No description available.

SammanfattningRengsvik, Jessica och Wahldén, Anna-Lena (2019), ”Hitta språket” i förskoleklass - Lärares erfarenheter av Skolverkets kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, som nationellt blir obligatoriskt att använda i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). Syftet med studien är att öka kunskapen om användningen av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c). Lärares olika erfarenheter av användningen av ”Hitta språket”, samt erfarenheter av samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring kartläggningsmaterialet belyses i studien. Erfarenheterna anses kunna vara betydelsefulla för både lärare och personal med specialpedagogisk kompetens, då det kan bidra till ökad kunskap inför fortsatt användning av kartläggningsmaterialet. Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa lärares användning av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), samt samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring detta kartläggningsmaterial, genom följande frågeställningar: 1.Hur beskriver lärarna sina erfarenheter av arbetet med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”? 2.Hur ser lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens kopplat till ”Hitta språket”?Studien innefattar enbart erfarenheter av lärare som använt kartläggningsmaterialet under prövoåret 2018/2019, då det nationellt blir obligatoriskt att använda materialet först i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). TeoriStudien belyses ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med språk och läsning i fokus. Ur ett sociokulturellt perspektiv betraktas lärande ske i samspel mellan människor. Språk ses som ett socialt och kulturellt fenomen, som individen socialiseras in i och själv påverkar genom användningen av språket (Säljö, 2017). Läsning betraktas som en social aktivitet där läsare, text och kontext samspelar (Mossige, Skaathun och Røskeland (2008). MetodStudien bygger på empiri som samlats in genom metoderna frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Frågeformuläret har besvarats av 21 lärare och intervjuer har genomförts med åtta lärare. Studien tar sin utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats. Insamlat material har bearbetats och analyserats genom en innehållsanalys.ResultatI resultaten framkommer att lärarna anser att ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett användbart verktyg för kartläggning i språklig medvetenhet i förskoleklass. Lärarna är över lag positiva till att kartläggningsmaterialet publicerats då det kan bidra till ökad likvärdighet mellan förskoleklasser. Vikten av kartläggning av elevers språkliga medvetenhet framkommer i lärarnas beskrivningar och kartläggningsaktiviteterna beskrivs som relevanta. Det framkommer att lärarna ser kartläggningsresultaten som användbara på ett flertal sätt. En del svårigheter i genomförandet lyfts fram av lärarna. Resultaten visar att det förekommit samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring ”Hitta språket” vid enstaka tillfällen.Specialpedagogiska implikationerVi ser fördelar med en kontinuerlig samverkan kopplat till ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), dels när det gäller genomförandet av kartläggningen, dels när det gäller särskilda bedömningarna av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan anses kunna bidra till att tidig identifiering av elever i riskzonen för språk-, läs- och skrivsvårigheter säkerställs och att tidiga insatser kan genomföras. Sammantaget skulle detta kunna leda till en ökad samverkan och ett ökat specialpedagogiskt fokus i förskoleklass.NyckelordFörskoleklass, ”Hitta språket”, tidiga insatser, kartläggningsmaterial, språklig medvetenhet.

Syftet med detta arbete var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial “Hitta språket” som från och med höstterminen 2019 är obligatoriskt i förskoleklassen. Vi ville undersöka hur materialet var uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som var synliga, hur lärare beskrev sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrog till tidiga insatser, samt vilka för- respektive nackdelar lärare upplevde med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.I vårt arbete har vi utgått från de två olika synsätten på språkutveckling, syntetisk samt analytiskt synsätt. Det syntetiska synsättet, även kallat phonics, innebär att gå från del till helhet, med fokus på bokstavskännedom och den fonologiska medvetenheten. I språkutveckling, utifrån analytiskt synsätt, utgår man istället från helhet till del, i ett meningsfullt sammanhang. I vår undersökning ville vi dels analysera kartläggningsmaterialet utifrån det analytiska och syntetiska synsättet, dels belysa lärares åsikter, tankar och funderingar kring materialet. Vi genomförde kvalitativa intervjuer, med sex olika lärare. Våra intervjuer var semistrukturerade, då frågorna var förutbestämda och möjliggjorde för öppna svar. Intervjuerna mynnade ut i en tematisk analys som gav tre teman. Analysen av den insamlade datan visar att pedagogerna uppmärksammar både de syntetiska och de analytiska delarna i materialet och uttryckte att de största svårigheterna syntes i de analytiska delarna. Våra intervjuer visar även på bristperspektivet i form av både utbildning kring materialet, tidsaspekten samt förutsättningarna innan, under och efter kartläggningen. Samtliga pedagoger uttryckte att svårigheter finns på olika nivåer men att de största anpassningarna efter kartläggningen gjordes på gruppnivå.

