Finansiella rådgivare har de senaste åren fått en allt viktigare roll i samhället. Detta till följd av att utbudet av finansiella produkter har ökat samtidigt som produkterna blivit mer komplicerade. Dessutom förväntas privatpersoner ta ett allt större eget ansvar för sin framtida ekonomi. Samtidigt visar undersökningar att kunder upplever att de har bristande ekonomisk kunskap. Tidigare forskning visar att det finns ett agent–principalförhållande mellan rådgivaren och kunden och det ökar risken för att rådgivaren utnyttjar sitt kunskapsövertag. Forskning visar också att kommunikation och meningsskapande är en central del för att rådgivaren och kunden ska förstå varandra i rådgivningsmötet. Däremot saknas det forskning kring rådgivarrollen och hur rådgivaren arbetar – och det är där vårt fokus ligger i den här uppsatsen. Detta fokus leder till vårt syfte: att öka förståelsen för rådgivarrollen idag. För att syftet ska nås har vi använt frågeställningarna "Vilka faktorer påverkar rådgivningsprocessen?” och "Vilka effekter kan dessa faktorer få för rådgivaren respektive kunden?”. Vår studie har haft ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har bestått av 15 semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med Swedsec-licensierade finansiella rådgivare på banker och i fristående organisationer som arbetar mot privatpersoner. Samtliga intervjuer genomfördes fysiskt på plats. Studiens slutsats visade att rådgivarrollen idag är komplex och omfattande och att det finns flera faktorer som påverkar dels rådgivningsprocessen, dels hur rådgivaren arbetar. Faktorer som identifierades var lagar och regler, organisationen, rådgivarens erfarenhet samt kundens förutsättningar. Nyckelord: Finansiella rådgivare, rådgivarrollen, rådgivningsprocessen, agent–principal, meningsskapande, Scotts pelare.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard Sundqvist Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Belöningssystem – En studie kring finansiella rådgivare Bakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden. De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte. Detta eftersom ett belöningssystem kan vara utformat så att de motiverar rådgivaren till att arbeta efter företagets strategi och mål. Om detta ger rådgivaren försäljningsincitament kan de komma att utnyttjas av rådgivaren på kundens bekostnad i och med att kundens råd inte blir anpassade efter kundens profil utan istället efter vad som ger rådgivaren bäst betalt. Syfte: Studien syftar till att redogöra för om finansiella rådgivare påverkas att frångå deras rådgivning och istället ägna sig åt försäljning, när de arbetar efter ett belöningssystem. Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod för att undersöka om det finns ett samband mellan belöningssystem och försäljning. En förundersökning med fyra intervjuer ledde fram till två internetbaserade enkäter som skickats till både finansiella rådgivare och kunder. Slutsatser: Det finns inga signifikanta samband mellan monetära belöningssytem, matriella förmåner eller beroende rådgivare och försäljning. Det går dock att urskilja ett signifikant samband mellan immatriella förmåner och försäljning men detta samband är svagt och bör tolkas med reservation. Däremot kan vi finna att 78 % av rådgivarna ägnar sig åt försäljning och att detta är något som alla kunder inte är medvetna om.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work

Syftet med denna studie är att undersöka vad ESG har för påverkan på privatainvesterare vid investeringsbeslut. I studien undersöks även hur den socialaomgivningen och finansiella rådgivare kan påverka investeringsprocessen ienlighet med ESG.Den teoretiska referensramen består av legitimitetsteorin, the socialcomparison theory och befintlig forskning på ämnet. Studien utgår från endeduktiv ansats med induktiva inslag. En kvalitativ forskningsmetod haranvänts och datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer.Efter genomförda analyser av datainsamlingen framgår det att företagensattityd till ESG inte har särskilt stor inverkan på privata investerare vidinvesteringsbeslut. Förväntad avkastning är alltid högst upp påprioriteringslistan. ESG-faktorer ses framförallt som ett komplement vidinvesteringsbeslut. Av studien framgick det även att de sociala aspekterna (S)är den faktor av de tre som värderas högst. Miljöaspekter (E) värderas främstnär den potentiella investeringen ska ske i ett företag som har en starkkoppling till miljön. En bra bolagsstyrning (G) skapar en trygghet förinvesteraren men är väldigt sällan en avgörande faktor. Fortsättningsvispåvisar studien att den sociala omgivningen påverkar en privat investeraresbeslut. I den sociala omgivningen är det närstående personer som har störstinverkan. Finansiella rådgivares påverkan på investeringsprocessen är låg dåförtroende ofta saknas. / The purpose of this study is to examine the impact of ESG on individualinvestors investment decisions. The study also investigates how the socialenvironment and financial advisors can influence the investment process inline with ESG.The theoretical framework consists of legitimacy theory, the socialcomparison theory and existing research on the subject. The study adopts adeductive approach with elements of an inductive approach. A qualitativeresearch method was applied and data collection was conducted throughsemi-structured interviews.After analyzing the collected data, it appears that a company's attitudetowards ESG does not have a significant influence on individual investors'investment decisions. Expected returns always rank highest on individualinvestors' priority list. ESG-factors are primarily seen as a supplementaryconsideration in investment decisions. The study also reveals that the socialaspects (S) are the most valued among the three factors. Environmentalaspects (E) are particularly prioritized when investing in companies withstrong environmental ties. A well-managed governance (G) provides a senseof security for investors but is seldom a decisive factor. Furthermore, thestudy demonstrates that the social environment influences the investmentdecisions of individual investors, with close acquaintances having the mostsignificant impact. The influence of financial advisors on the investmentprocess is low, often due to a lack of trust.

Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.