels to Lacanian notions of fantasy. A reading of Díaz's retcon ultimately casts doubt on the silent victim's traditional role as the foundation of trauma narratives, suggesting instead that the ideological root of these stories is actually the hypothetical denier of trauma.