Comparative study for the inception of curb-side collection: A bachelor thesis commissioned by Vakin AB.   Linda Fahlander   Abstract   The purpose of this study was to investigate other municipalities' methods of inception of the curb-side collection with a four-compartment system. The Swedish government has sent a referral to see more of the curb-side collection of packaging and newspapers. The curb-side collection with a four-compartment system has proven to be the system with the greatest environmental benefits. This was a comparative study between 36 municipalities. The municipalities answered questions by the way of email regarding their attendance of the four-compartment system, financial instruments, communication to / from customers, the customers’ ability to recycle material in each municipality and problems that arose during the inception. The result from the comparative study showed that 33% of the variation was due to the quantity of recycling stations. Most municipalities had customers who had a generally positive attitude towards the curb-side collection. What the customers were most disturbed by was that the vessels are too big and that there is no room for them on their property. We are affected by the society around us and especially by our own municipality as well as the people we trust when it comes to our choices about waste management. The conclusion was that the basis for a higher attendance of the four-compartment system for VAKIN consist of several factors. According to this study, the waste tax and the quantity of recycling stations are decisive factors.   Key words: Four-compartment system, Curb-side collection, Municipal recycling, Waste tax

Arbetet handlar om att förstå varför boende i fastigheter dumpar grovsopor på olämpliga ställen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor på en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att återbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgäster slänger sina grovsopor och hur bovärdarna på området Öster i Landskrona ser på det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgästerna själva, 10 personer intervjuades.AB Landskronahem är ett kommunalägt bostadsbolag med cirka 4000 lägenheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor på området Öster och bland annat kvarteret Juno. Projektet fokuserar på kvarteret Juno och dess problem och möjligheter med grovsopor. AB Landskronahem söker en hållbar långsiktig lösning för att senare kunna applicera systemet och lösningen på övriga bostadskvarter. Bearbetningen av förstudien resulterade i konceptualisering kring en lösning till att samla in grovavfall och en grafisk påminnelse för att uppmana hyresgästerna att använda grovsopsutrymmet. Ett hyllsystem avsett för sortering av grovsopor i ett rum avsett för ändamålet som möjliggör återbruk. Illustrationer som placeras ut i fastigheten påminner hyresgästerna om grovsopsrummet. / The work is about understanding why residents in properties dumps bulky waste in inappropriate places. How can we encourage residents to dispose of bulky waste at a designated place and how you encourage people to re-operate products. Through observation examined were tenants throw their bulky waste and the caretaker for this area east in Landskrona look at the big problem of bulky waste. What does the tenant themselves think, 10 people were interviewed.AB Landskronahem is a municipally housing company with approximately 4,000 apartments in Landskrona, Glumslöv and Asmundtorp. The company has problems with bulky waste dumped on area east and including the neighborhood Juno. The project focuses of the neighborhood Juno and its problems and possibilities of bulky waste. AB Landskronahem is seeking a sustainable long-term solution, to later apply on other residential neighborhoods.The processing of the pilot study resulted in the conceptualization around a solution to collect bulky waste and a graphic reminder to encourage the tenants to use the garbageroom. It resulted in a shelf system designed for sorting the bulky waste and that allows reuse. The illustrations are placed in the building to remind tenants about the garbageroom.

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.

<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.

With the current demand for more products, our natural resources will not last for long. Eachyear we consume about 120-130 billion tons of natural resources, which has a high probability ofincreasing as the human population is estimated to be more than nine billion people by the endof 2050. It is necessary to adapt to a circular economy and prioritize material recycling so thatone may stop this depletion of natural resources. The main purpose of this study was to examinehow material recycling works in multi-family housing and whether it differs between real estatecompanies within Umeå municipality. In addition, the amount of incorrectly sorted waste wascompared between the companies. Two surveys were constructed to get the necessary answers,one for tenants and one for property managers. Results from the two surveys showed nosignificant connection between how property managers work regarding recycling and tenants’satisfaction with their current recycling conditions. There were significant differences in howmany fractions the real estate companies offered to collect and how satisfied their tenants werewith the recycling rooms. The tenants wished for cleaner recycling rooms, more informationregarding how to recycle and what happens with the waste as well as sorting equipmentincluded in their apartments. To further improve material recycling in multi-family housing it isnecessary to offer smart recycling solutions in the apartments, regular cleaning of all therecycling rooms and distribute recurring multi-language information regarding recycling.