I samband med att garantin om tidiga stödinsatser infördes 2019 blev det obligatoriskt för lärare att använda ett kartläggningsmaterial för förskoleklassen vid namn Hitta språket. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder resultatet av kartläggningsmaterialet. Vidare är syftet att få syn på i vilken mån kartläggningsresultaten bidrar till att utforma undervisningen. Därtill undersöks i vilken mån kartläggningsmaterialet bidrar till att elever i behov av stöd får stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i förskoleklass. Samtliga lärare fick göra sina röster hörda om hur de tolkar kartläggningsresultatet från Hitta språket. Studien utgår från de teoretiska ramverken Data-Driven Decision Making och The simple view of reading. I resultatet framgår att lärarna uttrycker att de i de flesta fall använder resultaten från Hitta språket till att utforma den ordinarie helklassundervisningen. Hitta språkets resultat verkar främst påverka undervisningsinnehållet gällande avkodningsfärdigheter. När det gäller stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i riskzonen för språk-, läs och skrivsvårigheter, tolkar lärarna att kartläggningsmaterialet i mycket begränsad utsträckning bidrar till att stödja deras färdigheter. Sammantaget tolkar lärare att Hitta språket inte uppfyller sin tänkta funktion, vilket ger anvisningar om att kartläggningsmaterialets upplägg och riktlinjerna kring hur det ska användas behöver tydliggöras.

Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

Hitta språket är ett stöd för att kartlägga elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och ska utföras under höstterminen i förskoleklassen. Syfte är att identifiera elever som är i behov av stöd. I skollagen står det att elever som är i behov av stöd har rätt att få det i tid. Trots detta har vi under vår verksamhetsförlagd utbildning och av tidigare skolerfarenheter sett tendenser att elever inte får den hjälp de är berättigade till i tid.  Hitta språket relaterar till ett av våra teoretiska perspektiv, den språkliga medvetenheten då det är ett kartläggningsmaterial som är inriktat på elevens fonologiska och morfologiska medvetenhet. Vårt andra teoretiska perspektiv, är den sociokulturella lärandeteorin, eftersom respondenternas utsagor mer än inriktade på att den språkliga medvetenheten utvecklas i samspel med andra snarare än språkinriktad färdighetsträning som ofta följer efter en kartläggning. Vår studie är utformad efter en kvalitativ metod där sex lärare intervjuats för att ta fasta på deras upplevelser och erfarenheter av kartläggningsmaterialet Hitta språket.  Vid analysen av intervjuerna framkom det att attityderna kring Hitta språket skiljer sig åt bland lärarna och andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med kartläggningen. Det som däremot var gemensamt var att alla lärare är positiva till hur kartläggningsmaterialet kan bidra till att elever får stöd i tid. Det framgick även det råder en oenighet mellan lärare och specialpedagog/rektor om kartläggningsmaterialet Hitta språket och dess innebörd.

