Since 2011 UEFA, the managing organisation of European football, demands that all clubs wanting to participate in the two major European club football tournaments, UEFA Champions League and UEFA Europa League, has to abide by the rules for UEFA Financial Fair Play. This regulation was developed by UEFA to protect the long-term financial stability of European club football. The thesis focuses on the largely debated break-even requirement, to determine whether UEFA Financial Fair Play will come to affect the competitive balance between clubs in Europe. The main purpose of the study is to conclude whether UEFA Financial Fair Play has affected the market for football clubs and their opportunity to compete sporting success. Further, the study tries to determine if the critics of the regulation are right in saying that the rules preserve the existing power balance on the market. An analysis of the annual reports from 24 European football clubs of the last nine years has been conducted. The 24 clubs were chosen, from four of the biggest football leagues in Europe, by a stratified sampling. The theoretical framework of this study is based on three main theories. Associative competition, Rat-race-theory and regulation theory and these are used to analyse the results. Through hypothesis testing the study shows that, even though the regulation has had a positive effect on the clubs economical results, there are clear signs that the rules has made it harder for smaller clubs to challenge the big clubs for sporting success through economical investments. These results also conclude that the regulation contributes to conserve the existing balance in the market. / Sedan 2011 kräver UEFA, europeisk fotbolls styrande organ, att klubbar som vill delta i europeisk klubbfotbolls två största turneringar, UEFA Champions League och UEFA Europa League, följer regelverket UEFA Financial Fair Play. Detta är ett regelverk framtaget med syfte att förbättra den ekonomiska situationen inom europeisk klubbfotboll. Studien har utgått från det omdebatterade noll-resultat-kravet (Break-even requirement), för att se om UEFA Financial Fair Play kan komma att påverka den konkurrensmässiga situationen inom europeisk klubbfotboll. Syftet är att undersöka om UEFA:s införande av Financial Fair Play har påverkat marknaden för fotbollsklubbar och deras möjlighet att konkurrera om sportsliga framgångar. Vidare undersöks om detta indikerar att den kritik som riktats mot regelverket, att det cementerar befintliga maktstrukturer mellan klubbar, är rättfärdigad. Studien har genomförts genom analys av de nio senaste årens ekonomiska rapporter från 24 klubbar i fotbolls-Europa. Ett stratifierat urval har använts för att välja ut sex representanter var från fyra av Europas största ligor. Den teoretiska referensramen har utgått från associativ konkurrens, hyperaktivitet (rat-raceteorin) samt reglering för att kunna besvara studiens frågeställning och analysera empirin. Med hjälp av hypotesprövning visar undersökningen att, även om regelverket har haft en positiv påverkan på klubbarnas redovisade ekonomiska resultat, så finns det tydliga tendenser till att reglerna har försvårat möjligheterna för mindre klubbar att utmana storklubbar om sportslig framgång genom ekonomiska satsningar och att maktstrukturer på marknaden på så sätt cementeras.

Background The external requirements for the European top clubs within the UEFA football industry are changing. Due to mismanaged finances during a significant period of time derived from the clubs’ ruthless aim for short-term sporting success, UEFA (The Union of European Football Association) has decided to change the rules of the game. UEFA’s newly implemented financial fair play regulations, with the main requirement of breaking even, force clubs that aim to participate in future UEFA competitions to drastically improve their financial performance. Consequently, we are witnessing a fundamental shift in the European top club’s upcoming strategy. From now on, the club must go from pursuing a short-term strategy almost exclusively based on the quest for sporting success, to successfully implement a long-term strategy that besides being based on the main purpose of sporting success also is characterized by the quest for financial success. Purpose The purpose with this thesis is to provide guidance towards the European top club’s adjustment to UEFA financial fair play and its simultaneous achievement of competitive advantage within the changing UEFA football industry. Approach With the more decisive aim for profitability, the similarities between the European top club and a profit-seeking firm become evident. Consequently, the authors apply and adapt business strategic management theories to formulate a long-term strategy based on the simultaneous achievement of profitability and improved sporting performance.   Results Formulating a long-term strategy based on the simultaneous quest for financial and sporting success, the authors finally come to an understanding of how the European top club possibly could comply with financial fair play and simultaneously create conditions for competitive advantage within the changing UEFA football industry.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ”break-even”-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp.   I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ”break-even”-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF. Detta då kraven, enligt vår uppfattning, kan anses ha en konkurrenshämmande verkan i form av investeringsbegränsningar och en asymmetrisk effekt på transfermarknaden.   För att kunna utreda den rättsliga giltigheten, har vi använt oss av relevant praxis på EU-nivå inom områdena konkurrensrätt och idrott. Eftersom regelverket är så pass nyutkommet, har det ännu inte hunnit prövas rättsligt på EU-nivå. I och med detta, har det för oss funnits stort utrymme för diskussion och hypotetiska scenarion. Vår studie av praxis har visat att bestämmelserna kan bedömas vara förenliga med EU-rätten, trots en konkurrensbegränsande verkan. I vår analys har vi därför, utifrån befintliga förutsättningar, diskuterat huruvida vi anser att ”break-even”-kraven ska bedömas vara förenliga med art. 101.1 FEUF, även om de kan anses ha en konkurrenshämmande effekt. Vi har vägt in både ekonomiska och sportsliga faktorer i vår analys, och har även diskuterat möjligheten till alternativa tillvägagångssätt.

