Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor i årskurs 9 skriver med fokus på de två texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar även en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras förmåga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en lärobok i ämnet svenska. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars språkbruk och skrivutveckling. En enkätundersökning har genomförts. Av resultatet framgår det att eleverna tydligt kan definiera de två texttyperna och skilja dem åt. Flickorna uppvisar en ogillande attityd mot att blanda de två sätten att skriva. De illustrerar, genom att skriva av egna sms, ett utpräglat användande av smilisar, förkortningar och engelska uttryck. Genom att skriva på detta sätt uppvisar de en stor kreativitet och ett nytänkande som tillåter texten att uttrycka mer än traditionell skrift tillåts göra. Flickorna beskriver just smilisar och förkortningar som en stor del av deras smsande men de beskriver också att deras sms-skrivande präglas av slarv och av att de skriver som de pratar. Vid beskrivandet av texter producerade i skolan menar eleverna istället att de är ordentligt och utförligt skrivna samt att de efterföljer de rådande stavningsreglerna. Eleverna uppvisar även en mycket utvecklad förmåga att omvandla sms-meddelanden till standardiserat skriftspråk. Slutsatsen som kan dras är att flickorna i studien är kompetenta skribenter med en mycket välutvecklad språklig kännedom och känsla för stilskillnader i texter.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever. Det råder en genusregim inom bollaktiviteter där den dominerande gruppen är föreningsaktiva pojkar, med ett undantag för ett fåtal flickor, som har tolkningsföreträde. De föreningsinaktiva elever förväntas inta den roll som kräver minst delaktighet, i detta fall är det i försvarsområdet. De anledningar som framkommer är att den positionen kräver minst teknisk färdighet samt att ingen förväntar att de ska prestera något. Utifrån resultaten framkommer en distinktion mellan bollsporter och bollekar där informanterna hade en större delaktighet och förståelse för bollekar än bollsporter.

Föreningsidrottandet i Sverige är en utpräglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av både flickor och pojkar i Sverige idrottar av något slag i en förening fram till tonåren, dock väljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta när de kommer upp i åldrarna mellan 13-20 år. Det största av hoppet sker i de tidiga tonåren, främst bland flickor.Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berättelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att några faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist på tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, träningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstå vid ett fysiskt inaktivt liv men även risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet. Resultatet visar att det finns flera faktorer som inverkar i att flickorna bortprioriterar föreningsidrotten och flera anledningar till varför denna bortprioritering görs. Förändringarna och kraven från föreningarna i relation med skolans ökade krav och betygsjakt är stora bidragande faktorer, som i sin tur leder till tidsbrist och att flickorna slutligen tappar intresset för idrotten. / Membership in sports associations is common among children and teenagers in Sweden. The majority of boys and girls in Sweden are members in one or another sport association until they reach the adolescence, but in the teen ages a large amount chooses to quit sports. The biggest refrain from sports activities in an association among of teenagers happens in the early stage of the teen age. The biggest group that abandon sports in the teen age are girls. The purpose of this essay is to study and analyse the stories of nine girls of why they choose to abandon sports activities in a sports association. The literature shows that the major causes of leaving sports associations among teenage girls are that they looses their interests of the sport, lack of time, that they get other interests, that friends quit, unpleasant training timetable or moving to another location. The literature also shows the risks of an inactive lifestyle but also the risk of an abnormal consume of physical activity. The results of the essay shows that there are a lot of factors involved in the girls choice to abandon sport associations and why they get other priorities then sports. The changes of the group dynamics and the pressure from the sports association combined with the pressure from the school and the hunt for better grades in school are combined influenced factors that lead to the girls lack of time and the los of interest for sport activities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument. Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.