TechnillionJobs is a solution consists of a digital web application, mobile App and a start-up. The solution is intended for helping unemployed Iraqi graduates & students at the final stages of their university studies network with employers locally and internationally. TechnillionJobs can give a bigger opportunity to easier find jobs/build a professional career, and therefore can be a contributing solution in reducing unemployment among graduates in Iraq. The purpose of the project is mainly to investigate and identify the reasons behind unemployment amongst Iraqi graduates as well as present a solution to reduce this problem and its negative effects. Also, to explore potential target groups, their needs and requirements for the product. The primary target groups were categorized as unemployed Iraqi graduates who can provide their knowledge and skills online, innovative companies who put a huge emphasis on their R&D department and educational companies that provide online courses & lesson plans. Primarily, the project group wanted to develop a concept that would respond to the problem statement by “only” launching a web application which in later development phases expanded to even a mobile App and start-up to provide real time services and offer On-demand Contracts (Explained in The Final Product section of this report) as well. In order to do a solid research in the problem area and come up with possible solutions and perform analysis, different scientific frameworks, methodologies and project tools such as Design Thinking, Agile methodology, Gantt-chart, Surveys and mini-risk calculation were used to make sure that the project execution follows a scientific structure. An overall timeline from the start of the project to the end is presented as well. The group has carried out this project in an iterative way where the user has always been in focus during a long dynamic development process. The opportunities for further development are many and, in the future, the product will be a more complete tool for connecting graduates with employers. Future business plans and goals are clarified in the Discussion section of this report. / TechnillionJobs är en lösning som består av en digital webbapplikation, mobil App och ett start-up. Lösningen hjälper arbetslösa irakiska akademiker och studenter i slutskedet av sina universitets-/högskolestudier knyta kontakter med arbetsgivare lokalt och internationellt. Detta kan ge en större möjlighet till att enklare hitta jobb/ bygga en yrkeskarriär, och kan därför vara en bidragande lösning för att minska arbetslösheten bland akademiker i Irak.  Syftet med projektet är främst att undersöka och identifiera orsakerna bakom arbetslöshet bland irakiska akademiker samt att presentera en lösning för att minska detta problem och dess negativa effekter. Också, att utforska potentiella målgrupper, deras behov och krav på produkten. De primära målgrupperna kategoriserades som arbetslösa irakiska akademiker som kan förse med sina kunskaper och färdigheter online, innovativa företag som lägger stor vikt på sina FoU-avdelningar och utbildningsföretag som tillhandahåller onlinekurser och lektionsplaner. Projektgruppen ville främst utveckla ett koncept som skulle svara på problemformuleringen genom att "endast" bygga en webbapplikation som i senare utvecklingsfaser utvidgades till även en mobil App och ett start-up för att tillhandahålla tjänster i realtid och erbjuda On-demand kontrakt (förklaras under rubriken The Final Product i denna rapport).  För att göra en gedigen forskning inom problemområdet och komma på möjliga lösningar och utföra analyser, användes olika vetenskapliga metoder och projektverktyg som Design Thinking, Agil produktutveckling, Gantt-schema, enkäter och mini-risk-beräkning för att se till att projekt genomförandet följer en vetenskaplig struktur. En övergripande tidslinje från projektets början till slutet presenteras också. Gruppen har genomfört detta projekt på ett iterativt sätt där användaren alltid har varit i fokus under en lång dynamisk utvecklingsprocess. Möjligheterna för vidareutveckling är många och i framtiden tänkas produkten att bli ett mer komplett verktyg för att länka akademiker med arbetsgivare. Framtida affärsplaner och mål klargörs i Discussion avsnittet i denna rapport.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

Valet att skriva poesi kändes som det rätta för att återge en sjuttonårig process. Ett avslut på en dramatisk relation och hur jag skulle sätta ord på upplevelsen, för att skapa en kontext av min historia, utan att bli alltför värderande. Med respekt ville jag återge min upplevelse, både det fula och det fina utifrån alla synvinklar. En frigörelse från starka emotionella band, som förändrat mig grundligt, och förhoppningsvis till det bättre. Med denna diktsamling skulle jag lämna min historia bakom mig och släppa taget om den barkbåten och fortsätta min stig i livet utan att se tillbaka med förebråelse mot mig själv. På ett sätt är det en kärlekssaga till mig själv och den resa jag har gjort, liksom många andra jämte mig som har lämnat en destruktiv kärleksrelation.

Learning Management Systems have become increasingly used in all levels of education since more people have access to computers and the internet. An important feature of the LMS is to provide students with information about their courses. This information, however, is not always easy to find. Especially when the system does not follow usability guidelines about how to provide your users with information. In this study four different course pages on the KTH LMS Canvas have been evaluated with a moderated usability test to asses how well users find information on the LMS. The results show that some improvements could be made by adhering more to usability guidelines and that the courses that did were easier for testers to navigate. Some conclusions that can be made are that users find things easier when there is a high similarity between link names and the information they are looking for and that users scan web pages rather than read them. This is in line with previous research. The conclusions lead to four recommendations to KTH that can improve the usability of all Canvas course pages. / Utbildningsplattformar används allt mer sen intågen av datorer och internet i människors hem. En viktig funktion på en utbildningsplattform är att ge studenter information om sina kurser. Dock är denna information inte alltid så lätt att hitta. Särskilt inte om plattformen inte följer de riktlinjer som finns för hur man förser användare med information på ett användarvänligt sätt. I denna studie har fyra olika KTH- Canvassidor undersökts med ett modererat användartest för att utvärdera hur lätt användare hittar information på utbildningsplattformen. Resultaten visar att vissa förbättringar kan ske genom att tydligare följa riktlinjerna för användarvänlighet och att kurserna som följde riktlinjerna bättre var lättare att navigera. Slutsater som kan dras är bland annat att det är lättare för användare att hitta information när länknamnet är likt den information som söks och att användare skumläser hemsidor istället för att läsa dem noggrant. Detta överensstämmer med resultat från tidigare studier. Från slutsatserna gjordes fyra rekommendationer till KTH som kan förbättra användarvänligheten för alla Canvassidor.