The purpose of this study is to investigate the effects of the new Financial Fair Play regulations set forth by the United European Football Association (UEFA) in 2011 on levels of earnings management in European professional football. The Financial Fair Play regulations were imposed as a means of controlling the exorbitant amounts of debt and player’s wages that have threatened the financial stability of many professional football clubs throughout Europe. While UEFA has boasted early success of the new regulations, citing reduced aggregate losses of all football clubs, reduced overdue payables, and less outstanding debt, this study examines levels of discretionary accruals before and after the new regulations were instated to determine if teams are managing earnings to avoid UEFA sanctions. This study collected data from 137 different teams competing in UEFA competition from 2007 to 2013. Discretionary accruals were estimated using the Jones model (1991) as modified by Kothari et al. (2005). The findings of this study were largely inconclusive as a significant difference could not be found in levels of abnormal discretionary accruals before and after the introduction of Financial Fair Play. These findings may suggest that UEFA has succeeded in creating regulations that have curbed an era of extreme leveraging and club losses while simultaneously restricting additional opportunities for club owners to manage earnings that reduce both earnings quality and financial transparency. Overall, the findings from this study highlight the need for more widely available financial information from European football clubs and additional years of financial data under the new regulations.

Sedan 2012 har UEFA implementerat ett nytt regelverk vid namn Financial Fair Play, där klubblag måste följa denna reglering för att kunna delta i UEFA:s två största turneringar (Champions League och UEFA Europa League). Den större vikten av regleringen har lagts på en regel vid namn break-even rule som innebär att de relevanta kostnaderna inte får överstiga de relevanta intäkterna. Syftet med denna reglering är att förbättra den ekonomiska ställningen inom Europeisk fotboll, samt förbättra konkurrensbalansen i de olika ligorna.    Studiens syfte är att undersöka vilken ekonomisk effekt regleringen haft på fotbollsklubbar i den engelska högstaligan. Vidare är syftet att granska hur klubbarna förhållt sig till Financial fair play och hur klubbarna klarat implementeringen, detta för att se om klubbarna har stärkt deras position i hierarkin och hur konkurrensbalansen i ligan har påverkats. En analys av ekonomiska rapporter har genomförts för de klubblag som deltagit i den Engelska Premier League säsongerna 2005/2006-2014/2015. Den totala populationen för studien blev 36 lag. En totalundersökning har gjorts där studien använt sig av beräkningar som Herfindahl-Hirschman Index, C5 Ratio och Pearsons korrelationskoefficient. Studien har utgått ifrån regleringsteorin public interest theory, den nyinstitutionella teorin med fokus på den tvingande isomorfismen samt contest theory model för att kunna ge svar på studiens frågeställning. Det kan konstateras att lagen i Premier League förbättrat deras ekonomiska ställning efter att regleringen sattes i kraft. Break-even kravet har tvingat lag att ta mer hänsyn till ekonomin, detta kan ha i kombination med andra faktorer resulterat i en bättre ekonomisk utveckling. Vidare kan det konstateras att konkurrensbalansen har förbättrats överlag mellan lagen men samtidigt har den försämrats mellan topp fem och resterande, det vill säga konkurrensbalansen mellan lagen under topp fem har förbättrats. Det går dock inte att fastställa om den ekonomiska utvecklingen samt konkurrensbalansen förändring beror just på FFP.