Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet. Ju fler av dessa komponenter som uppnår tillfredställande nivåer, desto högre upplevs den relationella tryggheten, vilket påverkar den arbetsrelaterade motivationen samt graden av engagemang riktad mot brukaren positivt. De fynd som framkommer genom resultatanalysen sammanfattas i två modeller. Den ena tillhandahåller en allmängiltig förklaringsmodell för hur arbetsrelaterade relationer kan förstås utifrån deras givna kontexter – så kallad relationell motivation. Denna modell beskriver hur individers arbetssätt, anknytning och upplevda trygghet på arbetsplatsen påverkar den riktning som de arbetsrelaterade relationerna tar. Modellen utgör en grund för förståelsen av den andra, specifikt mot korttidshemmet, riktade modellen, vilken förklarar vårdpersonalens relation till brukarna. Studiens konklusion är att korttidshemmet bör sträva efter att maximera vårdpersonalens möjligheter till högkvalitativa kontakttillfällen med brukarna. För att detta ska vara möjligt, och för att höga nivåer av relationell trygghet ska kunna uppnås bland vårdgivarna, bör uppkomsten av störande yttre faktorer minimeras på arbetsplatsen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.</p>

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnet motorik i trä-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna går till väga vid planering och upplägg och ”tänket” bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förståelse och kunskap om hur man uppnår en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa på likheter, skillnader och gemensamma nämnare i tankegångar, planering och arbetssätt. En kvalitativ metod har använts och i studien har tre pedagoger som är ansvariga för ämnet motorik på träningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete. Resultaten av inter-vjuerna har utgått och jämförts mot målorienterings och kompetensmotivationste-ori samt den begränsade forskning som hittats. De resultat som framkommit är att ämnet motorik bedrivs med likartade aktiviteter på de tre träningskolorna men har skolan idrottslärare anställd så används ytterligare metoder samt aktiviteter. Un-dervisningen baseras på kursplanernas mål. Om eleven på grund av sina funk-tionshinder inte har möjlighet att nå målen, så sker en individanpassning av målen för att ge möjlighet till måluppfyllelse. Även undervisningen individanpassas ge-nom att hänsyn tas till elevens förutsättningar, behov, begränsningar och styrkor.

My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators’ interpretations of its communication efforts. The purpose of my essay is to demonstrate the educator´s role in communication, and I want to highlight how children with multiple disabilities communicate. I also want to investigate how important communication is in a child´s learning process. The question I ask myself is how the communication between an educator and a multiply disabled child looks like and also what nature of communication is. The method I use is the essay form where my reflection takes up a large part. In my reflection I start from my experience-based story and by making use of literature addressing various theories of communication, I arrive at the conclusion that the educator has a decisive role for developing a child´s communication skill.