• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Det gömda könet – fittan, vaginan och snippan. En studie om diskursiva problem runt kvinnans kön i Sverige

Persson, Johanna, Godusevic, Emina January 2014 (has links)
In Sweden today it is problematic to talk about the woman's sex. Many women are embarrassed over their sex, nor do they have particularly strong knowledge of their sex or its functions. Language difficulties also contribute to problems for Swedish women when they come in contact with a professional who works with the female sex. In our study we have researched which denomination is most commonly used for the female sex and also how the public sees the word “fitta”. We have researched if the female body is a linguistic taboo and how this is shown in the meeting between women with problems and professionals. Our results have revealed that “underliv”, “slida” and “vagina” is the most common names, and this may be because these terms are primarily used in the medical discourses. The word “fitta” is problematic because the negative contexts it occurs in hampers the use of the word in its proper sense. Our conclusion is that the female sex is probably not a linguistic taboo, but it is very charged and difficult to talk about which is confirmed by our informants and respondents. This makes it complicated for both the professionals as well as for those patients seeking help. We think that the linguistic problems around the woman's gender shouldn't exist and instead should be allowed to be something nice and beautiful that no one should be ashamed of. We see it as a right to be able to talk about the woman's sex unabashedly.
2

”Jag har ett annorlunda organ än killar.” : En kvantitativ studie av unga tjejers ord för det kvinnliga könsorganet

Sidebo, Sofia January 2014 (has links)
No description available.
3

Fläskbatongen och skinkmackan : En undersökning av vilka ord som förekommer vid benämning av manliga och kvinnliga könsorgan / The porkbaton and the hamsandwich : A study of the words used in the designation of male and female genitals

Viktor, Alexandra January 2020 (has links)
Denna uppsats är ämnad att undersöka vilka ord som används som benämningar för manliga och kvinnliga könsorgan samt att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan hur män och kvinnor benämner dessa. Avsikten är även att kartlägga vad metaforerna bland orden säger i relation till samhället i stort. Studiens forskningsfrågor är: Vilka är de mest förekommande orden för manliga och kvinnliga könsorgan? Vilka ord använder män respektive kvinnor och finns det några likheter eller skillnader mellan könen? Vilka metaforer går att kategorisera och vad säger de? Materialet som analyserats består av en digital enkät som besvarats av 81 vänner och bekanta från sociala medier samt 85 gymnasieelever från tre skolor i olika delar av Sverige. Den inhämtade datan analyserades sedan genom att grupperas i semantiska kategorier. De vanligaste orden för könsorganen identifieras och sätts i relation till tidigare forskning och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade på ett fortsatt språkligt tabu kring föreliggande ämne. Både de manliga och kvinnliga informanterna var överens om att de mest förekommande benämningarna för könsorganen var de stigmatiserade orden kuk och fitta. Det skilde sig heller inte mellan män och kvinnor vilka fem ord de angav som vanligast för kvinnliga och manliga könsorgan. Ordet snippa verkar även fått fäste i det svenska folkets ordförråd sen lanseringen 2006. Metaforerna bland könsorganens benämningar har inte bildats slumpmässigt utan metaforiska samband identifieras. Dessa bidrar till en upprätthållning av en könsskillnad mellan män och kvinnor där mannen är överordnad kvinnan genom de aktiva och hotfulla metaforerna medan kvinnan framställs passiv och hjälplös. Vårt tänkande är i grunden metaforiskt och används för att förstå den verklighet vi lever i.

Page generated in 0.0332 seconds