The overall aim of this thesis is to examine households´ preferences towards relaxing the time demanding aspects of transporting sorted packaging waste. According to welfare economics, households should be willing to pay an amount equal to their reservation wage to benefit from more leisure time. However, specific types of norms, e.g., personal, self-internalized norms, and warm-glow motives may affect this decision. A theoretical model building on the notion that household members prefer to maintain a positive self-image as a responsible person is therefore used. In total 500 surveys were sent out to villas in the municipality of Skellefteå in order to gather information about recycling motives, socio-economic status and time spent on dropping-off packaging waste. The survey also presented a scenario similar to existing curbside recycling schemes in order to examine households’ willingness-to-pay (WTP) to relax the burden of transporting already sorted packaging waste. The empirical results show how both personal norms (giving rise to a feeling of guilty conscious if not recycling) and the warm-glow of giving affect the WTP for responsibility relief. Stronger personal norms implies a higher likelihood that persons have a positive willingness-to-pay for curbside recycling schemes, while strong warm-glow motives instead lead to a lower likelihood. Overall, the average WTP (per hour saved) tends to be lower than the opportunity cost of time measured through the average wage rate after tax. / Denna rapport behandlar hushålls uppfattning gällande att minska tidskrävande transport av redan källsorterade förpackningar i hemmet. Individen borde enligt ekonomisk teori vara villig att betala motsvarande hans/hennes reservationslön för att frigöra ytterligare fritid. Däremot kan specifika normer, såsom personliga (självpålagda) normer, och så kallade ”warm-glow” motiv påverka beslutet. En teoretisk modell som bygger på idén att individer föredrar att upprätthålla en positiv självbild som en ansvarsfull person utnyttjas. 500 enkäter skickades ut till villor inom Skellefteå kommun med uppgift att samla in data gällande motiv till källsortering, socioekonomisk status och tid nedlagd på att transportera källsorterade förpackningar. Ett scenario likt nuvarande implementering av fastighetsnära insamling lades fram för att undersöka hushållens betalningsvilja (WTP) för inte behöva transportera källsorterade förpackningar till en återvinningsstation. Resultaten visar hur både personlig norm (som bland annat ger individen dåligt samvete av att inte källsortera) och motivet ”warm-glow” påverkar WTP för minskat ansvar. En starkare personlig norm medför en högre sannolikhet för en positiv betalningsvilja, medan ett starkt ”warm-glow” motiv i stället leder till en motsvarande lägre sannolikhet. Slutligen, den genomsnittliga betalningsviljan (per sparad timme) tenderar att vara avsevärt lägre än den genomsnittliga lönenivån (efter skatt).

