ABSTRACT Thorsson, E. 2015. Hitta ut – Ett svenskt folkhälsoprojekt. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.    Fysisk aktivitet i det svenska samhället spelar en betydande roll för landets folkhälsa. Folkhälsoprojektet Hitta ut drivs lokalt på 14 olika platser i Sverige och utgör således en del av vårt samhälles utbud av aktiviteter riktat mot folkhälsa. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad som är essentiellt för ett lyckat folkhälsoprojekt i Sveriges kommuner. Fokus ligger på att kartlägga vilka framgångsfaktorer och brister som är direkt avgörande för dess utgång och resultat.    För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomförs en intervjustudie vars resultat diskuteras utifrån Elisabeth VG Janssons och Per E Tillgrens resultat i sin artikel i BMC Public Health gällande hälsopromotion på lokal nivå samt Johan Faskungers, doktor inom fysisk aktivitet & hälsovetenskap vid University of Bristol, utvärdering av hur implementeringen av fysisk aktivitetsfrämjande insatser ser ut i samhället. Uppsatsens resultat visar att närvaron av en eldsjäl är en nödvändighet för en lyckad folkhälsopromotion, både på arrangörsnivå så väl som på kommunal nivå. Vidare är en förankring hos kommunen viktig i förhållande till drift av projektet då det är kommunen som ger ekonomiskt bidrag till projektets arrangörer. Marknadsföring upplevs också ha spelat av avgörande roll för folkhälsoprojektets resultat.

Människors relationer har förändrats med tiden. Idag kommunicerar människor och kan sökaefter den rätta på dejtingsidor. I denna uppsats genomförs en socialpsykologisk studie somundersöker kvinnors upplevelse av nätdejting, med hjälp av en grundad teoretisk metodansats.Studiens syfte är att skapa en förståelse kring studieområdet. Studien består av sex intervjuermed kvinnliga deltagare. Intervjuerna genomfördes för att uppnå förståelse och få enövergripande bild kring kvinnors upplevelse av nätdejting. Resultatet visar på att insats ochnärvarande är den centrala faktorn gällande kvinnors upplevelse av nätdejting. Giddens teoriom rena relationer och Goffmans dramaturgiska teori har använts för att förstå studiensresultat. Tanken med denna studie var att utföra en kvalitativ studie med fokus på kvinnorsupplevelse av nätdejting. Genom användningen av grundad teori så har nya infallsvinklarerhållits inom området. Inom denna specifika forskningsgren finns det inte någon störremängd relaterat arbete utförd i Sverige, studien har därför kunnat bidra med kunskap inomområdet.

På grund av svenska elevers sjunkande resultat i internationella studier infördes Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser i Skollagen (SFS 2010:800) med syftet att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och ge dem stöd utifrån sina behov. Dessvärre visar Skolinspektionens (2020) delrapport att syftet med garantin inte uppnåtts. Det saknas förutsättningar på organisationsnivå för att skapa rutiner kring arbetet med Hitta matematiken. Den här studien undersöker förskoleklasslärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser av samverkan i relation till identifiering, planering och uppföljning efter att den obligatoriska kartläggningen Hitta matematiken är genomförd. Studien undersöker även vilka förutsättningar som ges på organisationsnivå för att gynna samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats med 13 semistrukturerade intervjuer där 9 förskoleklasslärare och 4 speciallärare fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser av samverkan. I resultatanalysen har vi utgått från de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv samt kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samverkan inte är något som förskoleklasslärarna och speciallärarna har erfarenhet av eller reflekterar kring. De beskriver i stället en otydlighet och avsaknad av tid som leder till en känsla av stress kring Hitta matematiken. I stället för att lyfta samverkan diskuterar förskoleklasslärarna insatser i termer av stöd från speciallärare. Både förskoleklasslärarna och speciallärarna efterfrågar organisatoriska förutsättningar som avsatt tid, rutiner och struktur. Studiens resultat pekar på att förutsättningarna på organisationsnivå behöver förbättras för att gynna samverkan mellan förskoleklasslärare och speciallärare i arbetet med Hitta matematiken.

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.

Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns. Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.

I dagens samhälle är kravet på en god språklig förmåga stort. Samtidigt som svenska elevers språkliga förmågor sjunker enligt flera internationella tester. Regeringen har under de senaste åren satt in flera stödåtgärder för att stärka språkutveckling hos svenska barn. Förändringarna medför större krav på undervisningen i förskolan och förskollärarens medvetenhet av de förmågor barn förväntas besitta vid skolstart. Studiens syfte är att genom brevmetoden belysa och problematisera en likvärdig språkutvecklande undervisning i förskolan. I studien undersöktes språkutvecklande undervisning med påverkande faktorer på organisations och verksamhetsnivå. Förhållningssätt till språkutvecklande undervisning samt medvetenhet av språklig progression inför förskoleklass undersöktes också. Läroplansteorin användes för att analysera hur respondenterna transformerar formuleringsarenan samt faktorer som påverkar realiseringen av den språkutvecklande undervisningen i förskolan. Studiens resultat påvisar variation i förhållningssätt gällande språkutvecklande undervisning. I studien framkommer en skillnad i förskollärarnas syn på lärande och undervisning, vilket påverkar hur den språkutvecklande undervisningen realiseras. Den språkutvecklande undervisningen på organisationsnivå påverkas av rektors kompetens och förhållningssätt till ämnet, vilket i sin tur påverkar förskollärarens realisering av den språkutvecklande undervisningen. Vidare visar studiens resultat att det saknas en medvetenhet av de förväntningar som finns på barns språkliga kunskaper i förskoleklass samt att realiseringen av den språkutvecklande undervisningen varierar beroende på förskollärarens kompetens. Resultatet påvisar förskollärarens betydelse för den språkutvecklande undervisningens kvalitet, samt realiseringsarenans avsaknad av ett evidensbaserat material. Detta påverkar i sin tur likvärdigheten av den språkutvecklande undervisningen, samt synliggörandet av barns språkliga progression.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en form av nervsjukdom som kännetecknas av att nervceller till muskulaturen dör. ALS försämrar motoriken samt muskelstyrkan, som vidare leder till andningsproblem, spasmer, sväljsvårigheter, talsvårigheter och svaghet i armar och ben. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie med mixad metod har utförts. Databassökningar genomfördes i CINAHL complete och PubMed med stöd av subject headings, MeSH-termer samt fritext. De insamlade artiklarna granskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll från 2011. Analysprocessen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans mall (2004) för innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av att leva med ALS är individuell och har sin grund i ålder, tro och stöd från anhöriga. Personer med ALS kunde trots ovisshet och oro uppleva att det finns fortsatt mening med livet. Stöd från nära och kära bidrog till kämparanda oavsett personens upplevda känsla av att vara en börda för sina familjer. Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS innebär en stor livsförändring. Personen kan uppleva lidande på grund av de begränsningar sjukdomen leder till. Både psykiska och fysiska påfrestningar uppstår. För att sjuksköterskor ska kunna ge korrekt kvalificerad omvårdnad samt individuellt stöd behövs en djupare förståelse om ALS och upplevelser.

Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson & Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation.   Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen.  Specialpedagogiska implikationer  En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta  Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.

No description available.