Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt.  Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning.  Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val.  Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende.  Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

The educational sector was transforming, wherein distance learning was considered a contemporary alternative to the campus-based learning approach. The flipped classroom concept was a well-researched method that could be applied within the distance-learning paradigm. There were claims that suggest a variety of advantages, however, available publications were lacking the perspective of the primary beneficiary: the students. On this basis, the research question was formulated how distance-students in higher education perceive the benefits and challenges with the technology-enhanced flipped classroom concept. The research was purposefully designed to build on existing contemporary knowledge claims. The review originated from a holistic review of the flipped classroom concept down to well-established educational theories that were connected to contemporary learning methods within the field of Informatics. The empirical data for this qualitative research was collected through seven semi-structured interviews that were preceded by a preliminary observational study.  By the means of a thematic analysis, three major themes were identified that offered a broader insight into the students' perspective with regards to the benefits and challenges of the flipped classroom concept. Namely, these themes were (1) sentimental involvement, (2) flipped classroom design, and (3) participants’ perception. The findings revealed that the discussion-based sessions assisted them to foster the knowledge transfer. Furthermore, the ability to contribute and influence the discussion had been perceived as positive. The results of this research confirmed earlier claims concerning a positive perception of the flipped classroom concept. Current scientific publications already argued the importance of student-centered education as a method to develop competencies of students and improve the knowledge transfer of the course participants. This research discovered that the flipped classroom concept was a viable tool to further empower students and facilitate constructivism through communication and enhancement of cognitivism.

Im Artikel wird ein Seminarkonzept vorgestellt, das nach dem als flipped, inverted oder umgedreht bezeichneten Lehr-Lern-Format konzipiert und im Sommersemester 2017 an der Universität Leipzig durchgeführt wurde. Anhand des zugrunde liegenden Prinzips wird skizziert, wie aktuellen Forderungen an die Hochschullehre entsprochen werden kann, und aufgezeigt, wie sich das Prinzip auf akademische Seminare übertragen lässt.

Det flippade klassrummet är en relativt ny undervisningsmetod som grundar sig på att eleverna förbereder sig inför lektionen genom att ta del av det kursmoment som läraren i vanliga fall skulle gå igenom på lektionen. Vanligtvis sker detta genom att de får se en instruktionsfilm som läraren gjort. På så sätt frigörs tid till annan aktivitet på lektionen, såsom hjälp med läxor eller grupparbeten. Det flippade klassrummet har fått en hel del publicitet och instruktionsfilmerna som är en produkt av metoden finns det många av t.ex. Youtube.Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematiklärares förhållningssätt och inställning till det flippade klassrummet och instruktionsfilmer, och om vilka faktorer som de anser vara de viktigaste begränsningarna för det flippade klassrummet. För detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Intervjuerna analyserades sedan och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin och en teori om teknikintegrering i undervisningen. Det största hindret som lärarna såg med det flippade klassrummet var att metoden ställde stora krav på att eleverna förberedde sig inför lektionen, vilket fyra av fem lärare inte trodde att deras elever skulle kunna hantera. En av lärarna ansåg istället att det största hindret av att det var ett stort tidskrävande projekt att börja producera instruktionsfilmer.

Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.

The technological improvements and a generation with increased interest in using technology to aid in their learning. Cause a need for a change in the educational approaches or already established methodologies. The modern educational approach hints a move from the traditional passive learning approach, where the students are passive listeners, into an active learning approach, where the students access the information beforehand. Therefore, classroom time is used to elaborate on complex subjects through an active discussion during the lectures. Student Response Systems (SRS) aims to integrate technological tools with the educational environment, thereby improving the students' participation and engagement. The purpose of this thesis is to study the factors influencing the students' engagement when using SRS in a flipped classroom environment. Furthermore, to what extend can the SRS facilitate the students' active participation in the discussion within an educational context. The research is performed at Linnaeus University in a course at a Master level course. A pre-study was conducted, consisting of observing the course later to form the interview question from the acquired knowledge. Afterward, interviews were conducted with 7 of the participating students. The results of the study might provide additional knowledge for the teachers to decide upon an approach to implement the use of SRS with the flipped classroom approach.