En av de största globala utmaningarna idag är de negativa miljöeffekterna från den linjära ekonomin som världen bygger på, där produkter oupphörligt skapas från jungfruliga råvaror och efter användningstiden slutar som avfall utan nytta. Initiativ på flera nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och globalt, krävs för att uppnå en cirkulär ekonomi där uppkomsten av avfall, samt utvinningen av jungfruliga råvaror, minskar. Europeiska unionens handlingsplan för cirkulär ekonomi säger att 75 % av alla förpackningar ska materialåtervinnas till år 2030. I Sverige materialåtervinns mellan 42,2 % (plastförpackningar) och 95 % (glas) och fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och tidningar är förhållandevis väl utbyggda, åtminstone för flerfamiljshus. Gällande småhus har utvecklingen gått något långsammare även om flera kommuner idag infört fastighetsnära insamling för hushållsavfall, inklusive förpacknings- och tidningsavfall. Att välja ett nytt, utökat avfallssystem till en kommun är ett stort och komplext beslut med många aspekter att ta hänsyn till. Flera tidigare utredningar inför denna typ av beslut har saknat en tydlig målbild, metodik och systematik i granskningen, varför syftet med denna studie varit att utveckla en metod för att genomföra en systematisk multikriterieanalys av ett antal avfallssystem för insamling och sortering av hushållsavfall från småhus i en kommun.  Innan multikriterieanalysen påbörjades gjordes en omfattande kartläggning av de aspekter som är kopplade till beslutet om ett nytt avfallssystem. Kartläggningen och det urval av aspekter som gjordes till multikriterieanalysen är värdefull kunskap för kommuner som står inför denna typ av beslut. Multikriterieanalysen har tagits fram med inspiration från den generiska formen av en multikriterieanalys där Linköpings kommun och Tekniska verken använts som fall. På grund av detta har även de system som utvärderats valts ut med hänsyn till intressanta avfallssystem för Linköpings kommun. Den framtagna multikriterieanalysen har paketerats i ett användarvänligt verktyg som kan användas av beslutsfattare i kommuner som önskar att utvärdera och jämföra avfallssystem för småhus.  Studien har resulterat i att det i huvudsak är följande sju kriterier som bör beaktas i en utredning gällande ett nytt insamlings- och sorteringssystem för småhus i en kommun, där resurseffektivitet är av hög prioritet i beslutet:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Etablerbarhet &amp; flexibilitet  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Miljöpåverkan från materielbehov  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Kundperspektiv  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Arbetsmiljö  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="5" data-aria-level="1">Miljöpåverkan från energianvändning vid drift  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Insamlingsresultat  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Ekonomi  Dessa kriterier har brutits ned i mindre beståndsdelar, kallade indikatorer. När avfallssystem ska utvärderas och jämföras är det essentiellt att de bedöms inom dessa kriterier och indikatorer för att skapa bra underlag inför valet av system.   Studien har kunnat belysa att det i nuläget finns en hel del osäkerheter inom områdena Etablerbarhet &amp; flexibilitet samt Miljöpåverkan från energianvändning i drift som försvårar bedömning av system inom kriterierna. Även vissa avfallssystem saknas tillräcklig kunskap om som krävs för att kunna göra en rättvis bedömning av systemen, mycket till följd av att de är oetablerade i Sverige. / One of the greatest challenges the world is facing today is the negative environmental effects as a result from the linear economy used in societies, where products are constantly being produced from raw materials and end up as waste after the period of usage. Initiatives on many levels; local, regional, national and global are needed to create a circular economy which minimizes both the generation of waste and the extraction of raw materials. The European Union’s action plan for circular economy expresses that 75 % of all packaging waste should be recycled by 2030. In Sweden packaging waste is being recycled between 42,2 % (plastic waste) to 95 % (glass waste) and the curbside collection systems for packaging waste are quite well-developed, especially regarding waste systems for multi-family houses. For single-family houses the development has been slower, although several municipalities have introduced curbside collection systems for household waste including packaging and newspaper waste during the last years. It is a comprehensive and complex decision to invest in a new extended curbside collection and sorting system in a municipality and there are many aspects to consider. Since several previous inquiries regarding this type of decision lacks a systematic approach and clear objectives, the purpose of this study is to develop a method for conducting a systematic multi-criteria analysis of collection and sorting systems for single-family household waste in a municipality.  Prior to the multi-criteria analysis a substantial evaluation of aspects related to the decision of a new waste system was made. The mapping and selection of aspects that were made provide great knowledge for municipalities facing this kind of decision. The developed multi-criteria analysis is based on the generic form of a multi-criteria analysis, using the municipality of Linköping and Tekniska verken as case. As a result, the range of waste systems evaluated have been selected according to the preferences of Linköping municipality. The developed multi-criteria analysis has been transferred to a user-friendly tool for decision makers at municipalities who wish to assess and compare extended collection and sorting systems for single-family household waste.  The study has resulted in the following criteria which should be considered in an inquiry of waste systems for single-family houses in a municipality, where resource efficiency is highly prioritized:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Establishment &amp; flexibility  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Environmental impact from usage of materiel  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Customer perspective  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Working standards  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Environmental impact from energy usage during operation  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Collection results  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Economy  These criteria have been divided into smaller components, called indicators. When assessing and comparing waste systems, it is essential to evaluate systems within these criteria and indicators to ensure a thorough basis for this type of decision.  The study has been able to highlight some lack of knowledge within the criteria Establishment &amp; flexibility and Environmental impact from energy usage during operation, which complicates the assessment of waste systems within these areas. Sufficient knowledge regarding some waste systems are also missing, most likely due to the systems not being used in Sweden.