Jag har via min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen kommit i kontakt med elever som har för avsikt att färgsatta sina slöjdföremål. I samband med detta har jag ställt mig frågorna. Vilka är elevernas inspirationskällor och vilka faktorer skulle kunna påverka elevernas färgsättningsval? Efter intervjuer med elever och genomförda litteraturstudier så har jag fått en inblick i vilka inspirationskällor elever kan använda sig av. I min undersökning visade det sig att elever ofta vill efterlikna sin färgsättning med något de sett tidigare. De faktorer som påverkade eleverna var många gånger inspirerat från miljöer utanför skolans miljö. Men de fanns också faktorer i slöjdsalen som gav eleverna inspiration till deras färgsättningsval.

Dana, the Black female protagonist in Octavia Butler’s novel Kindred (1979), finds herself literally and figuratively in medias res as she sporadically travels between her present day life in 1976 and her ancestral plantation of 1815 – two time periods that represent two converse concepts of her identity as a Black woman. As a result, her time travel experiences cause her to revise her racial and gendered identity from a historically fragmented Black woman, who defines herself solely on her contemporary experiences, to a Black woman who defines herself based on her present life and her personal and ancestral history of experiencing and overcoming racial and gendered oppression. Using Black feminist theory scholarship, this thesis examines Dana’s movement out of in medias res, through temporal double-consciousness, into a historically integrated identity or interstitial consciousness.

This thesis explores how science fiction and fantasy retellings of the fairy tale "Beauty and the Beast" bring visionary insights to the fairy tale. Stories such as Tanith Lee's science fiction novella "Beauty" and Mercedes Lackey's fantasy novel The Fire Rose constitute living and developing incarnations of "Beauty and the Beast." To better explore the visionary leaps made by these stories, they are placed in contrast with one of the original recordings of the story by Madame Marie Le Prince de Beaumont and the 1991 Disney film version, Beauty and the Beast.

Literature uses dance to reveal underlying messages of fantasy through the themes of the central narrative of female characters. Examining the original texts with respect to their varying adaptations for film and stage, performance literature reveals how directors relate a three-dimensional story to an audience from a two-dimensional world. Hans Christian Andersen’s “The Red Shoes” shows an underlying semiotic code where transitioning from the black and white of reality to the red of fantasy is only accomplished through dancing. Oscar Wilde’s Salome displays an eroticization of the exotic solo-improvised dance that provides a semblance of control for the main character. The story of Giselle reveals a meta narrative describing the desire and plight of the professional dancer. Henrik Ibsen’s A Doll’s House, in contrast, provides a world in which dance as a fantasy element cannot exist. Examining the physical elements of these works of literature elucidates the use of dance as a lens that lets the performance become speech.

Denna studien har undersökt hur bilden av en fantasyskog förändras då man varierar dess grundformer. Undersökningen använde sig av en kvantitativ metod och genomfördes genom en webbenkätundersökning på sex olika forum. Enkäten innehöll sex geometriskt uppbyggda fantasyskogar med varsin geometrisk form som byggsten. De former som användes var uppåtpekande trianglar, liggande rektanglar, cirklar, kvadrater, stående rektanglar och nedåtpekande trianglar. Varje skogsvariant hade tre tillhörande slutna frågor och en öppen fråga för ytterligare kommentarer. Undersökningen visade att förändringen av grundformerna i en fantasyskog kan förändra uppfattningen om den. Det visade sig att den form som upplevdes som tryggast var cirkeln och den form som upplevdes som otryggast var den nedåtpekande triangeln. En vidareutveckling av undersökningen skulle kunna vara att bygga upp virtuella skogar baserade på geometriska former, där respondenter får uppleva skogarna i en virtuell miljö. Flera alternativa fortsättningar på denna studie föreslås i slutet av detta arbete.

Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001). Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.

The major problems that this study addressed were the identification of group differences on masculinity, femininity, monthly frequency of sexual fantasy, monthly frequency of masturbation, and marital satisfaction, as well as the investigation of which predictor variables account for a significant proportion of the criterion variables monthly frequency of sexual fantasy, monthly frequency of masturbation, and marital satisfaction. BEM Sex Roles Inventory-Short Form (BSRI-SF), Dyadic Adjustment Scale (DAS), , and Demographic Information Form were administered 200 married individuals. To test the hypotheses of the study, ANOVA and Stepwise Multiple Regression Analyses were conducted. Results revealed that, gender differentiated the groups on masculinity, femininity, monthly frequency of sexual fantasy, and monthly frequency of masturbation. However, no difference was found for marital satisfaction. Apart from that, gender, frequency of sexual intercourse, and age found to be the predictors of monthly frequency of sexual fantasy. Another finding was that, gender, the belief that masturbation is not socially accepted, marital satisfaction, and femininity significantly predicted monthly frequency of masturbation. Lastly, results revealed that monthly frequency of sexual intercourse and monthly frequency of masturbation contributed to the prediction of marital satisfaction. The findings were discussed in the light of the relevant literature.

<p>Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).</p><p>Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.</p>

Die 27-jährige Chemnitzerin hatte erst vor kurzem ihr erstes Buch veröffentlicht. "Traum" führt den Leser auf einer labyrinthischen Reise in die Tiefe des inneren Selbst.

Die ‚’Twilight’‘-Saga der Autorin Stephenie Meyer, welche die Geschichte von dem Vampir Edward und seiner menschlichen Geliebten erzählt, hat eine neue Phase des Vampir-Genres eingeläutet. Fernab von gesellschaftlich verankerten Mythen um die geheimnisvollen und gefährlichen Blutsauger, kreiert die Autorin ein neues Vampirbild. Das einst rücksichtslose, egoistische Monstrum ist gezähmt und tritt in Form eines aufopferungsvollen Liebhabers in Erscheinung. Für die Zielgruppe, weibliche Teenager und junge Erwachsene, ist Edward, der Prototyp des neuen Vampirs, schnell zum Idol avanciert. Rund um die ‚’Twilight’‘-Saga hat sich somit eine riesige, internationale Fangemeinschaft gebildet, die vorwiegend über das Internet den Vampirismus-Diskurs zum populärkulturellen Gegenstand werden ließ. Die neue Vampir-Begeisterung stellt jedoch nur den vorläufigen Höhepunkt einer langen Genre-Geschichte dar. Bereits seit der Entstehung des Vampir-Glaubens übt der Mythos vom blutsaugenden Wesen eine enorme Faszination auf die Menschen aus. Grund dafür ist seine Anlehnung an menschliche, meist tabuisierte Bedürfnisse und Wünsche, die mit Hilfe der Vampir-Metapher zum Ausdruck gebracht werden können. Ziel der vorliegenden Arbeit soll es sein, die Entwicklung des Vampir-Genres und seine Funktionen im Rahmen gesellschaftlicher Kontexte nachzuzeichnen. Zu diesem Zweck erfolgt zunächst ein kurzer Überblick über die Entstehung des Vampir-Mythos und eine Charakterisierung des ‚klassischen‘ Vampirs, wie er im Volksglauben verankert ist. Im Anschluss soll das Vampir-Genre als multidimensionales und historisch variables Genre analysiert werden. Der Schwerpunkt der Betrachtung liegt hierbei auf dem Vampirfilm, welcher sich im Laufe seiner Entwicklung vom Sub-Genre des Horrorfilms zum zielgruppenspezifischen Unterhaltungsmittel ausdifferenziert hat. Abschließend erfolgt eine Skizzierung der aktuellen Vampir-Begeisterung, welche durch die Verfilmung der ’Twilight’-Romane von Stephenie Meyer ausgelöst wurde.