Im Flipped Classroom werden die traditionell im Klassenraum durchgeführten Aktivitäten, i. d. R. die Inhaltsvermittlung, zuhause durch Videoaufzeichnungen des Vortrages durch den Lehrenden vollzogen (Vorbereitungsphase). Dem gegenüber werden die Aktivitäten der traditionellen Hausarbeit, i. d. R. die Vertiefung der Inhalte, in den Klassenraum verlagert (Präsenzphase) ([La00]). Während die Lernenden dabei Inhalte in Diskussionen, Experimenten, Fallstudien etc. vertiefen, agiert der Lehrende als Moderator oder Lernbegleiter. Das Flipped Classroom Model, im deutschen Raum insb. unter dem Synonym des Inverted Classroom Models bekannt, findet zunehmend Anwendung in der US-amerikanischen (siehe dazu z. B. [Ber12]) und britischen Sekundärbildung sowie in der deutschen Tertiärbildung (siehe dazu z. B. [Ha12], [Ha13], [Gro14]). Darüber hinaus gibt es derzeit vielfach Forschungsbestrebungen, welche z. B. die Evaluation des Modells ggü. traditionellen Lehrformen untersuchen, die pädagogische sowie technische Aufbereitung der Videos vorantreiben, den Einsatz in verschiedenen Fachdisziplinen beleuchten oder Erfahrungsberichte und Best Practices kommunizieren (z. B. [Sch12], [Lo12], [Ta13], [Sah14], [Ko14]). Es gibt mehrere Gründe, warum das Model diese Popularität in der Forschung erlangt hat und vielfach Anwendung in der Lehre findet. Studierende werden angesprochen, indem Medien genutzt werden, die sie gewöhnt sind. Dazu gehören Mobile Endgeräte und Plattformen wie Youtube ([Ber12]). Hinzu kommt, dass Videos in der Vorbereitungsphase auf die individuelle Lerngeschwindigkeit angepasst werden können: Schwierige Stellen können wiederholt angeschaut und Einfache übersprungen werden ([Ber12]). Darüber hinaus sind Studierende flexibler in der Entscheidung, wann sie sich der Vorbereitungsphase widmen, was einen nachweislich wichtigen Faktor für Studierende darstellt ([All11], [Cal12], [Mui02], [Oca12]). Aus Sicht der Hochschulen macht das Flipped Classroom Model ein überregionales bis nationales Angebot von Kursen möglich ([All11], [Bet09]). Weiterhin können operative Kosten sowie solche für Räumlichkeiten gespart werden ([Hus14]). 39 Der Lehrstuhl Informationsmanagement der TU Dresden folgt dem innovativen Trend und arbeitet seit 2013 an den Vorbereitungen eines Kurses im Flipped Classroom Format. Ziel ist die Durchführung des Flipped Classrooms im Wintersemester 2015/16. Als ein noch andauerndes Lehrprojekt, werden nachfolgend bereits erreichte und noch ausstehende Meilensteine beschrieben. Dadurch sollen Erfahrungen weitergegeben und Anknüpfungspunkte für einen Austausch gegeben werden.