Mycket forskning har gjorts för att hitta förbättrade sätt att lära ut concurrency. Allt från visualiseringsverktyg till spel-baserad inlärning och flippat klassrum. Dock så saknas forskning som jämför metoder och modeller som lär ut concurrency. Den här artikeln tar upp och tittar på resultat från studenter som studerar concurrent programmering genom att jämföra två olika moderna sätt att lära ut. Den tittar också på vilken metod/modell studenterna f ̈oredrar och håller dem mer engagerade. Författarna av denna artikel jämför ett spel-inlärnings tillvägagångssätt med ett flippat klassrum tillvägagångssätt. Spel-inlärnings tillvägagångssättet som används i denna artikel är utvecklad av Dr. Robert Marmorstein och använder sig av spelet OpenTTD [1]. Studenterna lär sig om race condition, deadlock och starvation genom att använda semaforer(järnvägssignaler) för att förhindra kollisioner. Det flippade klassrum tillvägagångssättet i denna artikel används i en flertrådad programmeringskurs på Malmö Universitet. Efter att båda tillvägagångssätten har genomförts tar studenterna ett test och svarar på ett frågeformulär för att se hur mycket studenterna har lärt sig, hur engagerade de är och vad de föredrar. För att få mer exakta resultat får bara studenterna delta vid ett av tillfällena där tillvägagångssätten genomförs. Resultaten från den här studien gynnar OpenTTD labbens tillvägagångssätt då studenterna verkar vara mer engagerade och föredra den lite mer. Studenterna som deltog i OpenTTD labben gjorde bättre ifrån sig på testet när det kommer till att förstå hur man förhindrar/löser varje synkroniseringsproblem, medans de studenterna som deltog i det flippade klassrummet gjorde lite bättre ifrån sig när det kom till att förklara/beskriva problemet. / Much research has been done to find ways to improve teaching concurrency, from visualization tools to game-based learning and flipped classroom. However, research on comparing these methods or models when teaching concurrency are lacking. This paper looks at the different results from students who are studying concurrent programming by comparing two different modern ways of teaching. It also looks at which method/model students prefer and keeps them more engaged. The authors of this paper compare a game-based learning approach to a flipped classroom approach. The game-based learning approach used in this paper is developed by Dr. Robert Marmorstein and uses the game OpenTTD [1]. The students learn about race condition, deadlock and starvation by using semaphores (railway signals) to prevent collisions. The flipped classroom approach in this paper is used in a concurrent programming course at Malmö University. After both of the approaches have been completed, the students take a test and answer a survey to see how much the students learn, how engaged they are and what they prefer. To gain an accurate result, each student that took part in the study only participated in one of the approaches. The results of the survey favor the OpenTTD lab approach as the students were more engaged during the exercise and preferred the exercise more. The students that participated in the OpenTTD lab also did better on the test when it came to explaining how to prevent/solve each synchronization problem, while in the flipped classroom students did better when it came to describing the problem.

This diploma thesis focuses on the efficiency of the flipped classroom principle within the Chemical calculations that took place during the winter semester of the academic year 2020/2021 at the department of chemistry and chemistry didactics of the Pedagogical Faculty of Charles University. At the beginning of the thesis, the chemistry calculations are ordered into a system of chemistry education and described in the way they tend to be represented in selected textbooks for primary and secondary schools. The principle of the flipped classroom is defined and evaluated with the help of literature available. The research part of the thesis concerns itself with the students' attitudes to the flipped classroom technique applied during the Chemical calculations course. These were obtained through an IMI (Intrinsic Motivation Inventory) questionnaire as well as follow-up interviews with selected students. The thesis also explores the influence of levels of knowledge upon entering the course on their stance on the technique. At the same time the students' choice of study materials for self-education, their types and amount, is monitored. The results show that the principle of the flipped classroom is a suitable approach for the course of chemical calculations, it suits the vast majority of students. From...

No description available.

No description available.