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska herr elitfotbollsklubbar förhåller sig till de europatäckande regelverket Financial Fair Play. Vilka eventuella utmaningar och begränsningar det kan innebära samt möjliga konsekvenser. Studien gör även en redogörande genomgång av aktuella regelverk, dels den svenska elitlicensen men framförallt av Uefas Financial Fair Play. Dagens fotbollsklubbar drivs mer eller mindre som affärsverksamheter, det tidigare tankesättet om att den europeiska fotbollen drivs av nyttomaximering har idag mer kommit att handla om vinstmaximering. Förmögna ägare som ger stora ägartillskott, en global publik, tv-avtal på miljardtals kronor samt sponsorer som är beredda att betala fantasisummor för att deras varumärke ska förknippas med ett lag är faktorer som talar för den lukrativa marknaden som fotbollsindustrin idag är. Trots detta är det inte många av Europas fotbollsklubbar som visar svarta siffror i bokföringen. De flesta fotbollsklubbar visar ett negativt resultat och måste därför låna pengar för att täcka förluster samt för att uppnå sportslig framgång. Klubbar i Europa lever på skuldberg de inte har en möjlighet att betala av och som tack vare Soft Budget Constraints räddas från att försättas i konkurs. Regelverk implementeras för att råda bot på denna negativa utveckling, där Financial Fair Play är bara ett av många för att försöka reglera fotbollsindustrin. Denna studie behandlar denna utveckling och sätter den i perspektiv mot den globaliserade värld vi lever i. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer är genomförda med allsvenska klubbars ledande personer för att få reda på var Allsvenskan och svensk fotboll står i denna utveckling. Studien behandlar såväl den internationella som den nationella ekonomiska situationen samt de regelverk som gäller, detta för att läsaren ska få en uppfattning om hur fotbollsvärlden ser ut. / The purpose of this study is to investigate how men's elite football clubs in Swedish relate to the European wide framework Financial Fair Play. What are the possible challenges and limitations that this could result in for football clubs. This study also makes a narrative review of the current rules and regulations, including the Swedish elite license but above all of UEFA's Financial Fair Play. The previous mindset that the European football clubs is run by utility maximization is nowadays more about profit maximization. Although, European football clubs operates on the mountain of debt they have no opportunity to pay off, however thanks to Soft Budget Constraints the clubs are saved from bankruptcy. Semi-structured interviews were executed with persons in leading positions of the clubs in the Swedish premier division in order to investigate the conditions of Swedish football to the international regulations.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.

During the period of 2013-2022, there have been many interesting developments in the football industry in Europe. From accumulation of debt to disregarding the regulatory framework put in place by UEFA, football clubs have changed their capital structures to accommodate their financing needs. There has been previous research that has found a relationship between ownership structure and financial performance, but none that has explored how ownership structure affects debt and liquidity given current circumstances. The scope of this study was to ultimately determine how the capital structure and the liquidity is affected. This is a broad topic and the authors have covered several aspects within the field. However, there have been suggestions on further research regarding how one could go about valuating a football club as most of the football clubs in Europe have private ownership structures. In the end, the sample consists of 8,588 firm-year observations and adapts a longitudinal methodology. The tests carried out consist of OLS regressions as well as a multivariate regression. To be able to compare the different ownership structures, several regressions were made to put each ownership structure as the reference group. The authors of this thesis found that ownership affects debt and liquidity both individually and collectively. Therefore, answering the research question “What is the effect of ownership structure of football clubs in Europe on debt and liquidity?”. Football clubs in Europe have experienced low profitability, but rather high liquidity. The capital structures of said football clubs contain more debt than equity, where equity is negative in some cases. By comparing ownership structures, their effects on both debt and liquidity differentiate. This thesis contributes to already existing literature by contradicting Modigliani and Millers' assumption regarding bankruptcy costs. It also contributes practically to managers, investors, stakeholders, and regulators by providing context to different key financial metrics.