Abstract Syftet med den här undersökningen är att identifiera skillnader i strategier pojkar och flickor använder för att förbättra sina kunskaper i det engelska språket. Frågeställningarna är dels för att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i hur de lär sig engelska samt att se om dessa skillnader kan kompenseras inom skolan. Undersökningen har baserats på datainsamling i form av intervjuer med engelsklärare. Dessa intervjuer transkriberades och har använts för en innehållsanalys med temat skillnader i lärande mellan pojkar och flickor för att således uppfylla syftet med arbetet. Undersökningen har visat att många av elevernas strategier skiljer sig åt. Exempelvis i det avseendet att pojkar sysselsätter sig mer med datorspel och flickor gör mer arbete än pojkarna för att tillgodogöra sig samma kunskaper. Lärarnas utlåtande överensstämmer med vad forskningen säger kring skillnader mellan pojkar och flickors utveckling i det engelska språket. Lärarna verkar också vara medvetna om att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor lär sig engelska, men samtidigt är de överens om det finns svårigheter i att hantera dessa skillnader i klassrummet på grund av tidsbrist och resurser. Den här uppsatsen påvisar behovet av förändringar i engelskundervisningen, där lärarna måste kompensera och anpassa för att jämna ut könsskillnader. Pedagogerna måste samtidigt kunna se elevers lärande utanför skoltid som något värdefullt som kan implementeras i skolan för elevers kunskapsutveckling inom det engelska språket. Flera forskare återkommer till vikten av lärarens val av metoder som används för att utveckla kommunikationen i det engelska språket och hur betydelsefulla de är i förändringsarbete för att jämna ut könsskillnader i engelsk lärande.

For a long time, few historical studies have focused on the life of girls, especially rural, working class girls’ experiences. Within the field of Swedish educational history, scholars have tended to delve into the lives of the daughters of the bourgeoisie rather than the girls in the public elementary schools (folkskolan). Because of this, the dominant image that comes to mind when thinking of a turn of the century schoolgirl is someone from the upper class attending an all girls’ school. This master’s thesis aims to widen both the field of girlhood studies and that of educational history by looking at the “process of girling” taking place in the Swedish public elementary school between 1900 and 1930. A starting point is the notion explored by Judith Butler and Fanny Ambjörnsson: that gender is a result of repeated actions, such as running in a certain way, playing with your friends, or wearing specific clothes – or the absence of these actions. This thesis explores these actions, in addition to the reaction of the worlds around them. Utilizing data collected from nine school related questionnaires sent out between the 1950s and 1990s by The Institute for Language and Folklore, it compares the experience of an average schoolgirl with the dominant bourgeoisie ideal and the ideal taken from a dominant periodical for public elementary school teachers. Actions of resistance, queer or “skeva” acts and how they play a part in the process of girling, will also be explored. The primary conclusion drawn from the analysis of this material is that the situation for working class girls differs somewhat from that of more privileged peers, as well as the ideal constructed in the periodical. While girls from the bourgeoisie were also expected to fulfill the role of wife and mother, the conditions differed. One example is the kind of rural crafts or handicraft made by the working class girls from an early age. This activity was an important contribution the economy of the family and definitely not a past time as it was in the upper class. Even though a ban on child labor had been passed, it seemed as though children working was a very normalized part of life in rural areas as more often than not, it was children that were responsible for bringing water into the classroom and tending the iron stove. The possibilities for working class girls appears to have been limited continuing into the 1920s as the only secondary education available for a majority of the girls was in domestic skills for the purpose of managing a private household. Although young women from the upper class were shut out from many professions, they still had greater access to higher education. On the contrary, most working class women did not even attend secondary school as evidenced by the source material report showing women staying on the home farm, or starting work somewhere else. Firmness and austerity of mind can be identified among the girls at a time where the everyday work at home and in school needed to be done and sulking simply was not an option. The many reports of actions of resistance to the social norm show that the limits of girlhood were constantly being challenged by the schoolgirls in the study.

<p>This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.</p><p>To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.</p><p> </p>

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy. The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers’ literate sample and did not like the methods used in learning literature. They would rather have discussions of literature instead of writing about the content of the book and its author. The study also showed that girls did not react against any male dominance among the books they read in school. / Uppsatsen studerade sex flickors upplevelse av sin läsutveckling under deras gymnasietid på mansdominerade yrkesprogram. Frågeställningarna utgick ifrån hur bokslukande tjejer uppfattade litteraturläsning och litteraturundervisning på yrkesförberedande program och vad som hände med deras läsintresse under deras gymnasieutbildning. Till den teoretiska ramen hör forskare som Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard och Molloy. Undersökningen visade att de flesta flickorna uppfattade att deras läsning hade försämrats men inte på grund av deras manliga klasskamrater utan på grund av skolan. De fick så många läxor och deltog i så många olika skolprojekt som skulle slutföras att det inte fanns någon tid över till lustläsning. Flickorna vände sig emot lärarnas litteraturval och tyckte heller inte om de metoder som användes inom litteraturundervisningen. De ville hellre ha boksamtal istället för att skriva om bokens innehåll och dess författare. Undersökningen visade också att flickorna inte reagerade mot någon manlig dominans bland de böcker de läste i skolan.