Im Flipped Classroom werden die traditionell im Klassenraum durchgeführten Aktivitäten, i. d. R. die Inhaltsvermittlung, zuhause durch Videoaufzeichnungen des Vortrages durch den Lehrenden vollzogen (Vorbereitungsphase). Dem gegenüber werden die Aktivitäten der traditionellen Hausarbeit, i. d. R. die Vertiefung der Inhalte, in den Klassenraum verlagert (Präsenzphase) ([La00]). Während die Lernenden dabei Inhalte in Diskussionen, Experimenten, Fallstudien etc. vertiefen, agiert der Lehrende als Moderator oder Lernbegleiter. Das Flipped Classroom Model, im deutschen Raum insb. unter dem Synonym des Inverted Classroom Models bekannt, findet zunehmend Anwendung in der US-amerikanischen (siehe dazu z. B. [Ber12]) und britischen Sekundärbildung sowie in der deutschen Tertiärbildung (siehe dazu z. B. [Ha12], [Ha13], [Gro14]). Darüber hinaus gibt es derzeit vielfach Forschungsbestrebungen, welche z. B. die Evaluation des Modells ggü. traditionellen Lehrformen untersuchen, die pädagogische sowie technische Aufbereitung der Videos vorantreiben, den Einsatz in verschiedenen Fachdisziplinen beleuchten oder Erfahrungsberichte und Best Practices kommunizieren (z. B. [Sch12], [Lo12], [Ta13], [Sah14], [Ko14]). Es gibt mehrere Gründe, warum das Model diese Popularität in der Forschung erlangt hat und vielfach Anwendung in der Lehre findet. Studierende werden angesprochen, indem Medien genutzt werden, die sie gewöhnt sind. Dazu gehören Mobile Endgeräte und Plattformen wie Youtube ([Ber12]). Hinzu kommt, dass Videos in der Vorbereitungsphase auf die individuelle Lerngeschwindigkeit angepasst werden können: Schwierige Stellen können wiederholt angeschaut und Einfache übersprungen werden ([Ber12]). Darüber hinaus sind Studierende flexibler in der Entscheidung, wann sie sich der Vorbereitungsphase widmen, was einen nachweislich wichtigen Faktor für Studierende darstellt ([All11], [Cal12], [Mui02], [Oca12]). Aus Sicht der Hochschulen macht das Flipped Classroom Model ein überregionales bis nationales Angebot von Kursen möglich ([All11], [Bet09]). Weiterhin können operative Kosten sowie solche für Räumlichkeiten gespart werden ([Hus14]). 39 Der Lehrstuhl Informationsmanagement der TU Dresden folgt dem innovativen Trend und arbeitet seit 2013 an den Vorbereitungen eines Kurses im Flipped Classroom Format. Ziel ist die Durchführung des Flipped Classrooms im Wintersemester 2015/16. Als ein noch andauerndes Lehrprojekt, werden nachfolgend bereits erreichte und noch ausstehende Meilensteine beschrieben. Dadurch sollen Erfahrungen weitergegeben und Anknüpfungspunkte für einen Austausch gegeben werden.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka svenska skolelevers och lärares uppfattningar om virtuell undervisningsteknik. Hur upplever elever det flippade klassrummet? Vad anser elever att de lär sig med hjälp av flippat klassrum i jämförelse med traditionell undervisning? Vad anser lärare och vad vill de åstadkomma med virtuell studieteknik? Metod Kvalitativa och strukturerade intervjuer genomfördes på två skolor i Stockholm. Eleverna i studien var sammanlagt sex personer och gick i grundskolans lågstadium. Även två lärare intervjuades. Den ena var lärare i ämnet musik för grundskolans lågstadium, den andra läraren var gymnasielärare i ämnena matematik och fysik. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultat Det visade sig att samtliga elever i studien såg fördelar med flippat klassrum i undervisningen. Samtliga elever upplevde ett flippat klassrum som ett hjälpmedel. Samtliga elever tyckte att de lärde sig bättre och mer effektivt med flippat klassrum jämfört med traditionell undervisning. Två elever såg nackdelar med flippat klassrum vilket handlade om brister i bloggen och om tekniska svårigheter att finna bloggen. Det visade även sig att lärarna främst såg fördelar och att det var enklare att nå alla elever genom användningen av virtuell undervisning. Lärarna ansåg att lärandemiljön blev roligare och effektivare. De påpekade att virtuell undervisning fungerade bättre än traditionell undervisning. De nackdelar som lyftes av lärarna handlade om materialbrist och om den virtuella tekniken inte fungerade som den skulle eller missköttes av eleverna. Slutsats Studiens resultat stämmer generellt överens till den tidigare forskning som beskrivits. Enligt Vygotskijs sociokulturella teori visade det sig att bloggen, ipad och dator var viktiga redskap för elevernas inlärning. Elevernas utsagor framhävde att det var främst sinnena som stimulerades med flippat klassrum då de oftast satt ensamma hemma, medan den sociala delen av lärandet främjades på lektionstid i skolan då de interagerade med sina klasskamrater och lärare. Lärarnas uppfattningar och deras mål med virtuell undervisning utifrån studien kan anknytas till Vygotskijs pedagogiska proximala utvecklingszon. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the Swedish school pupils and teachers perceptions of virtual education technology. How do students perceive flipped classroom? What do students think that they learn with the help of flipped classroom in comparison with traditional teaching? What do teachers think and what do they want to achieve with virtual education technology? Method Qualitative and structured interviews were conducted at two schools in Stockholm. Students in the study were a total of six people and went to primary school. Even two teachers were interviewed. One was a teacher in the subject music in one primary school, the other teacher was a teacher of mathematics and physics in one upper secondary school. The study has its origins in the socio-cultural learning perspective. Results It turned out that all the students in the study saw the benefits of the flipped classroom teaching. All students experienced a flipped classroom as an aid. All the students said they learned better and more efficiently with flipped classrooms compared to traditional teaching. Two students saw disadvantages with flipped classroom, which was about the deficiencies in the blog and on technical difficulties in finding the blog. It also showed that teachers mainly saw the benefits, and that it was easier to reach all students through the use of virtual teaching. The teachers felt that the learning environment was fun and effective. They pointed out that virtual teaching worked better than traditional teaching. The disadvantages highlighted by the teachers were about material shortages and that virtual technology did not work as it should or mismanaged by the students. Conclusions The study's findings are generally consistent with the previous research described. According to Vygotsky's sociocultural theory the blog, ipad and the computer proved to be important tools for the students learning. The students statements highlighted that it was primarily the senses that were stimulated with flipped classroom when they sat alone at home, while the social part of learning promoted most of the class time at school when they interacted with their classmates and teachers. Teacher’s perceptions and their vision for virtual education on the basis of the study can be linked to Vygotsky's educational proximal development zone.

abstract: The purpose of this action research study was to explore the impact instructional choices had on student participation in the classroom learning environment, growth of knowledge in social studies, and self-efficacy in the learning process. The instructional choices implemented through a flipped learning instructional approach were designed to target motivation and participation in the learning process via individualized student-learning opportunities. This action research study was conducted to compare the effectiveness of collaborative student-centered learning environments to traditional instructional style learning environments. This study provided students with opportunities to analyze, think critically of, and apply studied content in a Participation in Government course to their personal lives through experiential out-of-class assignments and collaborative hands-on in-class activities. The theoretical foundations for this study include social cognitive theory, theory of self-efficacy, and social constructivism. Participants included 32 high school seniors from the High School of Fashion Industries in New York, NY. Participants completed a pre-/post-self-efficacy survey, pre/posttest measuring their knowledge of government, and several short interviews. Eight participants, four from the Treatment group and four from the Control group, completed a semi-structured interview at the conclusion of the study. Results showed participants experienced an increase in self-efficacy and participation in the learning process. Participants from the Treatment group outperformed the participants from the Control group with regards to knowledge of government. In the discussion, outcomes related to the theoretical frameworks and the problem of practice were discussed. Finally, limitations and a discussion regarding future iterations of the action research in a larger context were outlined. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Leadership and Innovation 2018

Clinical pathways have been studied to promote best practices in nursing and enhance patient satisfaction. For 10 years a pediatric orthopedic surgical team at a Midwest hospital has not had a clinical pathway to treat or standardize care for adolescents following posterior spinal fusion surgery. Pain scores and patients' length of stay were collected using a retrospective chart review. This information was used to revise preoperative education materials and develop a visual poster. The purpose of this project was to identify and develop a way to educate the pediatric nursing staff on the use of the developed educational materials, poster, and clinical pathway prior to its implementation. David A. Kolb's learning cycle and the experiential learning model was used as the theoretical foundation of this study. The quality improvement project for the nurses will be developed using a flipped classroom approach as the learning environment. Videos, scenarios, and small group activities will be created and used in an interactive learning environment. The study will use a pretest-posttest design of retrospective chart review data with the independent variable being the education provided to the nurses. Social implications related to this project are to provide information on the plan of care following surgery to the adolescent and caregiver. This project will promote positive social change for adolescents and caregivers who will be engaged in the postoperative care to increase their satisfaction and decrease their anxiety.

