Studiens mål var att undersöka vilka fågelarter som hittas i Dalafjällen, i vilken miljö man hittar dem samt ifall det fanns en separation mellan arter i val av häckningsplats. Undersökningsytan kom att bli Drevfjällens naturreservat och koncentrerade sig kring högsta fjälltoppen Härjehågna. Sedan flera år tillbaka har detta område inventerats av Länsstyrelsen i Dalarna som en del i deras miljöövervakningsarbete. Data ifrån 2011-2013 års inventeringar användes till denna rapport. Fältstudierna bestod av två rutter där två inventeringsmetoder kombinerades: punkttaxering och linjetaxering. Rutterna var 12 kilometer långa med 20 jämnt utspridda punkter däremellan inventerades 19 linjer. Inventeringarna skedde efter snösmältningen och då alla flyttfåglar kommit vilket motsvarar juni månad i Dalafjällen. Inventeringarna skedde med start cirka 03:30 och slutade cirka 09:00. Några arter studerades mer noggrant. Dessa arter var bergfink Fringilla montifringilla, lövsångare Phylloscopus trochilus, rödstjärt Phoenicurus phoenicurus, trädpiplärka Anthus trivialis och ängspiplärka Anthus pratensis. För dessa arter undersöktes hur de väljer häckningsbiotop.   Totalt har 63 arter observerats under inventeringsperioden 2011-2013. Tio ordningar fåglar är representerade och majoriteten är tättingar, vadare kommer på andra plats. De vanligaste arterna var lövsångare, bergfink samt rödstjärt. För de arter som valts ut att studeras närmare kan följande slutsatser dras: Trädpiplärkan har starkast preferenser för barrnaturskog och förekommer inte alls på risheden medan ängspiplärkan hittas i nästan alla fall ute på risheden. Bergfink och rödstjärt sjunger till största del inne i barrnaturskogen och lövsångaren hittas i alla miljöer.   Då naturen är komplex är det svårt att säga något definitivt vad gäller nischseparation. Men trädpiplärka och ängspiplärka är två mycket lika arter som har helt skilda habitat. Mönstret kan vara en följd utav mellanartskonkurrens som lett till en förskjutning av nisch för ängspiplärkan. Lövsångare har en bred nisch med avseende på habitat och borde därmed inte vara kräsen heller vad gäller val av föda eller boplats. Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och en bred nisch är ett vinnande koncept för denna art. / Purpose of the study was to investigate the bird species found in the mountains of Dalarna, in what environment you find them, and if there was a separation between species in choice of nesting site. The investigation was performed in the nature reserve Drevfjällen concentrated around the highest mountain top Härjehågna. For several years, this area has been inventoried by the County administration of Dalarna as part of their environmental monitoring work. Data from the 2011-2013 was used in this report. The numbers of observed species and habitats were compiled. For the study about habitat selection, five species were selected for a closer look. These species were Brambling Fringilla montifringilla, Willow Warbler Phylloscopus trochilus, Common Redstart Phoenicurus phoenicurus, Tree Pipit Anthus trivialis and Meadow Pipit Anthus pratensis.   A total of 63 species were observed during the period 2011-2013. Ten orders of birds are represented and the majority are passerines, waders come in second place. The species selected to be studied further following can be said: The Tree Pipit has the strongest preference for coniferous forest and is totally lacking in the open environment but there you often find the Meadow Pipit. Brambling and Common Redstart sings mostly inside the coniferous forest and willow warbler is found in all environments.   When nature is complex, it is difficult to say anything definitive in terms of niche separation. But the Tree Pipit and Meadow Pipit are two very similar species that have completely different habitat. This may be a consequence of competition which led to a shift in the niche for the Meadow Pipit. Willow Warbler has a broad niche in terms of habitat and should therefore not be picky either with regard to choice of food or habitat. Willow Warbler is Sweden's most common bird and a broad niche is an excellent strategy for this species.

<p>En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning.</p><p>Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong.</p><p>Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare.</p><p>Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag.</p><p>Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.</p>

Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning.   Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster. Specifikt studeras, enligt Grönroos (2008) definition på relationsmarknadsföring, de olika faser som innebär att Identifiera, bibehålla och utveckla relationen. 10 intervjuer med respondenter från Dalafjällen till Lapplandsfjällen visar att mindre svenska fjällhotell är måna om sina stamgäster och ser ett värde i dem utöver enbart ekonomiska vinster. Hotellens definition av stamgäster är generellt vag, vilket gör det svårt för både personalen och gästerna att identifiera relationen, vilket påverkar bibehållandet och utvecklingen av relationen. Bibehållande av relationen sker till stor del “på känn” utan uttalade rutiner och standarder för hur uppmärksammandet ska göras. Det innebär en risk för att stamgästerna inte får tjänsten levererad enhetligt utefter deras förväntningar. Dock finns det en utbredd medvetenhet om stamgästernas förväntningar.   En av de mest påtagliga utmaningar som identifierades ligger i tjänsteutförandets heterogenitet, vilket rutiner till viss del kan vara lösningen på. Det lyfts även fram etiska aspekter som diskuteras utifrån personuppgiftslagen och möjlig diskriminering. Det framkommer att det generellt finns brister i tjänsteprocessen som kan åtgärdas för att utveckla relationen. Därav avslutas studien med rekommendationer som kan bidra till ett mer strukturerat arbetssätt för att gynna uppmärksammandet av stamgäster hos mindre svenska fjällhotell. Studiens bidrag kan även generaliseras till andra mindre hotell och tjänsteverksamheter.

En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning. Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong. Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare. Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag. Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.

This paper examines how nature is understood in the province of Härjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin.

Att nyttja fritidshus i fjällen är väl förankrat i den svenska kulturen. Syftet med det här examensarbetetär att utmana normen om enfamiljsstugor i den svenska fjällen. Detta görs genom att presenteraett gestaltningsförslag på ett kollektivhus anpassat efter den utvändiga miljön. Kollektivhusetkoncentrerar kostsamma och utrymmeskrävande funktioner till gemensamma ytor. Frågeställningenär ifall kollektivhusformen kan förbättra boendekvaliteter och samtidigt på ett hållbart sätteffektivisera resursanvändningen i både byggnation och i framtida användningen av fritidshuset.Litteraturstudier har gjorts av kommunens detaljplan och designprogram samt övrig relevant litteraturför ämnet. Efter det utfördes en platsanalys av vald fastighet i Vemdalsskalet för att studeraden terräng och omkringliggande bebyggelse som huset skulle anpassas efter. För att hämtainspiration till gestaltningen utfördes en fallstudie på tre hus för att inspireras av arkitektoniskakvaliteter och funktioner. Även en intervju utfördes för att få perspektiv på boendeformen. För attfå igång den kreativa processen utfördes handskisser inför digital modellering.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag av ett kollektivhus anpassat efter fysiskaförutsättningar i fjällmiljön, specifika rumsliga behov samt inspirerat av lokalt och historiskt förankratarkitektoniskt uttryck. Huset består av flera sammansatta huskroppar och innehåller tre privatalägenheter samt gemensamma utrymmen. Planlösningen tillsammans med tillgång till funktioneri respektive utrymme är tänk att uppmuntra till social hållbarhet i form av delat boende. Eftersomhuset står i bergig sluttande terräng valdes grundläggningstekniken stolphus för minimal ekologiskpåverkan på miljön. Formen och vinkeln på huset är tänkt att addera arkitektoniska kvaliteter tillhuset. Den uppbrutna formen ger liv i fasaden och väcker tankar oavsett varifrån betraktarenstår. Vinkeln på huset i relation till elljusspåret som går nedanför, ger minimal insyn och maximaltutnyttjande av solens väg.

In a city with fast growth and development, this project aims to embody the resources of its origin and nurturing vein, Umeälv, and project its movements into the future. Through the tools of an architecture that promotes and envisions timber constructions this project searches for cues methods and composition of the traditional timber buildings in the region in conjunction of an age of prefabrication. / I en stad med snabb tillväxt och utveckling, syftar det här projektet till att förkroppsliga resurserna kring dess ursprung och näringsådra, Umeälven, samt projicera dess möjligheter in i framtiden. Genom verktyg för en arkitektur som främjar träkonstruktioner söker detta projekt efter ledtrådar metoder och sammansättning av de traditionella trähusen i regionen i samband med en tid av prefabricering.

Människan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgängliga platser. Jag fascineras av denna strävan, varför beger vi oss ut i naturen och kämpar mot vädrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet är en vandringstuga i Kittelfjäll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten är känd som Sveriges minimecka för offpistskidåkare. Naturen är storslagen med raviner, älvar och stenrösen som korsar terrängen.Tidigt i processen undersökte jag basala och enkla strukturer som lappkåtan och iglon. Jag influerades av upplevelsen att komma in i en lappkåta med dess mystiska form och atmosfär, som bildas genom endast ett enda ljusinsläpp från rökluckan i taket. Även traditionen att samlas runt en central eldstad och den geometriska formen av lappkåtan kom att påverka projektet. Det som jag fann intressant med exjobbet var att man fick tid att undersöka saker man annars sällan gör. Jag jobbade mycket I modell och mitt fokus kom att handla om när två motsägelser möter varandra så skapas något nytt. Som när en tillsynes enkelt tak möter en komplex geometri, när två material möter varandra, vilket atmofär som skapas genom olika ljusförhållanden

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt. Detta kopplas sedan till studier kring platskänsla, platsidentitet och vindkraftens konflikt med landskapet. Studien har visat att vindkraftverken i de svenska fjällen har en signifikant visuell påverkan på de obrutna fjällen och att miljömålet Storslagen fjällmiljö i dagsläget inte ser ut att uppnås. Dock måste nämnas att hur den framtida förändringen av landskapsbilden i de svenska fjällen kommer att uppfattas till stor grad beror på varje individs koppling till landskapet som förändras. / In the Swedish mountains the government has established 13 areas, covering around 10 % of the country, as areas of undisturbed mountain regions. These areas are to be protected against activities threatening environmental and cultural values. There is also an environmental goal aiming to maintain the originality of the Swedish mountains called Storslagen fjällmiljö, in translation: A magnificent mountain landscape. These two factors are being threatened by the future plans of increasing the number of wind turbines in these areas. In this study the visual effects of the existing and not yet existing wind turbines are being examined by performing a GIS-analysis. This is analyzed based on place sensitivity and people’s relation to their surrounding landscape. The study has shown that wind turbines have a significant visual impact on the undisturbed mountain regions and that the environmental goal aiming to keep the originality of the mountains does not reach its target. However, it must be pointed out that this future change in the scenic landscape of the Swedish mountains also can be seen as something good, this depending strongly on your relationship with the landscape.