The purpose of this study was to compare the flipped and traditional classroom pedagogies in relation to retention, critical thinking skills, and student engagement as measured by the multiple choice and short answer questions on the final exams, course evaluations, and CUCEI scores. Radiologic technologists, nuclear medicine technologists, and radiation therapists play vital roles in both diagnostic and therapeutic applications in patient care. Employers today are seeking graduates who know more, are better able to apply this knowledge, and solve more challenging problems (McLean, et al., 2016). This quasi-experimental study aimed to compare the flipped and traditional classroom pedagogies at increasing retention and critical thinking skills, as measured by final exams, and student engagement, as measured by course evaluations. The model was delivered and assessed for 61 radiation science students at Virginia Commonwealth University’s College of Health Professions Radiation Science program. Based on numerical results for the final exam and College and University Classroom Environment Inventory (CUCEI), no significant difference in critical thinking skills, retention, or student engagement was observed between the flipped and traditional pedagogies for radiation science students. For the purpose of this study, pedagogy referred to the application of a method of teaching, the flipped or traditional classroom, in relation to constructs of the Cognitive Learning Theory (CLT). For this study retention is defined as the amount of information that a student can retain for the length of a semester, 15 weeks. Critical thinking is defined as the students’ successful ability to take several concepts and put them together to make an analysis of a given situation. Student engagement for this study was defined as the level of attention and interest for the material being taught. Further analysis of the results indicated that the demographics (gender, age, years in college, and race) did not affect preference for flipped or traditional pedagogy. Statistically significant results on the CUCEI subcategories of satisfaction and innovation indicate that students found the flipped classroom more enjoyable and innovative than the traditional classroom. These results support professor exploration of different teaching pedagogies that they are comfortable with. Further studies are needed to ensure model validity and generalizability of findings.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete. Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet. Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet. Dessutom uppfattas videogenomgångar som mer effektiva än klassrumsgenomgångar trots att de är betydligt kortare. Den tid som frigörs när klassrummet inverteras har inte förändrat elevernas sätt att arbeta inom matematikämnet. Elevers respons på förändrade undervisningsvillkor analyseras med hjälp av en kognitiv teori för elevers reglering av sitt eget lärande. Utifrån denna teori diskuteras hur lärare kan ta tillvara på de ökade tidsresurserna och förändra elevers tänkande om matematik och deras lärande.

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift.   Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet. Den första kategorin fick benämningen "flippa klassrummet – teknik och lärande" där uttryckta uppfattningar som berör användningen av den digitala tekniken sorterats in. Den andra kategorin som uppkom vid analysen behandlar uttryckta uppfattningar där eleverna diskuterar hur det flippade klassrummet leder till en anpassning till samhällsförändring. Den tredje kategorin benämns "flippa klassrummet-leder till förändrat klassrumsklimat" där elever uttrycker att det flippade klassrummet erbjuder ett annat klassrumsklimat, i detta fall exempelvis gällande struktur och diskussioner. Den fjärde kategorin berör elevsvar där eleverna uttrycker att det flippade klassrummet leder till effektivt lärande, både i form av direkta effekter men även indirekta effekter. I den femte och sista kategorin behandlar elevsvar där eleverna uttrycker sig om hur det flippade klassrummet inverkar på dem, i både positiv och negativ mening. Resultatet visar att eleverna överlag uttrycker sig positivt om arbetssättet och påpekar både möjligheter och svårigheter. Dessa uttryckta uppfattningar kan och bör tas i beaktning av undervisande lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utgångspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner används för att frigöra tid för en aktiv inlärning under lektionstid. En frågeställning gäller hur lärarna arbetar för att fördjupa eleverna kunskaper från videolektionernas innehåll. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fyra lärare, geografiskt spridda i Sverige. Resultatet visar att lärarna bedriver en varierad undervisning med så väl enskilt som gemensamt arbete. Det enskilda arbetet sker vanligen i läromedlet. Till det gemensamma arbetet hör både diskussioner, från begrepp till olika lösningar, och gruppövning, från övningar i läromedlet till problemlösning. Det förekommer också att eleverna undervisar varandra. Det gemensamma arbetet kan ske i par, i grupper och i helklass. Majoriteten av de aktiviteter som bedrivs i klassrummen finns även beskrivna i litteraturen.